Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare använder karriärteorier i sitt arbete. Syftet leder fram till följande frågeställningar; Använder vägledare karriärteorier i sin vägledning? Hur använder vägledare karriärteorier i vägledningen? Vad kan det finnas för problem när dessa karriärteorier ska omsättas i arbetet? Hur skiljer sig arbetssättet med karriärteorier för vägledare vid olika institutioner? För att besvara syftet har vi gjort en en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har varit studie- och yrkesvägledare som arbetar vid fyra olika institutioner; komvux, gymnasiet, grundskola och universitet. Resultatet av respondenternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Claesson (2007), Lovén (2015) och Andergren (2015). Följande teman konstruerades utifrån intervjumaterialet; karriärteorier som verktyg, karriärteorier som hinder och prioriteringar och tidsbrist. Resultaten har visat att vissa vägledare använder karriärteorier medan andra inte gör det. Teorierna har visat sig komma till användning för att förstå en klient samt för att användas som metoder och verktyg i vägledningssamtal. Ett gemensamt problem som nämnts bland respondenterna har varit att karriärteorierna kan låsa en om man fokuserar på dem för mycket i sin vägledning.

Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade. Jag har tagit del av tidigare forskning som berör ämnet genus, könsroller, vägledning med genusperspektiv samt tidigare forskning från Malmö Högskola som vidrör de teman som jag undersökt. Teorierna utgår från genus- och vägledningsteori som jag använder mig av för att analysera resultaten. Jag har använt mig av kvalitativ metod för att undersöka mitt syfte. Fem intervjuer genomfördes med vägledare som tog examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskola åren 2006- 2007. Informanterna arbetar idag alla fem på grund- eller gymnasieskolor. Malmö Högskola säger sig ha genus som ett av de perspektiv, genom vilka samtliga av skolan utbildningar skall betraktas. Min undersökning visar dock på otillräckligt användande av ett sådant perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen, genom bristande kunskap i genusteori, bland de utvalda vägledare jag intervjuat. Malmö Högskola måste ge sina studenter på programmet kunskap inom detta område. Först då kan färdigutbildade studie- och yrkesvägledare utföra sitt arbete att hjälpa sökande med sina val, obegränsade av könstillhörighet. / The aim of my thesis is to discuss the need for and the actual use of, a gender perspective within Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola. The study elucidates a selected group of graduated career counselors’ opinion on how important knowledge of gender theory is within their work. Furthermore the counselors own knowledge of the subject, has been under investigation. Additionally I wanted to chart the relationship between how the individual is understood in gender theory and a number of accepted models of communication. The reason I chose this as my thesis, is my own experience from practical training. Here I have seen how boys and girls were treated differently and proposed to varying professions, depending on their sex. Thus I have studied previous research concerning the subjects of gender theory, gender roles and counseling with a gender perspective, from external institutions as well as Malmö Högskola itself. My own theories are based on those gender- and counseling theories I have used to analyze my results. The survey has been executed through qualitative method. Five of the interviews were carried out among counselors who graduated from Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola between the years 2006-2007. Today all of these individuals work at institutions corresponding to primary, secondary or upper secondary schools. Malmö Högskola explicitly has gender as one of its perspective through which its education shall be considered, also including Studie- och yrkesvägledarutbildingen. However, my conclusion shows an insufficient use of such a perspective within the program, through an evident lack of gender theory knowledge, among the selected and interviewed group of career counselors. Malmö Högskola must provide its students at Studie- och yrkesvägledarutbildningen with the education needed within this field. Then graduates are enabled to perform their job, helping applicants with their choices, without them being limited by sex.

Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning? För att få svar på frågan har kvalitativ metod använts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid använts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förändra karriärinriktningen. Påverkan av tron på den egna förmågan, diskussioner kring mål samt information kring olika yrkesalternativ var de faktorer som hade störst inverkan. Dessutom upplevde intervjupersonerna att även studie- och yrkesvägledarens bemötande och förståelse av intervjupersonens situation i inledningen av vägledningssamtalet bidrog till deras motivation till att förändra sin karriärinriktning.

Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter – gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod. Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ”samtalstyper” samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet. Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning. Behoven påverkade samtalen att kretsa kring att identifiera styrkor och matchning, där lösningsinriktad samtalsmodell dominerade. På Arenan påverkades samtalet starkt av målgruppen, men målsättningen uppnåddes därigenom. Samtalsbehov kretsade kring stöd och motivation. Stegmodell praktiserades, vilka motiverades av dess flexibilitet och kartläggning, därtill lösningsfokuserade modeller vilka motiverades genom ett fokus på förändringsarbete. På gymnasieskolan påverkade yrkesbeskrivningen starkt samtalet genom resurser/förväntningar. Behov påverkade samtalet till att kretsa kring valalternativ och försäkran om rätt val med mera. Verksamheten hade inslag av alla ovanstående modeller, vilka motiverades av stegmodellens systematik och det lösningsinriktades ”empowerment”. Här återfanns konstruktivistisk vägledning som motiverades av levnadsrum och icke-styrande. Andra slutsatser som framkom var den roll vägledarna axlade, hur den påverkade samtalet och att eklektiskt förhållningssätt ofta motiverades som viktigare än en konkret metod.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka vägledares uppfattningar om genus påverkan på grundskoleelevers val av gymnasieprogram samt hur vägledare arbetar med att motverka genus påverkan. Tidigare forskning visar att genus påverkar ungdomar i deras studie- och yrkesval, och de tenderar att göra könsstereotypiska val. Konsekvenser av detta är exempelvis en fortsatt könssegregerad arbetsmarknad och sociala ojämlikheter. Studien utgår från följande två frågeställningar: Hur upplever vägledare att grundskoleelevers val av gymnasieprogram begränsas av genus? Hur arbetar vägledare med att motverka att genus begränsar grundskoleelevers val av gymnasieprogram? För att besvara frågeställningarna genomfördes sex intervjuer med vägledare som arbetar inom grundskolan. Det empiriska materialet analyseras tillsammans med begreppen begränsningar och kompromisser av Linda Gottfredson (1996). Därtill tillämpas STF-modellen av Wendy Patton och Mary McMahon (2006a;2006b), och samtalsskickligheterna av Egan (2014), aktivt lyssnande, utforskande frågor och att utmana. Begreppet genus används i vår studie utifrån Raewyn Connells definition (2009). Även begreppen genusordning och genusrelationer analyseras med empirin för att förklara de studieval ungdomar gör begränsade av genus. Denna studie visar att vägledare upplever att genus begränsar grundskoleelevers val av gymnasieprogram. I synnerhet visas detta i vägledningssamtalen med eleverna. Eleverna upplever sig inte kunna arbeta med ett visst yrke, på grund av dess kön. Vägledare upplever att dessa begränsningar leder till negativa påföljder. Detta handlar om könssegregation på arbetsmarknaden, olika arbetsvillkor mellan könen, och att karriärval görs efter förväntningar från omgivningen snarare än eget tycke. Samtliga vägledare arbetar aktivt med att motverka att genus begränsar elevernas val av gymnasieprogram. En gemensam metod bland samtliga informanter handlar om att vägledarna utmanar eleverna med ett normkritiskt tänkande. Nyckelord: Genus, grundskola, gymnasieprogram, vägledare, vägledningssamtal

Även innan Covid-19 fanns det behov av att digitalt utveckla studie- och yrkesvägledningen för att tillmötesgå digitaliseringens utveckling i samhälle och hos människor generellt. Under pandemin tvingades dock även studie- och yrkesvägledare in i ett helt nytt arbetssätt. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledare uppfattar och arbetar med digital vägledning, med fokus främst på det digitala vägledningssamtalet via skärm. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats med semistrukurerade intervjuer och tematisk anlays. Respondenterna bestod av sju examinerade studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av både traditionella och digitala vägledningssamtal. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledaren upplever både möjligheter och utmaningar i sitt arbete med digitala vägledningssamtal. Ökad tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för både sökande och studie- och yrkesvägledare upplevs som en fördel, medans brist på kroppsspråk och digital kompetens upplevs som begränsande. Studie- och yrkesvägledare ska se det digitala vägledningssamtalet som ett komplement i sitt yrkesutövande med medvetenhet om att alltid anpassa vägledningen efter den sökandes förutsättningar och behov. Framtida forskning efterfrågas där sökandes perspektiv på digitala vägledningssamtal är i fokus.

