Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade. Jag har tagit del av tidigare forskning som berör ämnet genus, könsroller, vägledning med genusperspektiv samt tidigare forskning från Malmö Högskola som vidrör de teman som jag undersökt. Teorierna utgår från genus- och vägledningsteori som jag använder mig av för att analysera resultaten. Jag har använt mig av kvalitativ metod för att undersöka mitt syfte. Fem intervjuer genomfördes med vägledare som tog examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskola åren 2006- 2007. Informanterna arbetar idag alla fem på grund- eller gymnasieskolor. Malmö Högskola säger sig ha genus som ett av de perspektiv, genom vilka samtliga av skolan utbildningar skall betraktas. Min undersökning visar dock på otillräckligt användande av ett sådant perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen, genom bristande kunskap i genusteori, bland de utvalda vägledare jag intervjuat. Malmö Högskola måste ge sina studenter på programmet kunskap inom detta område. Först då kan färdigutbildade studie- och yrkesvägledare utföra sitt arbete att hjälpa sökande med sina val, obegränsade av könstillhörighet. / The aim of my thesis is to discuss the need for and the actual use of, a gender perspective within Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola. The study elucidates a selected group of graduated career counselors’ opinion on how important knowledge of gender theory is within their work. Furthermore the counselors own knowledge of the subject, has been under investigation. Additionally I wanted to chart the relationship between how the individual is understood in gender theory and a number of accepted models of communication. The reason I chose this as my thesis, is my own experience from practical training. Here I have seen how boys and girls were treated differently and proposed to varying professions, depending on their sex. Thus I have studied previous research concerning the subjects of gender theory, gender roles and counseling with a gender perspective, from external institutions as well as Malmö Högskola itself. My own theories are based on those gender- and counseling theories I have used to analyze my results. The survey has been executed through qualitative method. Five of the interviews were carried out among counselors who graduated from Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola between the years 2006-2007. Today all of these individuals work at institutions corresponding to primary, secondary or upper secondary schools. Malmö Högskola explicitly has gender as one of its perspective through which its education shall be considered, also including Studie- och yrkesvägledarutbildingen. However, my conclusion shows an insufficient use of such a perspective within the program, through an evident lack of gender theory knowledge, among the selected and interviewed group of career counselors. Malmö Högskola must provide its students at Studie- och yrkesvägledarutbildningen with the education needed within this field. Then graduates are enabled to perform their job, helping applicants with their choices, without them being limited by sex.

<p>Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför. Arbetet visar på en stor överensstämmelse mellan de studerade dokumenten och teoretikernas beskrivning av förändringen. Tydliga utvecklingslinjer kan följas angående den omvärldsbeskrivning samt syn på individ, lärande och kunskap som dokumenten ger uttryck för. Dock utgör den av ga alliansen beställda utredningen ett undantag. Då den i fokus och utformning avsevärt skiljer sig från de övriga dokumenten, vilket försvårat analys och jämförelse. Gymnasieskolans läroplaner kan sammanfattningsvis sägas i hög grad ha följt med i förändringen, om än med viss tidsförskjutning.</p>

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför. Arbetet visar på en stor överensstämmelse mellan de studerade dokumenten och teoretikernas beskrivning av förändringen. Tydliga utvecklingslinjer kan följas angående den omvärldsbeskrivning samt syn på individ, lärande och kunskap som dokumenten ger uttryck för. Dock utgör den av ga alliansen beställda utredningen ett undantag. Då den i fokus och utformning avsevärt skiljer sig från de övriga dokumenten, vilket försvårat analys och jämförelse. Gymnasieskolans läroplaner kan sammanfattningsvis sägas i hög grad ha följt med i förändringen, om än med viss tidsförskjutning.

<p>Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.</p>

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.