Uppsatsens syfte har varit att undersöka och få en förståelse för på vilka sätt konsultchefer från olika bemanningsföretag säkerställer kundernas krav på kompetens och egenskaper i sina rekryteringsprocesser. Vidare har också undersökts vad de anser om tillförlitligheten i de urvalsmetoder de använder. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer verksamma på olika bemanningsföretag. Resultatet visade att samtliga respondenter utgår från kravspecifikationen i rekryteringsprocessen, enligt modellen för kompetensbaserad rekrytering. Vidare visar resultatet att kunderna inte alltid lägger ner önskvärd tid på att utforma kravspecifikationen. Sammantaget med det faktum att de inte alltid själva definierar kompetensbegreppen för den kandidat de eftersöker, riskerar att minska rekryteringens träffsäkerhet då konsultchefens subjektiva tolkning av ett begrepp inte nödvändigtvis går i linje med kundens. Oavsett medvetenhet om forskningsresultat gällande olika HR praktikers validitet, använder konsultcheferna urvalsmetoder med hög validitet. Således visar resultatet att den diskrepans som enligt många forskare finns mellan forskning och praktik snarare beror på fundamentalt olika referensramar än att använda sig av urvalsmetoder med låg validitet.

<p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.</p><p>Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.</p><p>Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.</p><p>De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena.</p><p>Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.</p>

Konsten att komponera och arrangera musik har gått i arv under många hundratals år. I detta arbete sammanställer jag några vägar man kan ta för att nå ett tillfredställande musikaliskt narrativ. Vägen från koncept till idé redovisas när jag använder mig av olika tillvägagångssätt för att skapa kontraster, groove och följa den lyriska innebörden. Detta undersöktes med planen att arrangera musik som sedan blev en del av min examenskonsert.  Arbetet har gett mig en djupare förståelse för människors uppfattning utav musik, vikten av ett musikaliskt budskap samt instrumentförståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tränarna i gräsrotsföreningarna arbetar i relation till Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan, samt att kartlägga hur specialdistriktsförbunden arbetar med att implementera spelarutbildningsplanen i deras dagliga verksamhet. Vidare undersöks vilket stöd tränarna i gräsrotsföreningarna vill ha från sitt specialdistriktsförbund. Studien tar sin utgångspunkt i ramfaktorteorin som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och undervisningens ramar som utbildningen ger. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ datainsamling gjorts där semistrukturerade respondentintervjuer tillämpats. Respondenterna representerar tre stycken specialdistriktsförbund och nio stycken tränare i gräsrotsföreningar.   Resultatet och analysen ger en bild av hur relationen ser ut mellan specialdistriktsförbunden och tränarna i gräsrotsföreningarna. Det visade sig att de olika specialdistriktsförbunden arbetar utefter olika strategier för att nå ut med spelarutbildningsplanen till gräsrotstränarna. Vidare kunde det identifieras vikten av en tydlig strategi och en gemensam röd tråd mellan organisationerna för ett lyckat implementeringsarbete. Det upptäcktes att en viktig länk mellan specialdistriktsförbunden och tränarna är organisationsledarna i gräsrotsföreningarna. Det medför att informationen stannar på föreningsnivå och inte når ut till tränarna. Därmed kunde det urskiljas ett samband där tränarna inte hade full insyn i spelarutbildningsplanen och att verksamheten därmed styrs utifrån deras egna föreställningar och kompetens snarare än efter en röd tråd.

Sammandrag I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt. Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning. Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd. De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena. Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.

Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.

Att studie- och yrkesvägledningen har tydliga riktlinjer att följa syns i olika styrdokument och lagar men allt som oftast är inte detta en verklighet som skolorna följer. Syftet med detta arbete är att undersöka likheter och skillnader mellan rektorers och studie- och yrkesvägledares syn på bland annat organisationen i skolan, hur rektorer ser på hela skolans ansvar samt om där finns skillnader i synen på studie- och yrkesvägledningen när rektorer respektive vägledare berättar om den. Studien genomfördes med stöd av kvalitativa intervjuer med verksamma rektorer och studie- och yrkesvägledare i två norrlandskommuner. Resultatet som framkom stämde ganska bra med de rapporter och den tidigare forskning vi bearbetat. Utredningar, forskning och rapporter visar att organisationen av studie- och yrkesvägledningen är något som har en tendens att vara otydlig och ansvaret ligger ofta på den enskilda studie- och yrkesvägledaren. Rektorernasom är de som har ansvaret är pålästa om ’hela skolans ansvar’ när det gäller studie- och yrkesvägledning och anser att det är en viktig del i dagens skola men därefter släpper de tyglarna och låter studie- och yrkesvägledaren ta det största ansvaret när det egentligen ska vara tvärtom. Styrningen uppifrån är ofta oklar trots att rektorer har kunskapen om vad som står i läroplaner och i de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning. Samarbetet med lärarna är begränsat vilket kan bero på att lärarna inte heller alltid vet vilken studie- och yrkesvägledarnas roll är. Samtidigt upplevs yrket väldigt fritt av den verksamma studie- och yrkesvägledaren och det är inte alltid svårt att få gehör för önskemål även om studie- och yrkesvägledare ofta önskar ett utökat samarbete med lärare.

Syftet med studien är att undersöka och analysera konceptet Fotbollsutvecklare i förening utifrån ledares perspektiv inom ett antal föreningar. Genom att studera ledares perspektiv och erfarenheter av rollen undersöks individens påverkan på organisationens olika delar och dess bidrag till den goda idrottsliga utvecklingsmiljön. Studiens empiriska underlag består av sex kvalitativa intervjuer från tre olika föreningar där resultatet har analyserats utifrån teoretiska perspektiv som anspelar på och förklarar utvecklingsmiljöns påverkbara faktorer samt hur coachen verkar i ett sammanhang och hur det påverkar dennes metoder. Därtill har resonemang förts kring viktiga komponenter hos en god idrottslig miljö och en god ledarutvecklare. Studiens resultat visar att fotbollsutvecklarens arbete har en positiv påverkan på organisationens röda tråd, dess ledare, utövarens familj och spelaren själv. För att fotbollsutvecklaren ska generera positiva resultat krävs det att dennes personlighet präglas av engagemang, driv, vilja och stort kunnande. / The purpose with this study is to examine and analyze the concept Football developers from the perspective of leaders within several associations. By studying the leader’s perspective and experiences of the role, the individual’s influence on the various parts of the organization and its contribution to the good sporting development environment are examined. The study’s empirical basis consists of six qualitative interviews from three different associations, the results of which have been analyzed based on theoretical perspectives that allude to and explain the influenceable factors of the development environment as well as how the coach works in a context and how it affects his methods. In addition, reasoning has been carried out around important components of a good sporting environment and a good leader developer. The result of the study show that the football developer’s work has a positive impact on the organization’s common thread, its leaders, the practitioner’s family, and the player himself. For the football developer to generate positive results, it is necessary that his personality is characterized by commitment, drive, will and drive, and great knowledge.