Bakgrund: Telefonrådgivning utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter inom primärvården och de allra flesta har någon gång tagit kontakt med vården via telefon. Användningen av ett beslutsstöd vid rådgivning och triagering har blivit allt vanligare. Region Skåne har utvecklat Triagehandboken som är ett beslutsstöd framtaget för att användas på alla vårdnivåer.Syfte: Studien vill belysa hur sjuksköterskor inom primärvården upplever att använda sig av Triagehandboken vid telefonrådgivning. Om den upplevs som ett stöd eller en begränsning samt hur de upplever patienternas tillfredsställelse då ett beslut tagits enligt Triagehandboken.Metod: En enkätstudie gjordes med kvalitativ inriktning. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna överlag upplevde Triagehandboken som ett tryggt stöd vid triagering och rådgivning samt att patienternas tillfredsställelse oftast upplevdes som god. En del begränsningar visade sig i resultatet, såsom att den av en del sjuksköterskor upplevdes som tidskrävande att använda och i vissa situationer ansågs ofullständig. Slutsats: Studiens resultat ser vi som representativt för primärvården i sydöstra Skåne. / Background: Telephone consultation is a large part of the primary health care nurse’s work and almost everyone has at some point of time been in telephone contact with the medical care. The use of a decision support is now more usual in consultation and triaging. Region Skåne has developed the Triagehandboken (a triage manual) which is a decision support made for all levels in medical care. Aim: The study will illustrate primary health care nurses’ experience of using the Triagehandboken in telephone consultation. If it is experienced as a support or a limitation, and how they experience the patients satisfaction when a decision has been made according to the Triagehandboken.Method: A questionaire study with qualitative approach was made. Manifest content analysis was used to analyse the data. Result: The result showed that the nurses´ for the most part experienced the Triagehandboken as a safe support in triaging and consultation and that they often experienced the patients’ satisfaction as good. Some limitations emerged in the result, as some of the nurses´ experienced that the Triagehandboken was time-consuming to use and in some situations was seen as incomplete.Conclusion: We think that the result of the study is representative for the primary care in southeast Skåne.

Aim: The aim of the study was to compile scientific studies that studied the reliability of the caries risk assessment instruments (CAMBRA, Cariogram and R2) and their capacity to predict future caries development in children and adolescents. Method: The study is a general literature study based on scientific articles obtained from the databases Dentistry & Oral Sciences source (DOSS), PUBMED, CINAHL, SwePub and SveMed+. The articles were selected according to inclusion-/exclusion criteria. The included studies were reviewed with modified review template to present studies of strong value. The result is based on a total of 17 scientific articles that respond to the study's purpose and questions. Result: Caries risk assessment instrument is a useful tool in dental care, as it facilitates work with the risk grouping of patients. However, there is a need for further development of the various instruments in order for these to be considered fully reliable. Conclusion: The common feature of the three caries risk assessment instruments is that these should be reviewed and further developed in order to achieve full reliability. / Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga studier som studerat tillförlitligheten av kariesriskbedömningsinstrumenten (CAMBRA, Cariogram och R2) och deras kapacitet att förutse framtida kariesutveckling hos barn och ungdomar. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Dentistry & Oral Sciences source (DOSS), PUBMED, CINAHL, SwePub och SveMed+. Artiklarna har valts ut med hjälp av inklusion- och exklutionskriterier. De inkluderade artiklarna granskades med hjälp av en modifierad kvalitetsgranskningsmall för att fastställa att studierna vara av hög validitet, reliabilitet och kvalitet. Resultatet baseras på totalt 17 vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte och frågeställning. Resultat: Användning av de tre kariesriskbedömningsinstrumenten är ett bra hjälpmedel inom tandvården, då det underlättar vid riskgruppering av patienter. Dock finns ett stort behov av vidareutveckling av de olika instrumenten för att dessa ska anses fullt tillförlitliga. Slutsats: Gemensamt för de tre kariesriskbedömningsinstrumenten är att dessa bör granskas och vidareutvecklas för att full tillförlitlighet ska kunna uppnås.

