No description available.

I samhället pågår en trendförflyttning som innebär; ett ökat antal elektrifierade och energieffektivare fordon, ökad förnybar energi och utvecklingen av ett transporteffektivt samhälle. Anledningen till trendförflyttningens aktualitet är en kombination av att urbaniseringen fortsatt ökar och att transportsektorns utsläppsnivåer måste minska för att nå klimatmålen till år 2030. Varje stad är beroende av mobilitet och idag har utvecklingen av mobilitet sammankopplats med våra byggda miljöer och har blivit en viktig del av vår tids fastighetsutveckling. Ett begrepp som implementerats för att främja mobilitet i ett transporteffektivt samhälle är mobilitetshubb. Byggnaden syftar till att främja samnyttjande och delningsekonomi, bidra till en bättre hälsa och tillgängliggöra hållbar mobilitet för alla. En fastighetsutvecklare har en väsentlig men tvetydig roll i realiseringen av en mobilitetshubb idag. Syftet med studien är därför att undersöka hur en fastighetsutvecklare som nyttjar en mobilitetshubbs affärsvärde kan påverkas genom att bidra till realiseringen. Affärsvärdet undersöks utifrån; aktualitet, attraktivitet och ekonomiskt värde. Vidare är avsikten att identifiera en fastighetsutvecklares incitament och investeringskostnaderna vid realiseringen av en mobilitetshubb. En fallstudie på det pågående stadsutvecklingsprojektet Forsåker har genomförts där det planeras för två mobilitetshubbar. Fallstudien baseras på intervjuer med både experter inom mobilitet och fastighetsutvecklare, samt en investeringskalkyl som jämför kostnaderna för att bygga ett garage på egen fastighet och en mobilitetshubb. För en fastighetsutvecklare innebär aktualitet att vara relevant på marknaden och att framtida projekt utvecklas med hänsyn till kundens och samhällets framtida krav och behov. Det leder till att de initialt svarar med nyfikenhet och intresse för den pågående trendförflyttningen och ser främst fem incitament med realiseringen av en mobilitetshubb: (1) Minska byggkostnader vid byggnation av färre parkeringsplatser, (2) uppfylla kundens behov och efterfrågan, (3) öka nyttjandet av byggrätten samt att en trevligare stads- och gatumiljö främjas, (4) öka sin hållbarhetsprofil och (5) bidra till samhällsutvecklingen. Däremot känner fastighetsutvecklarna en osäkerhet kring rollfördelning, affärsmodell och den nödvändiga beteendeförändringen då faktorerna påverkar fastighetsutvecklarens ekonomiska resultat vid realiseringen av en mobilitetshubb. Investeringskalkylen visar att genom att investera i en mobilitetshubb jämfört med att bygga eget garage på sin fastighet, görs en kostnadsbesparing på 14% per kvm BTA. Studien klargör att en investering i realiseringen av en mobilitetshubb är både aktuell, attraktiv och skapar ekonomiskt värde. Därav kommer en fastighetsutvecklares affärsvärde påverkas positivt av att nyttja en mobilitetshubb istället för att bygga eget garage i ett stadsutvecklingsområde. / Currently a trend shift is taking place in society and consists of; an increased amount of electrified and energy-efficient vehicles, increased usage of renewable energy and the development of a transport-efficient society. The reason behind the topicality of the trend shift is a combination of urbanization and that the transport sector's emissions have to decrease if the climate goals set for 2030 are to be reached. Mobility is an important segment of every city. The development of mobility is today linked to the built environments and is an important part of our times property development. A concept that has been implemented to support mobility in a transport efficient society is the mobility hub. The building aims to encourage sharing and sharing economy, contribute to better health and make sustainable mobility available for everybody. A property developer has today an essential but ambiguous role. Therefore, the study aims to examine how a property developer's business value is affected by contributing to the realization of a mobility hub. The business value has been examined based on three factors; topicality, attractiveness and economic value. Further, the intention is to identify property developer’s incentives and what investment costs a realization of a mobility hub brings. The study is based on a case study of the ongoing urban development project Forsåker where two mobility hubs are planned to be developed. The case study is based on interviews with both experts within mobility and property developers, and an investment calculation that compares the costs for a property developer to build a garage on their own property and their costs to use a mobility hub. For a property developer, timeliness means to be relevant and ensure that future projects are developed with consideration to both the customer’s and the society’s future requirements and needs. This results in an initial curiosity and interest for the ongoing trend shift, and the property developers see five main incentives with the realization of a mobility hub: (1) Reduce construction costs because of fewer parking spaces that has to be constructed, (2) meet the customer’s needs and demand, (3) increase the utilization of the building, (4) increase their sustainability profile and (5) contribute to the development of the society. However, uncertainties regarding the distribution of the roles, business models and the behavior change has been recognized. This depends on the fact that these factors affect the property developers economic result in a realization of a mobility hub. The investment calculation shows that a property developer makes a cost saving of 14% per sqm gross area by investing in a mobility hub instead of building a garage on their own property.

