Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare. Resultatet i min undersökning visar att om inte studie- och yrkesvägledningen implementeras som hela skolans ansvar kommer inte heller studie- ochyrkesvägledarna att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vidare visar resultatet att det fanns en form av segregering av studie- och yrkesvägledningen eftersom den ansågs vara självständig och att de hade en otydlig profession.

Inom högstadieskolan är det flera yrkesprofessioner som bör samarbeta med skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag för att eleverna ska få med sig rätt förutsättningar till att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Forskning har visat att det är viktigt med tydlighet kring studie- och yrkesvägledningens organisering och mål för att få arbetet med vid vägledning att fungera. Historiskt sett har lärare haft en central roll i skolans studie- och yrkesvägledning. I tidigare läroplaner har studie- och yrkesvägledning ingått i samtliga ämnen och idag har läraren fortfarande ett ansvar över att stärka elevers självkännedom som underlag för val. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur högstadielärare ser på den vida vägledningen och hur uppdraget studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar arbetas med. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta yrkesverksamma högstadielärare. En tematisk analys visade att högstadielärarna har bristande kännedom om sin roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning eftersom de inte fått någon utbildning i ämnet. Viljan och engagemanget bland informanterna parallellt med att det finns ett behov av att ge lärarna rätt förutsättningar för att kunna fullfölja det som står i läroplanen diskuteras.

I styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning står att läsa att elever behöver utveckla valkompetens för att kunna göra väl underbyggda val och att ansvaret för detta inte bara ligger på studie- och yrkesvägledare, utan även andra yrkesgrupper inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, inom skolan i två landsbygdskommuner i mellersta Sverige. Arbetet fokuserar på innebörden av vid vägledning via uttrycket “hela skolans ansvar” utifrånpolitikernas, rektorernas samt lärarnas perspektiv. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med politiker, rektorer och lärare. Resultatet visar att ingen av yrkesgrupperna är bekanta med begreppet vid vägledning. Vidare tenderar såväl politiker som rektorer och lärare förknippa studie- och yrkesvägledning med den verksamma studie- och yrkesvägledaren. En slutsats är att studie- och yrkesvägledning fortfarande inte är hela skolans ansvar, trots tydliga styrdokument kring detta.

Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.

Tidigare forskning har gång på gång visat att grundskolans elever inte kontinuerligt genom hela skoltiden får studie- och yrkesvägledning (SYV) trots att styrdokumenten kräver detta. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för vilka årskurser som får SYV i grundskolan och i vilken utsträckning de får vägledning i snäv- respektive vid bemärkelse, vilka befattningshavare som ansvarar för vägledningen och vad dessa aktörer anser om SYV-verksamheten vid sin skola. De teorier som använts för analys är Gottfredsons teori om hur vi redan från unga år väljer bort vissa yrken och Savickas teori som pekar på att vi ofta reproducerar våra föräldrars yrken och behöver vägledning för att få perspektiv och se andra möjligheter. Vidare användes även bland annat Lovéns forskning som stöd för analys. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har genomförts genom en webbaserad enkät som 22 informanter, Rektorer, Lärare samt Studie- och yrkesvägledare har besvarat. Resultat och analys visar på samma tendenser som tidigare forskning och kvalitetsgranskningar, att tyngdpunkten ligger i årskurs nio och att det till störst del är studie-och yrkesvägledaren som ansvarar för både snäv och vid vägledning, något som lärarna är nöjda med medan SYV gärna skulle se mer samarbete. Flertalet av informanterna menar att verksamheten fungerar bra. Samtidigt har många lärare på flera frågor svarat att de inte vet vilket pekar på att alla inte själva deltar i SYV- verksamheten. De tidigare årskurserna kan alltså sedan en lång tid tillbaka beträffande SYV, betraktas som de glömda eleverna. En slutsats är också att många tar SYV för givet, att SYV av tradition ligger i årskurs nio och att studie- och yrkesvägledaren är den som förväntas ansvara för verksamheten.

I en granskning av Skolinspektionen framkom att ansvaret för vägledningen i skolan ligger på den enskilda studie- och yrkesvägledaren, vilket betonas i de styrdokument som reglerar vägledning i skolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare inom grundskolan uppfattar och beskriver skolans arbete med vägledning i vid bemärkelse. Trots tydliga styrdokument som framhäver den vida vägledningens betydelse för eleverna, finns det stora brister i hur skolorna arbetar med detta. Forskning visar att vägledning i vid bemärkelse fungerar bäst när den är förankrad på alla nivåer i kommunen med tydliga mål. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare och resultatet analyserades med stöd av karriärteorier samt styrdokument och tidigare forskning. Resultaten visar att för att elevernas valkompetens ska kunna utvecklas behövs vägledning i vid bemärkelse där flera professioner samverkar med varandra. Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara att skapa en likvärdig nationell plan för studie- och yrkesvägledare som alla skolor arbetar utifrån. / A review by the Swedish Schools Inspectorate revealed that the responsibility for guidance in the school lies with the individual study and career counsellor, which is emphasized in the governing documents that regulate guidance in the school. The purpose of the study is to gain an insight into how study and career counsellors in compulsory school perceive and describe the school's work with guidance in a broad sense. Despite clear governing documents that emphasize the importance of broad guidance for students, there are major shortcomings in how the schools work with this. Research shows that guidance in the broadest sense works best when it is anchored at all levels in the municipality with clear goals. Qualitative interviews were conducted with six study and career counsellors and the results were analysed with the support of career theories as well as governing documents and previous research. The results show that in order for the students' choice competence to be developed, guidance is needed in a broad sense where several professions collaborate with each other. Future research in the subject could be to create an equivalent national plan for study and career counselors from which all schools work.

