Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade. Jag har tagit del av tidigare forskning som berör ämnet genus, könsroller, vägledning med genusperspektiv samt tidigare forskning från Malmö Högskola som vidrör de teman som jag undersökt. Teorierna utgår från genus- och vägledningsteori som jag använder mig av för att analysera resultaten. Jag har använt mig av kvalitativ metod för att undersöka mitt syfte. Fem intervjuer genomfördes med vägledare som tog examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskola åren 2006- 2007. Informanterna arbetar idag alla fem på grund- eller gymnasieskolor. Malmö Högskola säger sig ha genus som ett av de perspektiv, genom vilka samtliga av skolan utbildningar skall betraktas. Min undersökning visar dock på otillräckligt användande av ett sådant perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen, genom bristande kunskap i genusteori, bland de utvalda vägledare jag intervjuat. Malmö Högskola måste ge sina studenter på programmet kunskap inom detta område. Först då kan färdigutbildade studie- och yrkesvägledare utföra sitt arbete att hjälpa sökande med sina val, obegränsade av könstillhörighet. / The aim of my thesis is to discuss the need for and the actual use of, a gender perspective within Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola. The study elucidates a selected group of graduated career counselors’ opinion on how important knowledge of gender theory is within their work. Furthermore the counselors own knowledge of the subject, has been under investigation. Additionally I wanted to chart the relationship between how the individual is understood in gender theory and a number of accepted models of communication. The reason I chose this as my thesis, is my own experience from practical training. Here I have seen how boys and girls were treated differently and proposed to varying professions, depending on their sex. Thus I have studied previous research concerning the subjects of gender theory, gender roles and counseling with a gender perspective, from external institutions as well as Malmö Högskola itself. My own theories are based on those gender- and counseling theories I have used to analyze my results. The survey has been executed through qualitative method. Five of the interviews were carried out among counselors who graduated from Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola between the years 2006-2007. Today all of these individuals work at institutions corresponding to primary, secondary or upper secondary schools. Malmö Högskola explicitly has gender as one of its perspective through which its education shall be considered, also including Studie- och yrkesvägledarutbildingen. However, my conclusion shows an insufficient use of such a perspective within the program, through an evident lack of gender theory knowledge, among the selected and interviewed group of career counselors. Malmö Högskola must provide its students at Studie- och yrkesvägledarutbildningen with the education needed within this field. Then graduates are enabled to perform their job, helping applicants with their choices, without them being limited by sex.

No description available.

Gender is one of several factors that affect our society. According to the National Agency of Education and the values of Lpf 94, the school should communicate and counteract gender stereotypes. However, there is no demand for gender knowledge in the syllabus for Civics in upper secondary school.The purpose of this study is to investigate how two teachers work with gender in Civics education, with main focus on working practices. In addition, I wanted to investigate which conceptions students in upper secondary school have about gender in education. The method used is interviews. The teachers were interviewed individually and the students in gender- segregated groups of three. A total of twelve students participated, equally boys and girls. The results show that the two teachers did not consciously apply a gender perspective into their work practices. However, these practices did include strategies to overcome “messy” or “silent” students. One method, called “Instructive conversations” offers quiet students an opportunity to express themselves in a smaller group with a prepared task. Furthermore, this method also teaches students to respect views of other and to wait for their turn. Regarding gender as content in Civics, the two teachers integrate gender issues in their teaching. Students’ conceptions of gender in education vary depending on the student group. The results from the single- sex classes show that gender roles tend to be reinforced in classes with only girls or boys. The girls strive for good grades in school, while the boys have a more relaxed attitude toward schoolwork. In mixed classes you find more cross- gender patterns and students explain their behavior with increasing age and maturity in upper secondary school. Finally, results show that the absence of gender knowledge in the syllabus might explain why the teachers tend to address gender issues, both as educational method and as content, rather than gender knowledge. / Genus är en av flera faktorer som påverkar vårt samhälle. Enligt Skolverket och Värdegrunden i Lpf 94 ska skolan förmedla och motverka stereotypa könsroller. Dock saknas krav på genuskunskap i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur två gymnasielärare arbetar med genus i ämnet samhällskunskap, med fokus på arbetsmetoder. I tillägg ville jag undersöka vilka föreställningar gymnasieelever har om genus i undervisningen, samt om det finns skillnader eller likheter mellan olika elevgrupper. Metoden som använts är intervjuer, där lärarna intervjuades enskilt och eleverna i könsuppdelade grupper om tre. Totalt har tolv elever deltagit, hälften flickor och hälften pojkar. Resultatet visar att de två lärarna inte medvetet tillämpar ett könsperspektiv i sina arbetsmetoder, dock används metoder för att komma till rätta med ”stökiga” eller ”tysta” elever. Metoden lärande samtal ger tysta elever en möjlighet att få uttrycka sig i en mindregrupp med en på förhand förberedd uppgift. I tillägg lär metoden elever att respektera andras åsikter, lyssna och invänta sin tur. När det gäller genus som innehåll i samhällskunskap, tas genusfrågor upp i den övriga undervisningen. Elevernas föreställningar om genus iundervisningen varierar i de olika elevgrupperna. Resultaten från de enkönade klasserna visar att könsrollerna tenderar att förstärkas i klasser med bara flickor eller pojkar. Flickorna strävar efter goda studieresultat och pojkarna tenderar att ha en slapp attityd till skolarbetet. I blandklasserna är mönstren mer könsöverskridande hos flickor och pojkar. Eleverna förklarar sitt beteende med ökad ålder och mognad på gymnasieskolan. Slutligen visar resultaten att detfaktum att det saknas ett krav på genuskunskap i kursplanen för samhällskunskap kan vara en bidragande faktor till varför lärarna tenderar att behandla genusfrågor, både som arbetssätt och som innehåll, istället för att fokusera på genuskunskap.

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines. / Stereotypa föreställningar om kön lever vidare i dagens samhälle, trots att det finns en medvetenhet om vikten av jämställdhet på politisk nivå och i vardagslivet. Det bedrivs även forskning om genusfrågor inom akademin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusvetare förhåller sig till att använda – praktisera – genuskunskap. Centrala frågeställningar i uppsatsen är hur genusvetare ser på kön, hur de praktiserar genusteoretisk kunskap och vilka begränsningar och möjligheter som kommer till uttryck i intervjuerna.           Teoretiskt utgår uppsatsen huvudsakligen från Sara Ahmeds perspektiv på kön. Uppsatsens viktigaste resultat är att även genusvetare som har gedigen teoretisk kunskap tenderar att reproducera maktordningar om genus. Genom att identifiera begrepp som reflekterad och oreflekterad manlighet/kvinnlighet synliggörs olika ideal för manlighet och kvinnlighet. Det framstår vara ett ideal för genusvetarna att praktisera genuskunskap. För ”genusvetarkvinnorna” praktiseras idealet genom att använda reflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet. För ”genusvetarmännen” är idealet att praktisera oreflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet samtidigt tabu. För männens del verkar det viktigt att markera avstånd till en viss typ av kvinnlighet och upprätthålla den heterosexuella – straighta – linjen. För kvinnorna framstår det eftersträvansvärt att både ta avstånd från en viss typ av manlighet respektive kvinnlighet och följa alternativa – queera – linjer.