Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att uppmärksamma vårdbehov. Dessa kan bland annat orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Som stöd för att kunna upptäcka och hantera felaktig läkemedelsanvändning finns bland annat EviDos. Det är ett verktyg innehållandes en doskalkylator samt information från SIL där bland annat FASS och interaktionsdatabasen SFINX även ingår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av EviDos som läkemedelsstöd i deras arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Intervjuer gjordes och analyserades med innehållsanalys utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) översiktsartikel. Resultat: Ett tema visades om att EviDos är ett verktyg för att främja en säker läkemedelshantering. Temat kom fram ur kategorierna: förutsättningar för säker användning, sjuksköterskans ansvar för de utsatta samt trygg läkemedelshantering med stöd av EviDos. För att kunna identifiera vårdbehov behövde sjuksköterskorna inhämta ett korrekt läkemedelsunderlag från patienterna och då var relationen dem emellan betydelsefull. De tyckte att EviDos underlättade deras arbete då det gav samlad läkemedelsinformation på ett tydligt sätt. Teamsamverkan behövde fungera för att de läkemedelsrelaterade problem sjuksköterskan uppmärksammade skulle kunna bedömmas och åtgärdas av läkaren. Slutsats: EviDos är ett verktyg som underlättar sjusköterskors arbete för att kunna identifiera risker och uppmärksamma vårdbehov relaterade till läkemedelsorsakade problem. Överlag var de överens om att verktyget hade en positiv inverkan på patientsäkerheten. Detta genom att de fick fram tillförlitlig information på ett snabbt sätt som gjorde att de kände en trygghet i arbetet med läkemedelshanteringen.

<p>Den globala ekonomin har gjort att företag är beroende av säker information som ska hjälpa dem att fatta bättre beslut. Allt fler företag agerar på den globala marknaden vilket gör konkurrensen större. Därför behöver företag allt mer och säkrare information. De</p><p>företag som har många konkurrenter behöver mycket information om dessa för att kunna fatta beslut som kommer att ta dem ett steg före konkurrenterna. Att kunna anpassa sig i denna omvärld ställer stora krav på företagen. Business Intelligence kan förhoppningsvis</p><p>hjälpa företagen att anpassa sig på ett bättre sätt. Eftersom Business Intelligence ger tidiga varningar om hur marknaden ser ut och hur konkurrenter beter sig, kan företag som använder Business Intelligence anpassa sig till dessa förändringar. Anpassningarna kan ske tidigare tack vare Business Intelligence. Business Intelligence handlar i stora drag om att få en bättre bild av vad som händer i marknaden, t ex vad konkurrenter, kunder och leverantörer gör, ifall tekniken har förändrats och hur marknaden ser ut i stort. Dessa faktorer analyseras för att finna en bra väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut. En roll som Business Intelligence uppfyller är att ge tidiga varningar om förändringar i marknaden.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur Business Intelligence (BI) fungerar i företag, samt att ge en allmän bild av beslutsstöd.</p><p>Vi har utfört intervjuer med Länsförsäkringar, Coop och Electrolux. Dessa intervjuer har gett oss information om hur dessa företag använder sig av beslutsstödssystem och på vilket sätt deras beslutsstöd hjälper dem att fatta beslut. Teoridelen i denna uppsats utgår ifrån den rationella beslutsmodellen som vi har använt som analysverktyg för att se hur företag fattar beslut.</p><p>Analysen visar hur Business Intelligence kan hjälpa företag när de fattar beslut. Vi har analyserat med den rationella beslutsmodellen som verktyg och gjort en stegvis analys. Vi har beskrivit och analyserat utifrån den rationella beslutmodellens olika steg och sett i vilka steg BI kan hjälpa till när företag fattar beslut.</p>