Informationssystem har fått en allt större betydelse för området hållbarhet och inom utvecklingen av hållbara leverantörskedjor. Informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) är ett väsentligt verktyg för att verksamheter ska kunna arbeta hållbart. Denna studie undersöker hur hållbarhet påverkar informationssystemens roll i leverantörskedjor och dessutom förstå hur affärsvärde främjas i samband med att verksamheter förhåller sig till hållbara affärsaktiviteter.  Studiens resultat baseras från olika arbetsroller i olika branscher vars organisation har en betydande roll i leverantörskedjor. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att hållbarhetsarbete påverkar informationssystem i och med att det förändrar hur verksamheter arbetar i sina leverantörskedjor. Att utgå från att informationssystem är en typ av arbetssystem påvisar resultatet att det är olika delar av informationssystem som påverkats. Verksamheter är tvungna att svara på förändring eftersom att en större efterfrågan på att arbeta hållbart hela vägen har ökat från konsumenter och intressenter.Detta leder till att verksamheter behöver utvärdera sin leverantörskedja och dokumentera hur informationssystem påverkar social, ekonomisk samt miljömässiga hållbarhetsaspekter för att kunna förbättra sina affärsaktiviteter. Hållbar utveckling är ett nytt område som har börjat appliceras inom IS dock behöver det betraktas som en ny dimension vid utvärdering av informationssystem. / Information systems has gotten a bigger role in the field of sustainability and in the development of sustainable supply chains. Information systems (IS) and information technology (IT) is an essential tool for businesses to work sustainably. This study researches how sustainability affects the role that information systems have in supply chains and how business values can be promoted in connection to businesses attitudes towards sustainable business activities.  This study's result is based on different work roles in different industries where the organization has an important role in the supply chain. The data collection took place via semi-structured interviews. The results show that work with sustainability affects information systems since businesses change the way they work in their supply chains. Assuming that information systems is a type of work system the results show that different parts of the information system are affected. Businesses have to respond to change because a greater demand for working sustainably all the way has increased from consumers and stakeholders. This leads to businesses having to evaluate their supply chain and document how information systems affect social, economic and environmental sustainability aspects in order to improve their business activities. Sustainable development is a new area that is starting to apply in IS but it needs to be seen as a new dimension in evaluation of information systems.

