En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan. Orsaken till de skiftande arbetssätten beror på att skolorna har ojämlika förutsättningar för att kunna tillgodose elevers olika behov. Okunskap och ointresse för individer med funktionsnedsättning från arbetslivet är de hinder som begränsar förberedelserna. För att motverka dessa hinder präglas skolans arbetssätt av ett genuint engagemang samt en ständig strävan efter att utveckla skolformen. / A student's career depends on how the education and work is shaped in relation to each other. The purpose of this study is to gain more knowledge about how teachers and guidance counsellors in Lärvux prepare students from education to employment and what possibly can restrict their work. A qualitative approach has been performed with four semi-structured interviews that were conducted with both guidance counsellors and teachers at Lärvux. The results show that schools are using different methods of work during the preparations. These are characterized by the establishment of individual study plans, guidance counselling meetings with students, offering of vocational training, promoting both students and school, and collaborating with different participants both inside and outside the school. The main reason for the various ways of working is because the schools have unequal conditions to meet students’ different needs. Results also show different obstacles due to lack of knowledge and interest from the labour market in involving individuals with disabilities. These are the main barriers that are limiting the school preparations. True commitment and sustained effort in developing the school environment characterize the schools involvement in order to counteract these barriers.

Tidigare forskning har gång på gång visat att grundskolans elever inte kontinuerligt genom hela skoltiden får studie- och yrkesvägledning (SYV) trots att styrdokumenten kräver detta. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för vilka årskurser som får SYV i grundskolan och i vilken utsträckning de får vägledning i snäv- respektive vid bemärkelse, vilka befattningshavare som ansvarar för vägledningen och vad dessa aktörer anser om SYV-verksamheten vid sin skola. De teorier som använts för analys är Gottfredsons teori om hur vi redan från unga år väljer bort vissa yrken och Savickas teori som pekar på att vi ofta reproducerar våra föräldrars yrken och behöver vägledning för att få perspektiv och se andra möjligheter. Vidare användes även bland annat Lovéns forskning som stöd för analys. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har genomförts genom en webbaserad enkät som 22 informanter, Rektorer, Lärare samt Studie- och yrkesvägledare har besvarat. Resultat och analys visar på samma tendenser som tidigare forskning och kvalitetsgranskningar, att tyngdpunkten ligger i årskurs nio och att det till störst del är studie-och yrkesvägledaren som ansvarar för både snäv och vid vägledning, något som lärarna är nöjda med medan SYV gärna skulle se mer samarbete. Flertalet av informanterna menar att verksamheten fungerar bra. Samtidigt har många lärare på flera frågor svarat att de inte vet vilket pekar på att alla inte själva deltar i SYV- verksamheten. De tidigare årskurserna kan alltså sedan en lång tid tillbaka beträffande SYV, betraktas som de glömda eleverna. En slutsats är också att många tar SYV för givet, att SYV av tradition ligger i årskurs nio och att studie- och yrkesvägledaren är den som förväntas ansvara för verksamheten.

I en granskning av Skolinspektionen framkom att ansvaret för vägledningen i skolan ligger på den enskilda studie- och yrkesvägledaren, vilket betonas i de styrdokument som reglerar vägledning i skolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare inom grundskolan uppfattar och beskriver skolans arbete med vägledning i vid bemärkelse. Trots tydliga styrdokument som framhäver den vida vägledningens betydelse för eleverna, finns det stora brister i hur skolorna arbetar med detta. Forskning visar att vägledning i vid bemärkelse fungerar bäst när den är förankrad på alla nivåer i kommunen med tydliga mål. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare och resultatet analyserades med stöd av karriärteorier samt styrdokument och tidigare forskning. Resultaten visar att för att elevernas valkompetens ska kunna utvecklas behövs vägledning i vid bemärkelse där flera professioner samverkar med varandra. Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara att skapa en likvärdig nationell plan för studie- och yrkesvägledare som alla skolor arbetar utifrån. / A review by the Swedish Schools Inspectorate revealed that the responsibility for guidance in the school lies with the individual study and career counsellor, which is emphasized in the governing documents that regulate guidance in the school. The purpose of the study is to gain an insight into how study and career counsellors in compulsory school perceive and describe the school's work with guidance in a broad sense. Despite clear governing documents that emphasize the importance of broad guidance for students, there are major shortcomings in how the schools work with this. Research shows that guidance in the broadest sense works best when it is anchored at all levels in the municipality with clear goals. Qualitative interviews were conducted with six study and career counsellors and the results were analysed with the support of career theories as well as governing documents and previous research. The results show that in order for the students' choice competence to be developed, guidance is needed in a broad sense where several professions collaborate with each other. Future research in the subject could be to create an equivalent national plan for study and career counselors from which all schools work.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen. Resultatet för undersökningen visar att skolan har kommit igång med projektet och börjat lägga en grund för etablering och vidareutveckling men även att skolans rektor har en betydande roll i projektet. Med uppsatsens teori Career Development Learning in School Systems som är en del av The Systems Theory Framework framkommer det i analysen hur skolan som system och dess delar så som rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare och resurser är väsentliga för systemets helhet. Det framkommer dessutom att skolan påverkas av samhället och påverkar i sin tur detta. Det finns ständiga påverkningar inom och mellan dessa delar och system.

Vägledning i vid bemärkelse beskrivs av Skolverket som all verksamhet som ska bidra till elevers utvecklande av kompetenser relaterade till framtida beslut om studie- och yrkesval. För att elever ska kunna utveckla denna valkompetens krävs det samverkan mellan all pedagogisk skolpersonal och det är enligt Skolverket rektorns ansvar att koordinera detta. Tidigare forskning pekar tyvärr på att rektorer och huvudmän brister i styrning av denna samverkan vilket innebär att ansvaret ofta verkar falla på enskilda studie- och yrkesvägledare. Majoriteten av denna forskning är dock utförd på grundskolenivå vilket lämnar en kunskapslucka gällande hur vägledning i vid bemärkelse ser ut på gymnasienivå. Därför har vi i denna studie sökt att bringa klarhet i hur samverkan kring studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse koordineras på gymnasieskolor, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på och upplever sin roll i denna samverkan.Dessa frågeställningar undersöktes genom en kvalitativ metod bestående av ostrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide och analyserades sedan utifrån två teorier. Den första teorin är Self- determination Theory (SDT) som fokuserar på hur sociala faktorer stödjer eller hindrar folks välmående baserat på tre grundläggande psykiska behov: autonomi, kompetens och tillhörighet. Den andra teorin rör hur Henry Mintzberg beskriver att koordinering av arbetsuppgifter kan ske och hur organisationer tenderar att vara strukturerade.I resultaten visade sig informanterna uppleva sin roll som stödjande till elever och lärare med stort utrymme för dem att utforma sitt eget arbete. Dock så upplevde de att deras kompetenser inte utnyttjas till fullo, delvis då de saknar strukturer och mandat för arbetet med vägledning i vid bemärkelse. Gällande samverkan så beskrivs en situation då lärarnas brist på tid på grund av snäva kursplaner och scheman utgör ett ansenligt hinder, samt att både skolledning och lärare har bristande insyn i vad vägledning innebär.