<p>The mainpart of this thesis is about the developing of a new analysis tool to be used in Zenicor Medical Systems AB ECG-system. The primary task of the system is to simplify the ECG survey for patients who suffers from different kinds of arrythmias, for example heart fibrillation. With this system is it possible for the patients to do their ECG survey by them self at home and then send the signal with their telephone or mobilphone to a server. The equipment used to do the survey is not bigger than you can have it in a pocket and this results in a bigger flexibility for the patient. A doctor can connect to the server and analys the ECG-curve and follow up the patients condition.</p>

The mainpart of this thesis is about the developing of a new analysis tool to be used in Zenicor Medical Systems AB ECG-system. The primary task of the system is to simplify the ECG survey for patients who suffers from different kinds of arrythmias, for example heart fibrillation. With this system is it possible for the patients to do their ECG survey by them self at home and then send the signal with their telephone or mobilphone to a server. The equipment used to do the survey is not bigger than you can have it in a pocket and this results in a bigger flexibility for the patient. A doctor can connect to the server and analys the ECG-curve and follow up the patients condition.

Bakgrund: Internetanvändningen har expanderat snabbt och har utifrån ett omvårdnadsperspektiv skapat stora förändringar för såväl sjukvårdspersonal som patienter. IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gjort det möjligt att få vård och stöd på distans även för patienter med stort behov av omvårdnad. Digitaliseringen av vården som ökar kan komma att kräva mer utav patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva möjligheter och begränsningar med distansvård utifrån ett patientperspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. Totalt användes 14 artiklar i arbetet. Databasen Cinahl har använts för att söka fram samtliga artiklar. Resultat: Patienter upplever både möjligheter och begränsningar med distansvård. Den största möjligheten patienterna upplevde var tillgängligheten till sjukvården. Tillgängligheten ledde till en ökad känsla av trygghet hos patienterna samt att de sparade tid och pengar genom att slippa resa till sjukvården. Det som patienterna upplevde som de största begränsningarna var handhavandet av tekniken och rädslan över att förlora det fysiska mötet med sjukvårdspersonalen. Slutsats: Patienternas upplevelser av distansvård varierade mellan patientgrupperna. Att som sjukvårdspersonal bli varse om patienternas upplevelser kan hjälpa dem i steget mot utvecklingen av mer individanpassade hjälpmedel. Medvetenheten om patienternas upplevelser kan också hjälpa sjukvårdspersonalen att identifiera potentiella målgrupper för distansvård.

I takt med att befolkningen blir allt äldre ökar vårdbehovet, andelen äldre som behöver stöd för att kunna bo kvar hemma och således också kostnaderna för vård och omsorg. En lösning på problemet skulle kunna vara att använda olika typer av sensorer och att patienten själv kan mäta vissa fysiologiska värden, rapportera in dem och kommunicera med sjukvården hemifrån. Semistrukturerade intervjuer har utförts på patienter som fortfarande bor kvar hemma och har kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller annan lungsjukdom för att kartlägga vilka de potentiella användarna av systemet är och vilka förutsättningar, önskemål och förväntningar de har på ett sådant system. Studien har visat att den typiska potentiella användaren, baserat på intervjudeltagarnas svar, är positivt inställd till att ha sensorer och annan teknik i sitt hem som stöd för att kunna bo kvar hemma och att det finns ett flertal begränsningar och önskemål som utvecklarna av ett sådant system måste ta hänsyn till, vilka presenteras i en persona och scenarier. / E-care@home