Den globala ekonomin har gjort att företag är beroende av säker information som ska hjälpa dem att fatta bättre beslut. Allt fler företag agerar på den globala marknaden vilket gör konkurrensen större. Därför behöver företag allt mer och säkrare information. De företag som har många konkurrenter behöver mycket information om dessa för att kunna fatta beslut som kommer att ta dem ett steg före konkurrenterna. Att kunna anpassa sig i denna omvärld ställer stora krav på företagen. Business Intelligence kan förhoppningsvis hjälpa företagen att anpassa sig på ett bättre sätt. Eftersom Business Intelligence ger tidiga varningar om hur marknaden ser ut och hur konkurrenter beter sig, kan företag som använder Business Intelligence anpassa sig till dessa förändringar. Anpassningarna kan ske tidigare tack vare Business Intelligence. Business Intelligence handlar i stora drag om att få en bättre bild av vad som händer i marknaden, t ex vad konkurrenter, kunder och leverantörer gör, ifall tekniken har förändrats och hur marknaden ser ut i stort. Dessa faktorer analyseras för att finna en bra väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut. En roll som Business Intelligence uppfyller är att ge tidiga varningar om förändringar i marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur Business Intelligence (BI) fungerar i företag, samt att ge en allmän bild av beslutsstöd. Vi har utfört intervjuer med Länsförsäkringar, Coop och Electrolux. Dessa intervjuer har gett oss information om hur dessa företag använder sig av beslutsstödssystem och på vilket sätt deras beslutsstöd hjälper dem att fatta beslut. Teoridelen i denna uppsats utgår ifrån den rationella beslutsmodellen som vi har använt som analysverktyg för att se hur företag fattar beslut. Analysen visar hur Business Intelligence kan hjälpa företag när de fattar beslut. Vi har analyserat med den rationella beslutsmodellen som verktyg och gjort en stegvis analys. Vi har beskrivit och analyserat utifrån den rationella beslutmodellens olika steg och sett i vilka steg BI kan hjälpa till när företag fattar beslut.

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid val av rapportverktyg inom området Business Intelligence. Begreppet BI är relativt omfattande och syftar till färdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation använder för att bättre förstå sin verksamhet, sin omgivning och omvärld. Rapportverktyg utgör således en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vår uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vår studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i många olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lätta på arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att låta användarna inom Landstinget Dalarna själva skapa en del av sina egna rapporter. Målet med arbetet är att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som är lämpligast att använda. De verktyg som i denna studie jämförs med varandra är Report Builder 3.0, PowerPivot samt Dashboard Designer 2010, samtliga från Microsoft.För att göra denna jämförelse mellan olika rapportverktyg krävs bra underlag för att kunna förstå vilka egenskaper som är relevanta att fokusera på samt om några egenskaper väger tyngre än andra.Efter att ha utfört intervjuer med systemutvecklare som arbetar med BI har vi kunnat skapa oss en tydligare bild av detta område. Egenskaperna har sammanställts för att användas i vår jämförelse mellan de olika rapportverktygen. Att dessa egenskaper är av vikt bekräftas till viss del av den teori som finns på området. De egenskaper som främst visar sig vara viktiga i valet är vilken befintlig plattform som används, verktygets möjlighet att skapa interaktiva rapporter samt vilken typ av användare verktyget riktar sig till. Även andra egenskaper visar sig vara viktiga att ta hänsyn till, men då främst beroende på vilka krav som ställs. Resultatet av den praktiska jämförelsen mellan de olika rapportverktygen visar att verktygen till viss del överlappar varandra i funktionalitet samtidigt som de är anpassade för olika typer av användare och plattformar. De utgör allihop delar i Microsofts BI-pussel som på olika sätt skall bidra till att alltid kunna täcka upp de krav som kan finnas beroende på behov och förutsättningar. Samtidigt visar det sig att jämförda rapportverktyg besitter vissa generella egenskaper som gör att verktygen i stora drag klarar, om än på olika sätt, att skapa snarlika rapporter.