Denna studie behandlar hur samhällskunskapslärare i sex svenska grundskolor bedriver sin undervisning med koppling till vägledning. Studiens syfte var att studera hur lärarna jobbar med vägledning som hela skolans ansvar. Samtliga av de aktuella skolorna har i sina riktlinjer tydliga mål med att vägledning skall inkludera all personal. Vi ville undersöka lärarnas personliga upplevelser av detta och eventuellt vilka verktyg dem använder för att lyckas med sitt uppdrag. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter varav samtliga var utbildade samhällskunskapslärare. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och Theory of action. Resultatet visade på att enbart en del av de tillfrågade bedrev undervisningen enligt framtagna riktlinjer. Samtidigt var det bara några av dem som arbetade utifrån en strukturerad och genomtänkt plan i sina respektive skolor där en kontinuerlig kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare fanns. Resterande informanter bedrev visserligen en medveten undervisning med inslag av bred vägledning. Men dessa moment förekom istället mer spontant utan någon större planering.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och på vilket sätt studie- och yrkesvägledare använder sig av karriärteorier i praktiken. Syftet har lett till följande frågeställning; På vilket sätt och i vilken utsträckning använder sig studie- och yrkesvägledare av karriärteorier i praktiken inom skolväsendet? För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ undersökning med sex stycken semistrukturerade intervjuer där respondenterna har varit yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Malmö kommun. Respondenterna är verksamma på två olika institutioner, grundskola och gymnasiet. Resultatet av den insamlade empirin analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Gerard Egans Trestegsmodell (2010), Anders Lovens Karriärvägledning (2015) och Mitchell, K. E., Levin, S., & Krumboltz, J. D. Planerad händelse (1999). Resultatet i studien visar att utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av diverse karriärteorier men implementerar dessa på så vis som passar dem. Det vill säga studie- och yrkesvägledare anpassar teorierna till sitt arbete efter vad den sökande behöver. Respondenterna påpekar att det krävs att man som vägledare har förmågan att ändra och tillämpa teorierna till varje elev och att dela upp teorierna till vad som behövs för specifikt det enskilda vägledningssamtalet.

Forskning visar att studie- och yrkesvägledning i dagens samhälle inte ses som hela skolans ansvar. En kommun har startat ett projekt, där alla kommunens grundskolor ska ha en plan för att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska bli hela skolans ansvar. Syftet med den här studien är därför att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av projektet. Studien har två frågeställningar som ämnar besvara studie- och yrkesvägledarnas syn på hur lärare upplever integrerad studie- och yrkesvägledning, samt vilken syn studie- och yrkesvägledarna har på projektets upplägg. Genom en kvalitativ metod har fyra studie- och yrkesvägledare intervjuats. Den insamlade datan har analyserats utifrån de teoretiska begreppen learning by doing, kontext, miljö och meningssammanhang. Resultatet visar att respondenterna upplever att många lärare inte förstår vad studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär, men att många lärare trots detta väver in studie- och yrkesvägledning i lektionerna i dagsläget. En plan för studie- och yrkesvägledning upplevs ge förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar, vilket skulle kunna ge effekter som studiemotiverade elever. Att en/ett par lärare från så gott som varje skola har fått delta på workshops samt fått information av kommunens studie- och yrkesvägledare, ses som ett bra tillvägagångssätt för att få ut studie- och yrkesvägledningen i verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära. Tidsbristen uppgavs vara ett hinder och de flesta hade svårt att knyta an studie- och yrkesvägledning till sitt eget ämne. Lärarna var främst präglade av sin egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, snarare än att deras uppfattningar om området kunde härledas till styrdokumenten, information från rektor eller utbildning. Resultatet analyserades utifrån teorin om närbyråkrater i relation till begreppen förstå, kunna och vilja. Det konstaterades att det fanns en väldig variation lärarna emellan både vad gäller tankar kring innebörd och det praktiska arbetet. Studien visade sig kunna bekräfta en del av de resultat som Henryssons avhandling om syo-kulturer i skolan visat (Henrysson, 1994). Detta skulle kunna tyda på att mycket litet har utvecklats på 20 år vad gäller lärares förhållningssätt gentemot studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan. / The purpose of the study was to examine how teachers in elementary school think about, and describe how they work with, guidance and counselling within the confines of what the curriculum (Lgr 11) describes as a responsibility of the whole school. The study had a qualitative approach, where interviews with eight teachers in four schools within the county were conducted. The results showed that several of the teachers equated the guidance and counselling with the guidance counselor. Most of the teachers were not aware that they had a responsibility to the school's guidance and counselling, based on current policy documents. It could be said that the teachers felt that the purpose of guidance and counselling was to prepare students for future academic and career choices, although there were differences in how this was expressed and what the work could entail. Lack of time was reported to be an obstacle, and most found it hard to implement guidance and counselling to their subjects. The teachers were mainly influenced by their own experience of guidance and counselling, rather than their perceptions of the area could be attributed to the policy documents, information from the principal or education. The results were analyzed based on the theory of street-level bureaucracy in relation to the concepts of understanding, able and willing. It was found that there was a tremendous variation between teachers in terms of both ideas about the meaning and practical work. The results of the study in conjunction with a twenty year old PhD thesis may indicate that very little may have evolved in terms of teachers' attitude towards guidance and counselling as a whole school approach or responsibility.