Utvecklingen av digitala kontaktvägar har ökat inom primärvården i Sverige. Detta har lett till att antalet digitala vårdbesök har stigit där fler vårdgivare erbjuder möjligheten för patienter att söka vård digitalt. Telemedicin, medicinsk vård på distans, ökade under Covid-19-pandemin och har visat sig kan hjälpa med förkortning av vårdköer och minska spridning av virus, vilket kan minska belastningen på vården. Samtidigt visar forskning att kommunikation mellan patient och vårdpersonal försvåras vid videosamtal samt att videosamtal kan försvåra diagnossättning för vårdpersonal. Denna studie syftar till att genom åtta semi-strukturerade intervjuer med svenska allmänläkare vidare utforska deras upplevelser och attityder av hur digitala vårdbesök påverkar mötet och relationsbyggandet mellan läkare och patient samt hur det påverkar allmänläkares möjligheter till diagnossättning och upprätthållande av patientsekretess. Resultatet av de transkriberade intervjuerna visar att digitala patientmöten inte kan mäta sig med fysiska när läkare ska bygga en relation med nya patienter samt att fysiska patientmöten ger läkare mest information att använda sig av vid diagnossättning. Det framgår även att läkare upplever att de kan hantera och upprätthålla patientsekretessen vid digitala vårdbesök lika bra som vid fysiska vårdbesök och att den tillgänglighet som digitala patientmöten erbjuder kan användas som komplement till traditionella, fysiska möten. / The development of digital contact routes has increased within primary healthcare in Sweden. This has led to an increase in the number of digital healthcare visits, where more healthcare providers offer the opportunity for patients to seek healthcare digitally. Telemedicine, the provision of remote clinical services, increased during the Covid-19 pandemic and has been shown to help shorten healthcare waiting time and reduce the spread of viruses, which can reduce the burden on healthcare. Simultaneously, research shows that communication between patient and healthcare staff is made more difficult during video calls and that video calls can make diagnosis difficult for healthcare staff. This study aims to, through eight semi-structured interviews with Swedish general practitioners, further explore their experiences and attitudes of how digital healthcare visits affect the meeting and relationship building between doctor and patient, as well as how it affects general practitioners' opportunities for diagnosis and maintaining patient confidentiality. The results of the transcribed interviews show that digital patient meetings cannot measure up to physical ones when doctors have to build a relationship with new patients and that physical patient meetings give doctors the most information to use when making a diagnosis. It also appears that doctors feel that they can manage and maintain patient confidentiality during digital healthcare visits as well as during physical healthcare visits and that the accessibility that digital patient meetings offer can be used as a supplement to traditional, physical meetings.

The increasing life expectancy of an aging population has caused a higher demand for healthcare services, highlighting a shortage within the healthcare system due to insufficient projected growth of healthcare personnel. One solution to this issue is the utilization of the Internet of Medical Things (IoMT). This study aims to describe the general acceptance level amongst healthcare recipients of adopting IoMT in Swedish remote healthcare and how the acceptance level differs amongst different age groups depending on the application of IoMT. Acceptance and implementation of IoMT in remote healthcare are discussed, with an emphasis on factors such as user-friendliness and practical hardware design. In this study, a digital survey was conducted with 103 respondents, which demonstrated that the majority were positive about using IoMT for monitoring and treating health conditions remotely. Although awareness of security risks exists, respondents generally expressed a low number of concerns regarding unauthorized access to information and modification of IoMT devices in general. The study's conclusion highlights the notable acceptance of IoMT in remote healthcare in Sweden. The results indicate network-connected devices are integrated into people's daily lives, and user-friendliness and cybersecurity influence the adoption of IoMT. Older age groups demonstrated less concern about cybersecurity than younger age groups. When analysing specific applications, the results show some age-related differences in acceptance, which also varied depending on the application, particularly when comparing more life-critical devices such as IoMT pacemakers with IoMT fall detectors. / Den ökande livslängden hos en ökande befolkning har skapat ett ökat vårdbehov och detta har påvisat en brist inom sjukvården då den förväntade utvecklingen av sjukvårdspersonal är otillräcklig. En lösning på detta är användandet av Internet of Medical Things (IoMT) och denna studie har som syfte att beskriva den allmänna acceptansnivån hos vårdtagare för användandet av IoMT inom den svenska distansvården samt hur acceptansnivån skiljer sig för olika åldrar beroende på tillämpning av IoMT. Acceptans och implementering av IoMT i distanssjukvården diskuteras, och faktorer som användarvänlighet och praktisk hårdvarudesign betonas. I denna studie utfördes en digital enkätundersökning innehållande 103 respondenter som visade att majoriteten var positiva till att använda IoMT för att övervaka och behandla hälsotillstånd på distans. Även om medvetenheten om säkerhetsrisker finns, var respondenternas oro för obehörig åtkomst till information samt modifiering av IoMT-utrustning generellt låg. Studiens slutsats framhäver att distansvård med IoMT har en hög acceptans i Sverige. Resultaten indikerar att nätverksanslutna enheter är integrerade i människors vardag och att användarvänlighet samt cybersäkerhet påverkar användningen av IoMT. Äldre åldersgrupper visade mindre oro för cybersäkerheten än yngre åldersgrupper. Vid analys av specifika tillämpningar visar resultaten att det finns vissa åldersrelaterade skillnader i acceptans, vilka också varierade beroende på tillämpning, särskilt i jämförelse med mer livskritiska enheter såsom IoMT-pacemakers i jämförelse med IoMT-falldetektorer.