<p>How is research and science being used in political debate? An idea analysis of the debate about försäkringsmedicinskt beslutsstöd (decision tool in healthcare security)</p><p>This is a case study on different types of research use (utilization) The aim of this paper is to examine how the politicians make use of expertise and research in the parliamentary debate surrounding the decision tool in healthcare security (försäkringsmedicinskt beslutsstöd). The aim is also to find out to what extent different types of research use are present in this debate. In this case study the qualitative method of idea analysis is being used on the empirical material. The tool of analysis is based upon the theories of research use by Amara et al. (building on Beyer) and Carol Weiss. My conclusion is that the most common type of research use in this debate is the symbolic, followed by the conceptual type. The instrumental type of research use is the least frequent one in this debate.</p>

Introduction: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease. Treatment strategies emphasize early multi-professional interventions to reduce disease activity and to prevent disability, but there is a lack of knowledge on how optimal treatment can be provided to each individual patient. Aim: To elucidate how clinical manifestations of early RA are associated to disease and disability outcomes, to strive for greater potential to establish prognosis in early RA, and to facilitate implementation of decision support through analyses of the decision-making environment in chronic care. Methods: Multivariate statistics and mathematical modelling, as well as field observations and focus group interviews. Results: Decision support: A prognostic tree that predicted patients with a poor prognosis (moderate or high levels of DAS-28) at one year after diagnosis had a performance of 25% sensitivity, 90% specificity and a positive predictive value of 76%. Implementation of a decision support application at a rheumatology unit should include taking into account incentive structures, workflow and awareness, as well as informal communication structures. Prognosis: A considerable part of the variance in disease activity at one year after diagnosis could be explained by disease progression during the first three months after diagnosis. Using different types of knowledge – different expertise – prior to standardized data mining methods was found to be a promising when mining (clinical) data for new patterns that elicit new knowledge. Disease and disability: Women report more fatigue than men in early RA, although the difference is not consistently significant. Fatigue in early RA is closely and rather consistently related to disease activity, pain and activity limitation, as well as to mental health and sleep disturbance. Conclusion: A decision tree was designed to identify patients at risk of poor prognosis at one year after the diagnosis of RA. When constructing prediction rules for good or poor prognosis, including more measures of disease and disability progressions showed promise. Using different types of knowledge – different lenses of expertise – prior to standardized data mining methods was also a promising method when mining (clinical) data for new patterns that elicit new knowledge. / Introduktion: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Dagens behandlingsstrategi bygger på tidiga multiprofessionella insatser för att reducera sjukdomsaktivitet och minska risken för framtida funktionshinder. Idag finns stora datamängder tillgängliga gällande medicinering och utfall vid RA. Dessa data erbjuder möjligheter att generera ny kunskap som kan användas för att forma beslutsstöd. Syfte: Att undersöka hur olika kliniska manifestationer vid tidig RA samvarierar med funktionshinder och sjukdomsaktivitet, att pröva metoder att ställa prognos vid tidig RA, och att analysera en kontext för beslutsfattande inom vård av kroniskt sjuka. Metod: Multivariat statistik och matematisk modellering, samt observationsstudier och fokusgruppsintervjuer. Resultat: Beslutsstöd: Ett beslutsträd utformades för att bestämma vilka patienter som har dålig prognos (måttlig eller hög DAS-28) ett år efter diagnos. Beslutsträdet hade 25 % sensitivitet, 90 % specificitet och ett positivt prediktivt värde på 76 %. Vid införande av beslutsstöd på en reumatologisk klinik befanns det nödvändigt att hänsyn tas till incitamentsstrukturer, arbetsflöde och samarbetsformer. Informella kommunikationsstrukturer kan också ha stort inflytande på klinisk praxis. Prognos: En betydande del av variansen i sjukdomsaktivitet ett år efter diagnos kan förklaras av sjukdomsprogression första tre månaderna efter diagnos. Att formalisera olika experters erfarenheter före standardiserade ”data mining” metoder är en lovande ansats när man letar efter mönster i (kliniska) databaser. Funktionshinder och sjukdomsaktivitet: Kvinnor rapporterar mer trötthet än män vid tidig RA, men skillnaden är inte konsistent över tid. Trötthet vid tidig RA är nära relaterat till sjukdomsaktivitet, smärta och aktivitets begränsningar, men också till mental hälsa och sömnstörningar. Slutsats: Ett beslutsträd har utformats för att predicera patienter med dålig prognos inom tidig RA. Studier av fler mått på sjukdoms- och funktionshindersprogression behövs vid konstruktion av prediktionsregler för god eller dålig prognos framledes. Att använda sig av kunskap från olika experter – olika experters glasögon – vid sökandet efter mönster i stora datamängder för att generera ny kunskap är en lovande metodik. Implementering av beslutsstöd bör göras under övervägande av incitamentsstrukturer, arbetsflöde och samarbetsformer.

Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.

Business Intelligence, BI, is a tool for collecting, analysing and transforming data into useful information, information which is supposed to help making decisions and controlling a business’s operations. Business Intelligence leads to increased efficiency and optimizing the decision making within the organisation or its functions. It is designed to support the operator so that decisions are made quickly and accurately. The purpose of this study is to deliver a specification of requirements of value-adding information in a decision support system used by traffic coordinators at SJ. In order to reach the purpose, the qualitative study was designed in three steps, identification, prioritization and information analysis. The project was defined only to take one specific process in consideration: error-searching caused by vehicle damage. The study was initiated with interviews, observations and workshops and ended with an analysis of XOD, the current base of information. The study resulted in a specification of requirements, containing 21 different types of important information. Out of the 21 types of information currently existing in XOD, only about 52 % was considered value adding for the specific process. Besides that, the traffic coordinators experienced missing information, which was added in the specification of requirements. The heavy amounts of information was shown to be too much to take in consideration at once, which led to the conclusion that the business intelligence needs to be automated in order to optimize the decision making process. / Ett beslutsstöd är ett verktyg som samlar in, analyserar och omvandlar data till värdefull och agerbar information. Informationen utgör i sin tur en grund för beslutsfattning och styrning av en verksamhet. Ett beslutsstöd leder till effektivisering och optimering av beslutsfattandet inom organisationen och dess funktioner. Det finns i största mån till för att stötta medarbetaren i beslutsprocessen så att beslut fattas snabbt och korrekt. Syftet med denna studie är att leverera en kravlista på vilken information som är värdeskapande i ett beslutsstöd anpassat för rollen Trafiksamordnare på SJs Trafikledning. För att besvara syftet delades den kvalitativa studien upp i tre delar, nämligen identifiering, prioritering och informationsanalys. Projektet avgränsades till störningar orsakade av fordonsskador och den specifika process som initieras med felsökning av Driftstöd. Studien inleddes med intervjuer, observationer samt workshops och avslutades med en analys av XOD, det beslutsunderlag som medarbetarna har tillgång till idag. Resultatet som erhölls var en kravlista med 21 informationssegment, lika många som XOD innehöll vid studiens början. Av de inledande 21 informationssegmenten klassades dock enbart 52 % som värdeskapande samtidigt som det visade sig att medarbetarna upplevde att de saknade information. Mängden information som bedömts värdeskapande i den specifika processen är för stor för användaren att hantera på ett optimalt fungerande sätt. Projektets slutsats innebar därför att beslutsstödet helt eller delvis måste automatiseras för att underlätta beslutsprocessen för användaren.