This study explored the challenges faced by enterprises in adapting to the rapid digital transformation driven by Industry 4.0 technologies. Evaluating there turn on investment and measuring the business value of digital solutions can be difficult. Furthermore, it investigated the feasibility of enhancing the business value of the cloud-based application, Digital Dealer, through change management. It has a particular focus on the manufacturing and automation industry. The research was shaped by the literature review, which provided a theoretical basis and guided the case study design, leading to the development of a conceptual framework. The thesis employed an exploratory approach, utilizing an inductive methodology and gathering data through interviews and document analysis. The results shows that the definition of a digital tool’s contribution to business value varies among stakeholders. Effective change management is crucial, while barriers to adoption include perceived value, resistance to change, and technical issues. To increase and maintain the business value of digital tools companies should prioritize clear communication, stakeholder engagement, and continuous evaluation. This is concluded to enable effective implementation and enhancement of new technologies in their operations. / Denna studie undersökte de utmaningar som företagen står inför när de ska anpassa sig till den snabba digitala omvandlingen som drivs av Industri 4.0-teknik. Det kan vara svårt att utvärdera avkastningen på investeringen och mäta affärsvärdet av digitala lösningar. Fortsättningsvis, undersöktes möjligheten att öka affärsvärdet för den molnbaserade applikationen Digital Dealer genom förändringsledning. Den har ett särskilt fokus på tillverknings- och automationsindustrin. Forskningen formades av litteratur studien, som gav en teoretisk grund och vägledde utformningen av fallstudien, vilket ledde till utvecklingen av ett konceptuellt ramverk. Avhandlingen har en explorativ ansats med en induktiv metodik och datainsamling genom intervjuer och dokumentanalys. Resultaten visar att definitionen av ett digitalt verktygs bidrag till affärsvärdet varierar mellan olika aktörer. Effektiv förändringsledning är avgörande, medan hinder för adoption inkluderar upplevt värde, motstånd mot förändring och tekniska problem. För att öka och bibehålla affärsvärdet av digitala verktyg bör företag prioritera tydlig kommunikation, engagemang från aktörer och kontinuerlig utvärdering. Detta för att möjliggöra en effektiv implementering och förbättring av ny teknik i verksamheten.

Titel: Framgångsfaktorer vid implementering av artificiell intelligens Författare: Wilhelm Abele och Simon Starfelt Handledare: Jon Engström Nyckelord: Artificiell intelligens (AI), AI-implementering, framgångsfaktorer, hinder, organisation. Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) har funnits sedan år 1956 men det är först det senaste årtiondet som AI blivit applicerbart inom organisationer. Forskning tyder på att AI har stor värdepotential och företagsledare menar att AI kommer ha stor påverkan på organisatoriska processer. Samtidigt som värdepotentialen ser lovande ut, visar undersökningar att majoriteten av de företag som investerar i AI upplever minimalt eller inget värde från investeringen. Tidigare forskning menar att svårigheterna ligger i implementeringsprocessen av AI och att organisationer bör ha ett affärsmässigt perspektiv för att uppleva värde. Därmed ska de faktorer som påverkar implementeringsprocessen undersökas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka framgångsfaktorer vid implementering av AI i en organisation. Vidare är syftet att skapa ett ramverk organisationer kan förhålla sig till under implementeringsprocessen av AI. Genomförande: Studien är en tentativ flerfallstudie med kvalitativ karaktär. Empirin har samlats in genom intervjuer från sex organisationer av olika karaktär, där de antigen utvecklar AI-system själva eller köpt in externt. Detta för att skapa ett brett perspektiv för vilka framgångsfaktorerna är. Slutsats: Studien resulterar i ett ramverk som innefattar de faktorer som anses avgörande för en framgångsrik implementering av AI i en organisation. Ramverket är uppdelat i tre faser: (1) Förberedelsefas, (2) Implementeringsfas och (3) Utvärderingsfas. Framgångsfaktorerna kopplade till en lyckad implementering är: affärsdrivet syfte, involvering av intressenter, datakvalitet- och hantering, kunskapsdelning och organisationsstruktur, samt utvärdering och feedback. / Title: Success factors in the implementation of artificial intelligence Authors: Wilhelm Abele & Simon Starfelt Supervisor: Jon Engström Key Words: Artificial intelligence (AI), AI-implementation, Success factors, Obstacles, Organization. Background: Artificial intelligence is a concept that has existed for a while; however, it is only recently that the technology has caught up with the concept. Recent studies show that many organizations realize AI’s huge value potential, however, the majority of the organizations that have invested in AI generates minimal or no business value at all from the investment. Research shows that organizations face complications during the implementation process of AI and in order to generate value, the purpose of the AI solution should be business-driven, not IT-driven. Therefore, shall the factors impacting the implementation process of AI be studied further. Purpose: The purpose of this study is to examine what factors determine success when implementing AI solutions in organizations. In addition, an aim of this study is to suggest a framework for implementing AI solutions that organizations can use as a guide. Completion: The study is a tentative, multiple case study characterized by qualitative approach. The empirical data has been collected through interviews with six different companies that either produce and deliver AI solutions, or have bought AI solutions. These companies have been selected through a target-oriented selection process. Conclusion: The study results in the creation of a framework consisting of the factors deemed decisive for a successful implementation of AI in an organization. The framework is divided into three phases: (1) Preparation phase, (2) Implementation phase, and (3) Evaluation phase. The success factors associated with a fruitful AI implementation are: a business-driven purpose, stakeholder involvement, data- quality and handling, knowledge sharing and organizational structure, evaluation and feedback.