Introduktion: Det pågår ständig forskning och utveckling av både läkemedel och teknik vilket gör att fler sjukdomar går att bota. I och med att människor blir allt äldre ökar även läkemedelsanvändningen. Många äldre personer har ca 10 läkemedel förskrivna och risken för läkemedelsrelaterade problem ökar med antalet läkemedel. För att undvika läkemedelsrelaterade problem har det utvecklats beslutsstöd som kan hjälpa både läkare och farmaceuter att fatta beslut gällande läkemedelsbehandling. Dessa beslutstöd är konstruerade för att kunna upptäcka och varna för läkemedelsrelaterade problem som till exempel läkemedelsinteraktioner, dosrelaterade problem och dubbelmedicinering. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka effekter och potential vid farmaceuters användning av beslutsstöd för läkemedel. Metod: Arbetet är en explorativ litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts i databasen Pubmed. Sex artiklar valdes ut för utvärdering. Resultat: Fyra av artiklarna undersökte identifierade läkemedelsrelaterade problem funna av farmaceuter i jämförelse med ett beslutstöd. I tre av dessa studier identifierade beslutsstödet fler problem än vad farmaceuter gjorde. En av studierna jämförde sex olika beslutsstödsystem vilket gav resultatet att inget av systemen var helt optimalt och gav korrekta varningar. I en annan av artiklarna undersöktes om farmaceuters svar på interaktionsvarningar påverkades vid användning av beslutsstöd vilket det visade sig att det inte gjorde. Diskussion och slutsats: Utveckling av beslutsstöd sker hela tiden. Inget av beslutsstöden som undersökts i dessa artiklar har visat sig vara helt optimalt. Det hade varit intressant att undersöka hur EES, beslutsstödet som används av farmaceuter i Sverige, påverkar patientsäkerheten. Eftersom denna litteraturstudie är relativt liten med enbart sex artiklar är det svårt att dra några absoluta slutsatser. Resultaten är spretiga men tyder dock på att användning av ett optimalt utformat beslutsstöd kan hjälpa farmaceuter i den farmakologiska kontrollen att identifiera läkemedelsrelaterade problem som i slutändan kan ha positiv effekt för patienters läkemedelsanvändning. / Introduction: Research and development of medication and techniques is always ongoing and because of that more diseases can be cured. When people get older the use of medication increases. Many of the elderly people have about 10 different medications on the prescription and the risk for drug-related problems increases with the amount of medications. To decrease the risk of drug-related problems different decision-support systems have been developed which can help both doctors and pharmacists to make decisions about the use of drugs for patients. These decision-support systems are built to discover and give warnings if there are any drug-related problems, for example interactions between two medications, wrong dosage of medication and usage of two medications for the same purpose. Aim: The aim of this study is to evaluate the effects and potential of pharmacists’ usage of decision support systems to detect or prevent drug-related problems. Method: This work is an explorative literature-study where scientific articles have been found in the Pubmed database. Six articles where selected for evaluation. Results: Four of the articles evaluated drug-related problems which were detected by the pharmacist compared with a decision-support system. In three of the studies the decision-support system identified more problems than the pharmacist made. In one of the studies they compared six different decision-support systems, the results from that study showed that none of the systems where fully optimal and not completely correct giving warnings. In one of the articles they evaluated if the pharmacists answers to drug-related interactions where affected by the use of decision-support and it showed that it did not affect the pharmacists answer. Discussion and conclusion: The development of decision-support is heading forward. None of the decision-support systems that was evaluated in these studies were completely optimal. It would have been interesting to evaluate how the electronic expert support system (EES), a decision-support system that is used by pharmacists in Sweden, affect the safety of the patients. Since this literature-study is relatively small with only six articles, it is hard to draw an absolute conclusion. The results are a bit unclear but points that the use of a well-designed decision-support system could potentially help pharmacists in the pharmacological control, to identify drug-related problems that will have a positive effect for the patients and the safe usage of medications by patients.

No description available.

För att underlätta och kvalitetssäkra dettidiga/prehospitala medicinskaomhändertagandet har olika hjälpmedel, såkallade beslutsstöd utvecklats. RETTS är ettav dessa beslutsstöd som används inomprehospital medicin för att triagera patienten.Genom att arbeta med triage bedöms denmedicinska svårighetsgraden samt identifierasde patienter som har störst samt lägstvårdbehov. Syftet med studien var attundersöka specialistutbildadeambulanssjuksköterskors upplevelser av attarbeta med RETTS som beslutsstöd i sambandmed prehospital omvårdnad. Studiengenomfördes med kvalitativ design genomintervjuer med ambulanssjuksköterskor somvarit yrkesverksamma minst två år innanRETTS beslutsstöd infördes i Region Halland.I resultatet framkom följande fyra kategorier;strukturerat hjälpmedel, ett tryggtomhändertagande, bra kommunikation samtkräver erfarenhet. Vi rekommenderar attvidare forskning fokuserar på patienternasupplevelser av att bli triagerade utifrånRETTS, för att identifiera och belysaytterligare för- och nackdelar med RETTSbeslutsstöd.

<p>Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.</p><p>Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.</p><p>Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.</p>

<p>Behovet att mäta kvalitet hos olika produkter ledde till framställningen av ett antal mätningsmetoder. Redan vid olika stadier av tillverkning kan man avgöra om produkten motsvarar en viss förutbestämd standard. Den här rapporten kommer att undersöka vilka eventuella problem mätning av kvalitet med laser har i industrimiljö. En konceptuell modell över hur mätning av dornprofiler kan genomföras kommer att presenteras med fokus på att väga tidsåtgång mot exakthet för att skapa en balans som är acceptabel för företagets krav. En beslutsfattande algoritm kommer även att presenteras där ett avgörande ska ske om mätresultaten är rimliga eller beror på fel i mätutrustningen. Om mätresultaten är rimliga jämförs de mot referensvärden för att avgöra om produkten klarar kvalitetskraven. Resultatet presenteras i form av ett program som styr hela mätproceduren samt även fattar ett beslut om den aktuella mätningen ska förkastas eller behållas.</p>

Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används. Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd. Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.