Introduktion: Behovet av och följsamheten till kunskapsstöd i vården är en aktuell fråga. Läkare som arbetar diagnostiskt och behandlande har tillgång till utförliga nätbaserade kunskapsstöd som läkemedelsboken, internetmedicin och FASS.  Det produceras mer och mer forskning inom ämnet fysioterapi. Fysioterapeuter väntas arbeta utefter aktuell evidens, trots att de sällan har särskilt avsedd arbetstid för fortbildning. Skulle ett nätbaserat kunskapsstöd kunna hjälpa fysioterapeuter både att arbeta mer evidensbaserat samt att lättare hitta information som är relevant för deras arbete? Syfte: syftet med studien var att undersöka vilka kunskapsstöd fysioterapeuter använder idag och hur dessa upplevs fungera samt undersöka hur fysioterapeuter ställer sig till ett framtida samlat nätbaserat kunskapsstöd. Metod: en enkät (bilaga 2) utformades. Inklusionskriterier: kliniskt arbetande fysioterapeut på vårdcentral i Sverige. Exklusionkriterier: ej läs och skrivkunnig i svenska. 32 fysioterapeuter deltog i studien och 27 fullföljde enkäten.  Resultat: Fysioterapeuter använder sig till övervägande del av stöd från kollegor, internet, dokument från utbildning / kurser och böcker för både diagnosticering och behandling. Evidensnivån upplevs inte som hög. Tillgängligheten för diagnostiska stöd upplevs något lägre än för behandlingsstöd. Fysioterapeuter anser att ett utförligt nätbaserat kunskapsstöd skulle vara till hjälp i deras kliniska arbete, och de mest eftertraktade sökfunktionerna är en anatomisk atlas och en avancerad sökfunktion.  Konklusion: Fysioterapeuter är positiva till att ett nätbaserat kunskapsstöd skulle vara dem till hjälp i deras kliniska arbete. Mer forskning skulle behövas om hur ett nätbaserat kunskapsstöd bäst bör utformas för god implementation i fysioterapeuters kliniska arbete. Nyckelord: beslutsstöd, evidensbaserad kunskap, fysioterapi, kunskapshantering / Introduction: The need of and compliance to knowledge support systems in healthcare is a current matter. Doctors who provide both diagnostics and treatment have access to extensive net-based knowledge support systems such as läkemedelsboken, internetmedicin and FASS. More and more research is produced in the field of physiotherapy. Physiotherapists are expected to practice evidence based medicine, although they rarely have time at work set aside for further training. Would a net-based knowledge support system help physiotherapists to practice evidence based medicine as well as facilitate the search of information relevant to their work? Objectives: the purpose of this study was to investigate which knowledge support systems physiotherapists use today as well as how accessible they are perceived to be. And to analyze physiotherapists attitudes to a future cohesive net-based knowledge support system. Methods: a survey (attachment 2) was designed. Inclusion criteria: clinically working physiotherapists at care centres in Sweden. Exklusion criteria: lacking reading and writing skills in swedish. 32 physioherapists participated in the study and 27 completed the survey. Results: Physiotherapists rely mainly on knowledge support from colleagues, the internet, documents from their education / additional courses as well as books for both diagnostics and for treatment. The level of evidence is not perceived as high. The accessibility to knowledge support systems for diagnostics is rated somewhat worse than the accessibility to knowledge support systems for treatment. Physiotherapists believe that a wide-ranging net-based knowledge support system would be of benefit to their clinical work, and the most desirable search functions are an anatomical atlas as well as an advanced search function. Conklusion: Physiotherapists believe that a net-based knowledge support system would be helpful to their clinical practice. More research would be needed to determine how a net-based knowledge support system should be designed for good implementation in physiotherapists clinical practice.

Detta arbete visar, delvis var för sig och delvis i kombination, hur regelbaserat och fallbaserat beslutsstöd kan användas vid uppdragsplanering. Uppdragsplanering utförs med hjälp av Mission Support System (MSS). Uppdragsplanering kräver en hel del arbete och en hel del erfarenhet för att den ska bli bra. Detta kan underlättas om man kan få hjälp av olika verktyg som kan dra nytta av uppsatta regler för respektive uppdrag och även dra nytta av tidigare uppdrag av samma karaktär. Sedan tidigare finns det två olika examensarbete som har undersökt respektive del av detta. Målet med detta arbete är delvis att demonstrera metoderna i en prototyp, var för sig och i kombination med varandra, och delvis att försöka besvara frågan om en kombination av metoderna presterar ett bättre beslutsstöd än när metoderna används var för sig. Detta arbete bygger på två tidigare examensarbeten. Metoden som används för att kunna bedöma vilken metod som är att föredra är att man har implementerat både verktygen i en prototyp. I prototypen planerar man sedan ett antal uppdrag och applicerar sedan dem olika metoderna var för sig och även i kombination och utvärderar resultatet. Resultatet pekar på att det ur planeringssynpunkt bör användas en kombination av de två presenterade metoderna. Däremot om man tar in tidsaspekten, så är den erfarenhetsbaserade metoden inte att rekommendera i det utförande som den är i nu. Detta eftersom den tar lång tid att applicera. Tidsåtgången är uppemot 12 timmar. Vilket inte fungerar i verkligheten. / This thesis shows, partly alone, partly in combination, how rule based and case based decision support can be used in mission planning. For mission planning Mission Support System (MSS) is used. Mission planning requires a lot of effort and experience to make a good plan. This can be facilitated if there are tools that can benefit from rules for actual or previously missions of the same character. Thera are two theses that have investigated these different aspects. The goal with this thesis is to partly demonstrate these methods in a prototype, alone and in combination, and partly try to answer the question if a combination of the methods is performing a better decision support than each of them alone. This thesis is based on two previously thesis. The method that is used to to be able to assess which method is preferable is to implement the both tools in a prototype. The prototype is then used to plan a few missions and applying the different methods alone and in combination and evaluate the result. The results indicate that from a planning point, a combination of the two methods should be used. However if one takes the time in consideration, then the case based method is not to recomend in its current status. This because the execution time is long. The execution time is up to 12 hours. Which does not work in reality.