While the use of BIM (Building Information Modelling) has been increasing over the last decade and enabled a more integrated collaboration of different disciplines in the construction industry, its implementation in the operation phase of a building is still in its infancy in Sweden. Studies have been conducted to identify barriers and opportunities associated with the use of BIM in building operations and maintenance. There is a lack of research proposing a holistic approach to the evaluation of the value of BIM in operation and maintenance from the perspective of economic, ecological, and social sustainability. Therefore, this paper aims to follow up on the identified research gap by investigating: How sustainable value is created using BIM in operation and maintenance from an owner’s perspective?  A sustainable value framework is applied to the findings of an extensive literature review and compared to the reflections of Swedish industry professionals in semi-structured interviews. Based on the value destroyed or missed for key stakeholders by current O&M practices, the opportunities created with the use of BIM are highlighted. It was found that the most added value is expected from an economic and social perspective, reducing current inefficiencies in the integration of databases and documents, process structures, and knowledge management. More efficient information management and improved data accuracy is expected to enable better services, increase employee motivation, and optimize space management. Major struggles highlighted by the industry representatives are costs and a very fragmented work towards the implementation, often limited to internal efforts or small national initiatives. Based on the findings, further research will be needed to test and validate quantitative metrics in case studies, assess to what extent standards can promote the faster and more predictable implementation of BIM in O&M. In addition, the social value implications of using BIM in O&M should be evaluated more in detail. / Medan användningen av BIM (Byggnadsinformationsmodeller) under projekteringen och produktionen av byggnader har ökat under de senaste årtionde och möjliggjorde ett mer integrerat samarbete mellan olika discipliner inom byggindustrin, är implementeringen i driftsfasen fortfarande ovanligt i Sverige. Studier har genomförts för att identifiera hinder och möjligheter som är förknippade med användningen av BIM inom förvaltningen. Det är brist på forskning som föreslår en helhetssyn på utvärderingen av BIM:s värde i drift och underhåll ur perspektivet av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Syftet med detta arbete är att identifiera forskningsluckan genom att undersöka frågan: Hur skapas hållbart värde med hjälp av BIM i drift och underhåll ur en ägarens perspektiv? En modell för hållbart värde appliceras på resultaten som omfattas av litteraturöversikt och som jämförs med reflektionerna från svenskt branschrepresentanter i semistrukturerade intervjuer. Baserat på värdet som förstörs eller saknas för de viktiga intressenterna i nuvarande praxis i förvaltningen, diskuteras möjligheter som skapas med användning av BIM. Mest mervärde förväntas utifrån ett ekonomiskt och socialt perspektiv, vilket minskar den nuvarande ineffektivitet i integrationen av databaser och dokument, process strukturer och kunskapshantering. Mer effektiv informationshantering och förbättrad datasäkerhet förväntas möjliggöra bättre tjänster, öka medarbetarnas motivation och optimera utrymmeshantering. Stora frågetecken som branschrepresentanterna framhäver är kostnader och ett mycket fragmenterat arbete mot implementering, ofta begränsat till interna ansträngningar eller små nationella initiativ. Baserat på resultaten kommer ytterligare undersökningar behövas för att testa och validera kvantitativa mätvärden i fallstudier, för att bedöma i vilken utsträckning standarder kan främja en snabbare och mer förutsägbar implementering av BIM i drift och underhåll. Dessutom bör det sociala värdet av att använda BIM i förvaltning utvärderas mer detaljerat.