<p>Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens. Dessa faktorer ryms inom de fem kategorierna organisatoriska, databeroende, tekniska, designmässiga och användarstyrda faktorer.</p>

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande. Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer. Den empiriska delen av vår studie består till största delen av intervjuer men även av insamlad sekundärdata. I vår analys för vi diskussioner kring hur organisationer med ett väl fungerande beslutsstöd kan effektivisera sin verksamhetsstyrning. Vi resonerar även kring hur viktigt det är att veta vad man behöver, att ha ett processtänkande, att systemen är flexibla samt att användare känner acceptans, när nya system för beslutsstöd ska implementeras. Avslutningsvis presenteras de slutsatser vi kommit fram till om beslutstöd, beslutsprocesser, beslut och rationalitet.

<p>Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande.</p><p>Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer. Den empiriska delen av vår studie består till största delen av intervjuer men även av insamlad sekundärdata.</p><p>I vår analys för vi diskussioner kring hur organisationer med ett väl fungerande beslutsstöd kan effektivisera sin verksamhetsstyrning. Vi resonerar även kring hur viktigt det är att veta vad man behöver, att ha ett processtänkande, att systemen är flexibla samt att användare känner acceptans, när nya system för beslutsstöd ska implementeras. Avslutningsvis presenteras de slutsatser vi kommit fram till om beslutstöd, beslutsprocesser, beslut och rationalitet.</p>

<p>I detta arbete beskrivs hur den bayesianska metodiken kan användas för att stödja en militär beslutsfattare, då denne ska fatta beslut under osäkerhet. Genom att analysera vilka parametrar som kan användas för att prediktera fiendens intentioner, tas ett bayesianskt nätverk fram, vilket implementeras och integreras i simuleringsramverket GTSIM. För att möjliggöra denna prediktering har extra funktionalitet lagts till i GTSIM, såsom att skapa olika typer av mål. Dessa mål kan sättas ut på valfria platser och senare läsas in då en fusionerad lägesbild skapas av de olika sensorer som placerats ut. Målen representerar då de olika handlingsalternativ som en simulerad fiendestyrka har, och allteftersom fiendestyrkan rör sig uppdateras sannolikheten för att de olika målen ska anfallas av den framtagna modellen. En utvärdering av den framtagna modellen och det utvecklade verktyget har gjorts, samt så har förslag på hur modellen kan utvecklas i framtiden tagits fram.</p>

Behovet att mäta kvalitet hos olika produkter ledde till framställningen av ett antal mätningsmetoder. Redan vid olika stadier av tillverkning kan man avgöra om produkten motsvarar en viss förutbestämd standard. Den här rapporten kommer att undersöka vilka eventuella problem mätning av kvalitet med laser har i industrimiljö. En konceptuell modell över hur mätning av dornprofiler kan genomföras kommer att presenteras med fokus på att väga tidsåtgång mot exakthet för att skapa en balans som är acceptabel för företagets krav. En beslutsfattande algoritm kommer även att presenteras där ett avgörande ska ske om mätresultaten är rimliga eller beror på fel i mätutrustningen. Om mätresultaten är rimliga jämförs de mot referensvärden för att avgöra om produkten klarar kvalitetskraven. Resultatet presenteras i form av ett program som styr hela mätproceduren samt även fattar ett beslut om den aktuella mätningen ska förkastas eller behållas.

Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens. Dessa faktorer ryms inom de fem kategorierna organisatoriska, databeroende, tekniska, designmässiga och användarstyrda faktorer.

Bakgrund: Arbetet som kommunsjuksköterska är i många fall ensamt vilket bidrar till ettstort ansvar. I dagens samhälle blir befolkningen äldre och många vårdas inom hemsjukvård och på äldreboende. Vid det akuta omhändertagandet av äldre patienter kan ett beslutsstöd vara till hjälp för kommunsjuksköterskan i sin bedömning för att få en uppfattning om patientens tillstånd och vad det finns för behov av vidare vård. Syfte: Syftet var att beskriva kommunsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett beslutsstöd vid akut omhändertagande av äldre. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats som baserades på sju semistrukturerade intervjuer som analyserades på manifest nivå. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskorna fann olika hjälpmedel vid osäkerhet. Beslutsstödet ger en trygghet vid omvårdnadsåtgärder och den egna erfarenheten har betydelse i bedömningar. Beslutsstödet upplevs vara ett stöd i det akuta omhändertagandet som bidrar till en struktur vid bedömning och ett system för överrapportering. Användandet av beslutsstödet har minskat relaterat till tidkrävande dubbeldokumentation, falska indikationer och brist på uppföljningsutbildning. Slutsats: Kommunsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett beslutsstöd har ingett trygghet och struktur vid det akuta omhändertagandet. Sjuksköterskans egna erfarenheter har betydelse vilket i samband med andra faktorer har minskat det praktiska användandet avbeslutsstödet.

