• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Distriktssköterskors upplevelser av samarbetet med ÄlSa-teamet i hemsjukvården / District nurses experiences of collaboration with the OPCCN-team in home care nursing

Eriksson, Jennie, Lindström, Marlene January 2016 (has links)
No description available.
2

Bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd : Kvantitativ enkätstudie med sjuksköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård

Roos, Malin, Vigholm Hedlund, Victoria January 2022 (has links)
Bakgrund: Allt fler multisjuka äldre personer vårdas i sina hem pga. stora behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta ställer krav på att sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård har tydliga rutiner och resurser att tillgå som stöd för att utföra en patientsäker bedömning i hemmet av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av stöd vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd inom den kommunala hemsjukvården i Västmanland. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie utförd via enkät. 79 tillsvidareanställda sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård deltog. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av webbenkät. Analys: Kvantitativ data analyserades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Öppen avslutande fråga redovisas utifrån tematisk analys. Resultat: Stöd för sjuksköterskan vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd kan yttra sig på olika sätt. Resultatet påvisar stödjande och försvårande omständigheter som presenteras i kategorierna: organisation, läkartillgänglighet, bedömning samt trygghet kontra otrygghet. Slutsats: Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård är beroende av flertalet faktorer för att kunna utföra en patientsäker bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Patientsäkerhetsarbetet måste ses ur ett arbetsmiljöperspektiv där resurser, rutiner, rätt verktyg och tillräcklig kompetens bör tillhandahållas sjuksköterskan i det kliniska arbetet. Nyckelord: Beslutsstöd, kommunal hemsjukvård, kompetens, multisjuka äldre. / Background: More and more elderly people with multimorbidity are being cared for in their homes. These people have a great need for health and medical care interventions. This requires that the home healthcare nurse employed by the municipality has clear routines and resources available as a support in order to make a patient-safe assessment of a patient at home with a sudden deterioration in their health status. Purpose: To evaluate the nurse´s experience in her capacity of assessing and supporting a patient with a sudden deterioration in health within the municipal home health care in Västmanland. Method: Quantitative cross-sectional study conducted via questionnaire. 79 permanently employed nurses in municipal home care participated. The data collection was carried out using an online survey. Results: Support for the nurse in assessing a patient with a sudden deterioration in health can manifest itself in different ways. The results show supportive and aggravating circumstances that are presented in the categories: organization, doctor availability, assessment and security against insecurity. Conclusion: The nurse in municipal home care is dependent on several factors in order to be able to perform a patient-safe assessment of a patient with a sudden deterioration in health. The patient safety work must be seen from a work environment perspective where resources, routines, the right tools and sufficient competence must be provided to the nurse in the clinical work. Keyword: Competence, decision support, multimorbidity, municipal home health care.
3

Sensorer och annan teknik i hemmet som stöd för att multisjuka äldre ska kunna bo kvar hemma : Vem är den typiska potentiella användaren? / Sensors and other technology to support multi ill elderly to continue to live at home : Who is the typical potential user?

Svahnström, Kristina January 2016 (has links)
I takt med att befolkningen blir allt äldre ökar vårdbehovet, andelen äldre som behöver stöd för att kunna bo kvar hemma och således också kostnaderna för vård och omsorg. En lösning på problemet skulle kunna vara att använda olika typer av sensorer och att patienten själv kan mäta vissa fysiologiska värden, rapportera in dem och kommunicera med sjukvården hemifrån. Semistrukturerade intervjuer har utförts på patienter som fortfarande bor kvar hemma och har kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller annan lungsjukdom för att kartlägga vilka de potentiella användarna av systemet är och vilka förutsättningar, önskemål och förväntningar de har på ett sådant system. Studien har visat att den typiska potentiella användaren, baserat på intervjudeltagarnas svar, är positivt inställd till att ha sensorer och annan teknik i sitt hem som stöd för att kunna bo kvar hemma och att det finns ett flertal begränsningar och önskemål som utvecklarna av ett sådant system måste ta hänsyn till, vilka presenteras i en persona och scenarier. / E-care@home
4

”Det är märkligt, alla är lite rädda för SIP och ingen vet vad det betyder egentligen” : Samordnad individuell planering och utskrivningsprocessen för multisjuka äldre från sjuksköterskors och biståndshandläggares perspektiv

Björk Andersson, Ellinor January 2020 (has links)
Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar och med det har allt fler äldre komplexa behov och flera hälsoproblem. Många äldre bor kvar i sina hem med insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket ställer högre krav på kompetens och resurser samt samverkan för personal som arbetar med äldre (Socialstyrelsen, 2020a). En fråga som aktualiserats är samordning och planering av vård vid utskrivning, detta i och med att Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) trädde i kraft 2018. Den nya samverkanslagen tvingade fram ett annat sätt att utföra utskrivningar från slutenvården än vad som tidigare varit fallet. Utskrivningen från slutenvården skulle bli snabbare och samverkan mellan aktörerna bli tydligare i och med den nya lagen (Prop. 2016/17:106). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utskrivningsprocessen för multisjuka äldre går till i en kommun i Mellansverige, samt att utforska om de får en samordnad individuell planering, SIP, så som samverkanslagen föreskriver att den skall ske. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Tio intervjuer utfördes med informanter bestående av sjuksköterskor i slutenvård, primärvård och inom kommunal vård, samt biståndshandläggare i den undersökta kommunen. Intervjuerna analyserades via kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var: samordnad individuell planering, kommunikation, oklar ansvarsfördelning och bristande patientsäkerhet. Resultatet från den här studien visar på att det finns flera delar som inte fungerar vad gäller utskrivningsprocessen för multisjuka äldre. Den samordnade individuella planeringen genomförs inte i någon större utsträckning. Det finns problem vad gäller kommunikation aktörerna emellan samt problem med ansvarsfördelningen. Att detta inte fungerar påverkar också patientens delaktighet och patientsäkerheten. Slutsats: Samordnad individuell planering genomförs inte såsom lagen föreskriver. Personal som arbetar med utskrivning av multisjuka äldre upplever utskrivningsprocessen som komplex och komplicerad och oklar. / Background: The proportion of elderly in Sweden are increasing, and so does elderly’s complex health care needs and health problems. A lot of the elderly population continues to live in their own homes with help from the social service and health care service. This puts pressure and demands on the workers to have competence and resources to help this complex elderly group (Socialstyrelsen, 2020a). Collaboration at the discharge process from hospital has been raised because of a new law set to improve the collaboration and shorten the stay in hospitals for patients (SFS 2017:612) which took effect in 2018. Aim: Investigate how the discharge process come about for elderly with many diseases in a municipality in Sweden. To explore if the elderly gets the coordinated individual plan they should get as the law stipulates. Method: Qualitative interview study with semi-structured questions. Ten informants were included consisting of nurses in inpatient care at hospital, primary care and home health nurses working for the municipality, social workers were also included. The interviews were analysed through qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Result: Four categories were found consisting of coordinated individual planning, communication, unclear division of responsibility and lack of patient safety. The result from the study shows that there are many parts that do not work sufficiently in the discharge process. The coordinated individual planning is not being done in the proportion that it should. There are problems regarding communication amongst the professionals and problems with liability and by extension patient safety. Conclusion: The coordinated individual plan is not being done as the law stipulates it should. Professionals that work with elderly during the discharge process sees the process as complex, complicated and unclear.

Page generated in 0.0516 seconds