Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära. Tidsbristen uppgavs vara ett hinder och de flesta hade svårt att knyta an studie- och yrkesvägledning till sitt eget ämne. Lärarna var främst präglade av sin egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, snarare än att deras uppfattningar om området kunde härledas till styrdokumenten, information från rektor eller utbildning. Resultatet analyserades utifrån teorin om närbyråkrater i relation till begreppen förstå, kunna och vilja. Det konstaterades att det fanns en väldig variation lärarna emellan både vad gäller tankar kring innebörd och det praktiska arbetet. Studien visade sig kunna bekräfta en del av de resultat som Henryssons avhandling om syo-kulturer i skolan visat (Henrysson, 1994). Detta skulle kunna tyda på att mycket litet har utvecklats på 20 år vad gäller lärares förhållningssätt gentemot studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan. / The purpose of the study was to examine how teachers in elementary school think about, and describe how they work with, guidance and counselling within the confines of what the curriculum (Lgr 11) describes as a responsibility of the whole school. The study had a qualitative approach, where interviews with eight teachers in four schools within the county were conducted. The results showed that several of the teachers equated the guidance and counselling with the guidance counselor. Most of the teachers were not aware that they had a responsibility to the school's guidance and counselling, based on current policy documents. It could be said that the teachers felt that the purpose of guidance and counselling was to prepare students for future academic and career choices, although there were differences in how this was expressed and what the work could entail. Lack of time was reported to be an obstacle, and most found it hard to implement guidance and counselling to their subjects. The teachers were mainly influenced by their own experience of guidance and counselling, rather than their perceptions of the area could be attributed to the policy documents, information from the principal or education. The results were analyzed based on the theory of street-level bureaucracy in relation to the concepts of understanding, able and willing. It was found that there was a tremendous variation between teachers in terms of both ideas about the meaning and practical work. The results of the study in conjunction with a twenty year old PhD thesis may indicate that very little may have evolved in terms of teachers' attitude towards guidance and counselling as a whole school approach or responsibility.

Att studie- och yrkesvägledningen har tydliga riktlinjer att följa syns i olika styrdokument och lagar men allt som oftast är inte detta en verklighet som skolorna följer. Syftet med detta arbete är att undersöka likheter och skillnader mellan rektorers och studie- och yrkesvägledares syn på bland annat organisationen i skolan, hur rektorer ser på hela skolans ansvar samt om där finns skillnader i synen på studie- och yrkesvägledningen när rektorer respektive vägledare berättar om den. Studien genomfördes med stöd av kvalitativa intervjuer med verksamma rektorer och studie- och yrkesvägledare i två norrlandskommuner. Resultatet som framkom stämde ganska bra med de rapporter och den tidigare forskning vi bearbetat. Utredningar, forskning och rapporter visar att organisationen av studie- och yrkesvägledningen är något som har en tendens att vara otydlig och ansvaret ligger ofta på den enskilda studie- och yrkesvägledaren. Rektorernasom är de som har ansvaret är pålästa om ’hela skolans ansvar’ när det gäller studie- och yrkesvägledning och anser att det är en viktig del i dagens skola men därefter släpper de tyglarna och låter studie- och yrkesvägledaren ta det största ansvaret när det egentligen ska vara tvärtom. Styrningen uppifrån är ofta oklar trots att rektorer har kunskapen om vad som står i läroplaner och i de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning. Samarbetet med lärarna är begränsat vilket kan bero på att lärarna inte heller alltid vet vilken studie- och yrkesvägledarnas roll är. Samtidigt upplevs yrket väldigt fritt av den verksamma studie- och yrkesvägledaren och det är inte alltid svårt att få gehör för önskemål även om studie- och yrkesvägledare ofta önskar ett utökat samarbete med lärare.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar inom grundskolan. Forskningen identifierar vilka förutsättningar som behövs för att gemensamt bedriva den breda vägledningen men visar även på goda exempel där studie- och yrkesvägledare samverkar med andra professioner inom skolan. Forskningen visar även vilka förmågor eleverna utvecklar från den breda vägledningen samt brister i utvärdering av lärandet. Teoretiska utgångspunkter för att analysera empirin är System Theory Framework (STF) och DOTS modellen. STF modellen används för att analysera influenser inom och utanför skolan som påverkar den breda vägledningen. DOTS modellen analyserar vad eleverna lär sig från den breda vägledningen. Studien utgår från kvalitativ metod där studie- och yrkesvägledare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att den breda vägledningen påverkas av influenser både inom och utanför skolan. Studie- och yrkesvägledare agerar som stöd till lärare genom att bistå med studie- och yrkesvägledningsmaterial, information och uppmuntran i arbetet med att integrera vägledningen inom undervisningen. Lärares kompetenser och relation till eleverna dras till nytta i samplaneringen av den breda vägledningen. Studie- och yrkesvägledarens egna ansvar att involvera övrig personal i den breda vägledningen för att vägledningen ska ses som hela skolans ansvar, framgår i resultatet. Elevers valkompetens utvecklas när vägledningen integreras inom undervisningen men det finns brister i utvärderandet av detta.