Bakgrund: Allt fler multisjuka äldre personer vårdas i sina hem pga. stora behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta ställer krav på att sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård har tydliga rutiner och resurser att tillgå som stöd för att utföra en patientsäker bedömning i hemmet av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av stöd vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd inom den kommunala hemsjukvården i Västmanland. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie utförd via enkät. 79 tillsvidareanställda sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård deltog. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av webbenkät. Analys: Kvantitativ data analyserades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Öppen avslutande fråga redovisas utifrån tematisk analys. Resultat: Stöd för sjuksköterskan vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd kan yttra sig på olika sätt. Resultatet påvisar stödjande och försvårande omständigheter som presenteras i kategorierna: organisation, läkartillgänglighet, bedömning samt trygghet kontra otrygghet. Slutsats: Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård är beroende av flertalet faktorer för att kunna utföra en patientsäker bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Patientsäkerhetsarbetet måste ses ur ett arbetsmiljöperspektiv där resurser, rutiner, rätt verktyg och tillräcklig kompetens bör tillhandahållas sjuksköterskan i det kliniska arbetet. Nyckelord: Beslutsstöd, kommunal hemsjukvård, kompetens, multisjuka äldre. / Background: More and more elderly people with multimorbidity are being cared for in their homes. These people have a great need for health and medical care interventions. This requires that the home healthcare nurse employed by the municipality has clear routines and resources available as a support in order to make a patient-safe assessment of a patient at home with a sudden deterioration in their health status. Purpose: To evaluate the nurse´s experience in her capacity of assessing and supporting a patient with a sudden deterioration in health within the municipal home health care in Västmanland. Method: Quantitative cross-sectional study conducted via questionnaire. 79 permanently employed nurses in municipal home care participated. The data collection was carried out using an online survey. Results: Support for the nurse in assessing a patient with a sudden deterioration in health can manifest itself in different ways. The results show supportive and aggravating circumstances that are presented in the categories: organization, doctor availability, assessment and security against insecurity. Conclusion: The nurse in municipal home care is dependent on several factors in order to be able to perform a patient-safe assessment of a patient with a sudden deterioration in health. The patient safety work must be seen from a work environment perspective where resources, routines, the right tools and sufficient competence must be provided to the nurse in the clinical work. Keyword: Competence, decision support, multimorbidity, municipal home health care.

Introduktion: Ambulanssjuksköterskor har idag ett större krav på att göra bedömningar av patienter och kunna bestämma vilken vårdnivå som är den mest lämpliga för patienten. Bedömningar kan ibland vara komplicerade att göra och till hjälp kan olika beslutsstöd användas. RGS-webb är ett välanvänt beslutsstöd inom framförallt telefonrådgivning men som nu implementerats i den prehospitala verksamheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att använda RGS-webb prehospitalt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ induktiv studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Studien genomfördes vid ambulansstationer i en region i södra Sverige. Nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor intervjuades i studien. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats används för att analysera datan i studien. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys kunde tre huvudkategorier presenteras; tillämpbarhet, användbarhet, klinisk betydelse och kunskapshöjande. Konklusion: Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att använda RGS- webb prehospitalt sågs av de flesta som en positiv tillgång. Det sågs som ett stöd vid bedömning av vårdnivå och användes som en källa för att inhämta kunskap både innan, under och efter patientmötet. RGS-webb har dock utvecklingspotential för att kunna användas prehospitalt. Det behöver utvecklas till att beakta den kliniska undersökning som görs av ambulanssjuksköterskorna samt förbättra de delar som ansågs försvåra arbetet.

Det råder en situation på arbetsplatser där fler och fler system förväntas tillämpas i arbetslivet. Linköpings kommun ingår just nu i en digital satsning för att påverka anställdas arbetssätt och arbetsbörda och den här studien är en utveckling av ett projekt som utförts tidigare inom kommunen. Studiens syfte var att undersöka arbetssättet som en grupp chefer tillämpar vid verksamhetsstyrning. Genom en kravanalys identifierades chefernas behov och krav de har på ett framtida digitalt beslutsstöd som kan användas vid just verksamhetsstyrning. Dessutom syftade studien till att undersöka chefernas användning av digitala verktyg och deras attityder gentemot digitalisering av arbetsprocesser. Det nuvarande arbetssättet uppfattades som tryggt men också långsamt med eftersatta strukturer. Chefernas upplevelse är att detta hindrar möjligheten att hjälpa fler personer. Tillika har de positiva attityder gentemot digitalisering då det har förutsättningen att förenkla arbetsprocesser. Däremot bemöts de idag av långa och krångliga vägar till information som tar energi från huvudsakliga uppgifter. Som konsekvens har egna påhittade strukturer skapats för att täcka upp för de rådande bristerna i de befintliga systemen. Förhoppningen på ett nytt digitalt beslutsstöd är att det inte ska vara ännu ett till verktyg, utan att det bemöta de problemen och bristerna som idag orsakar att digitala verktyg inte upplevs som hjälpmedel. Resultatet för denna studie är relevant för att utifrån ett användarcentrerat perspektiv ge de digitala verktygen ett mervärde och som kan förenkla och effektivisera arbetsprocesser och således också förbättra den digitala arbetsmiljön.