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravställa, utveckla och implementera ett verksamhetssystem åt Sveriges  Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet på uppdrag av Sveriges kommuner och är beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som går under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och är tillgänglig för flertalet intressenter med hjälp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet är helt webbaserat och körs som en molntjänst, tillgängligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras på företagsnivå på ”stämplad” data i databasen och för att reglera åtkomsten för företagsanvändare till respektive företags data används rollbaserad åtkomstkontroll. Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk åtkomst till de datamängder som lagras inom Ritz. Nethouse har efterfrågat en prototyp för en BI-lösning som visar på möjligheter och fördelar för intressenter till Ritz med att implementera en sådan. Då integration och förvaltning är viktiga faktorer för Nethouse har ett krav på prototypen varit att den utvecklats inom Microsofts programvaror, precis som resten av Ritz. Prototypen färdigställdes genom konstruerandet av ett centralt data warehouse enligt Ralph Kimballs metodologier och genom implementation av en OLAP-kub byggd i Microsoft SSAS. Dataöverföringen från datakällorna till beslutsstödslösningens data warehouse skedde genom utvecklandet av en ETL-process i Microsoft SSIS. Den resulterande kuben har främst utformats för att kunna besvara den sortens frågor som länsstyrelser ställer till sotarföretag i kontrollsyfte och stöder förfrågningar mot de två centrala affärsprocesserna sotning och brandskyddskontroll. Dessa förfrågningar kan filtreras på flertalet dimensioner som exempelvis tid, utförare, status och kontrollutfall. Prototypen begränsar även åtkomst till den information som användare har rätt att ta del av genom att koppla samman användare och objekt till geografiska indelningar som kallas distrikt. Denna dynamiska säkerhetslösning ger goda förutsättningar för att kunna hantera förändringar i användarnas behörighet i framtiden. Genom den utvalda lösningen behålls den dynamiska naturen i systemet, då åtkomst till beslutsstödstjänsten kan fås genom flertalet källor som stödjer uppkoppling mot Microsofts multidimensionella beslutsstödslösningar, bland annat Excel och SQL Server Reporting Services.

Idag kan företag tvingas till stora och snabba förändringar för att behålla sin plats på marknaden. Ett bra beslutsunderlag underlättar för att besluten om dessa förändringar ska bli gynnsamma. Dagens BI-system ger företagen möjlighet att utifrån företagens olika datakällor ta ut rapporter som kan användas i arbetet med styrning och beslutsfattande. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur BI-system kan användas i styrningen på flera nivåer i två stora svenska företag för att stödja beslutsfattande. För att få en djupare förståelse för ämnet valde vi att göra en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats. I den teoretiska referensramen tar vi upp och utvecklar de fem temana; ekonomistyrning, information, beslut, ERP - Affärssystem och BI – Beslutsstöd. Vi har intervjuat två företag och sammanlagt sju respondenter på flera nivåer i företagen, vilket gav oss olika perspektiv på användandet av BI vid styrning och beslutsfattande. Resultatet av studien visar bland annat att informationsbehovet på de olika nivåerna ser olika ut och därför har företagen i undersökningen valt att rollstyra sina BI-system för att användarna bara ska få tillgång till den information de har behov av. / Today, companies are forced to large and rapid changes in order to keep their place in the market. A good supporting data facilitates so that the decisions of these changes can be beneficial. Today's BI system allows companies to create reports, from different data sources, that can be used in the process of governance and decision making. The purpose of this study was to describe and analyse how BI systems can be used in governance at multiple levels in two large Swedish companies to support decision making. To gain a deeper understanding of the subject, we chose to do a qualitative study with a deductive approach. In the theoretical framework, we discuss and develop the five themes; financials, information, decisions, ERP and Business Intelligence. We interviewed two firms and seven respondents in several levels of the companies, giving us different perspectives on the use of BI in the governance and decision making. The results of the study show that information needs at the different levels are different and therefore, the companies in the survey chose to adapt their BI system so that users only have access to the information they need.