Uppsatsens syfte är att förstå för hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan bemöter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). I inledningen beskrivs hur skolan skall vara likvärdig för alla elever, men hur tidigare forskning visar att elever med NPF har andra behov som inte tillmötesgås. Det här beskrivs bero på att personal på skolan inte har kunskapen som behövs för att bemöta eleverna på bästa möjliga sätt. Elevernas behov av anpassningar i förhållande till skolväsendets bristfälliga kunskap i att bemöta dessa, skapar således en paradox. Undersökningen till denna uppsats har utförts genom en kvalitativ metod där sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan medverkat. I resultatet av studien framkommer det att studie- och yrkesvägledarna använder sig av motiverande samtal samt att de arbetar med att öka elevernas självkännedom i sitt bemötande av elever med NPF. Vidare beskrivs hur studie- och yrkesvägledarna finner det gynnsamt att ge eleverna med NPF mycket tid under samtalen samt skapa en god relation med dessa.  Genom att använda teorierna SCCT, The Careership Theory och The Skilled Helper så analyserades det empiriska materialet. Bland annat så använder The Careership Theory sig av Bourdieus begrepp så som handlingshorisont, fält och kapital som kunde kopplas samman med hur respondenterna anser att elever med NPF har begränsade möjligheter och erfarenheter när det kommer till deras val och väljande. SCCT menar bland annat på att self-efficacy, alltså situationsbundet självförtroende, är en bidragande orsak till hur en individ presterar och känner motivation inför olika uppgifter. Detta framkom det en tydlig koppling till i det empiriska materialet. Samtliga respondenter menade även att en grundsten för att ett vägledande samtal skall bli lyckat är att ha en respektfull och bra relation till varandra, vilket The Skilled Helper instämmer i.

Studien kommer att undersöka vilka arbetssätt sex studie -och yrkesvägledare använder för att nå ut till nyanlända kvinnor. Studien belyser även vilka svårigheter och hinder de bemöter under dessa samtal. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer där intervjupersonerna har delat med sig av sina upplevelser och tillvägagångssätt som de använder under samtal med denna målgrupp. Intervjuerna har vi genomfört via digitala plattformar på grund av den rådande pandemin. Intervjupersonerna är verksamma i Skåne län. Det empiriska data talar för att studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen nyanlända kvinnor behöver vara medvetna om att de kan uppstå kulturkrockar och missförstånd då de språkliga kunskaperna kan vara låga. Intervjupersonerna menar även att det kan finnas en del hinder i vägledningsprocessen med nyanlända kvinnor eftersom de kommer från kulturer med andra normer och värderingar. De lyfter familjen och det kollektiva tänket som en faktor som skiljer från den svenska kontexten. Intervjupersonerna menar att det kollektiva tänket kan vara ett hinder under vägledningssamtalet som är uppbyggt ur en svensk kontext där individen tar egna beslut.

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans. I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats. Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM. Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal. Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

Examensarbetet redovisar ett antal utländska gymnasieelevers erfarenheter kring studie- och yrkesvägledning inom skolans värld. Vidare beskriver examensarbetet hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas utifrån informanternas perspektiv. Detta arbete är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor. De intervjuade var fyra utländska gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet, samtliga bor i en mellanstor kommun i Norrland. I arbetet redovisas en omfattande litteratursökning som är relevant för studiens ändamål, det redovisas även den konstruktivistiska teorin. Resultaten tolkades med stöd i litteratursökningen samt den konstruktivistiska teorin. Resultaten påvisade att majoriteten av informanterna inte var nöjda med studie-och yrkesvägledningen de fick i skolan. Vidare visade resultaten att samtliga informanter skulle vilja ha mer vägledning innan en övergång. Studiens resultat påvisade även att informanterna anser att det finns en hel del som bör utvecklas kring studie- och yrkesvägledningen inom skolan, såsom vägledaren bör använda bilder eller dylikt i vägledningssamtalet men även att studie- och yrkesvägledaren bör ha bättre kunskap i samtalsmetodik. I diskussionsavsnittet presenteras även mina egna åsikter; för att läsaren inte ska bli konfunderad om vad som är forskning och vad som är spekulationer har jag varit noga med att markera när jag skriver ner mina egna åsikter.