This thesis describes the new construction of a small house and it includes studies of three heating systems: geothermal heating, district heating and pellet. The purpose of this thesis is to project a small house which can manage Building Regulations, BBR conditions and then examine three possible heating systems for the small house. This thesis is a literature study which gives an understanding of the heating systems technical structure, properties and costs. An empirical study completes the literature study by giving a deeper understanding of district heating costs and pellet costs. The empirical study contains two interviews, one of which was conducted in a district heating corporation and the other interview was conducted in a pellet corporation. The interview persons have answered structured questions in investment, maintenance and operating costs. The studies shows that the three heating system are different from each other for example the investment costs for district heating is much cheaper than the investments cost for pellets and geothermal heating. Finally, settles a comparison in the three heating systems properties and costs settles through a value analysis. The value analysis was an effective method when we based on literature studies and empirical studies made a valuation of the heating systems properties, investment costs, maintenance and operating costs. A weighting showed that district heating as heating system is the most optimal solution for the small house located in Borlänge.

The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis. In the present value method, we have calculated all future cashflows to year zero for a fair and comparable pricing to occur. Annuity method allocates theentire investment cost in equal annual annuities. In the sensitivity analysis, we test differentoutcomes in profitability as a result of change in the future price of electricity and districtheating. The electricity price changes we have used in the sensitivity analysis are a priceincrease of 1%, 2% and 3%. The same goes for the price of district heating. We have assumeda calculation time of 20 years and 50 years, where 20 years is the average time a person livesin the same house in Sweden and 50 years is estimated to be the approximate economiclifetime for a house.The results of the study indicate that passive house is the most economically viable option at acalculation time of 50 years. But at a calculation time of 20 years the reference house from2003 is the most profitable option. A principal-agent relation was also located whereFinansinspektionen and Boverket makes it more difficult for an individual to buy a house. / Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Boverkets byggregler har påverkat prisbilden förnybyggnation av småhus mellan år 2003 till 2012 och vidare mot Boverkets Vision 2025.Syftet är även att finna de agent-principalsamband som finns inom byggsektorn.Genom att investera i ett mer energieffektivt småhus blir driftskostnaderna mindre jämförtmed ett konventionellt småhus. Men samtidigt som driftskostnaderna blir lägre stigerinvesteringskostnaden. I denna studie tar vi reda på om det är ekonomiskt lönsamt attinvestera i ett energieffektivt småhus jämfört med ett konventionellt småhus utifrån kundensperspektiv.Studiens arbetssätt har varit kvalitativt där vi i samarbete med Derome Hus fått tillgång till 3konventionella referenshus och ett passivhus och de data som var nödvändiga för att utföralönsamhetsbedömningar på husen. Vi har genomfört fem intervjuer med personer frånDeromekoncernen och Varbergs kommun.De beräkningsmetoder vi har använt i studien är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden ochkänslighetsanalys. I nuvärdesmetoden har vi beräknat tillbaks alla framtida kapitalflöden tillår noll för att en rättvis och jämförelsebar prisbild skall uppstå. Annuitetsmetoden fördelarhela investeringskostnaden i lika stora årliga annuiteter. I känslighetsanalysen provar vi olikautfall i lönsamheten till följd av till exempel en förändring i det framtida elpriset. Deelprisförändringar vi har använt i känslighetsanalysen är en prisökning på 1 %, 2 % och 3 %.Detsamma gäller för fjärrvärmepriset. Vi har räknat med en kalkyltid på 20 år och 50 år, där20 år är den genomsnittliga boendetiden i ett hus i Sverige och 50 år beräknas vara denungefärliga ekonomiska livslängden för ett hus.Resultatet i studien visar att passivhuset är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet vid enkalkyltid på 50 år. Men vid en kalkyltid på 20 år är referenshuset från 2003 det mestlönsamma alternativet. Ett agent principal-samband lokaliserades också därFinansinspektionen och Boverket gör det betydligt svårare för en privatperson att investera iett småhus.

I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme vilket är ett energieffektivt sätt att utnyttja energin i ett bränsle. Energikrävande verksamheter skulle med installation av ett eget biokraftvärmeverk kunna göra sig mindre beroende av elmarknaden samtidigt som el och värme produceras på ett förnyelsebart sätt. I denna rapport presenteras en ekonomisk fallstudie för Emåmejeriets investering i småskalig krafvärme baserat på förgasning. Emåmejeriet är ett smålänskt mejeri placerat i Hultsfred. I arbetet har ett beräkningsdokument skapats som ska kunna användas för aktörer som är intresserade av en investering av småskalig kraftvärme. I beräkningsdokumentet presenteras en känslighetsanalys där investeringkostnad, drift- och underhållskostnad, elpris, elertifikatpris och bränslepris (flis) är parametrar som studeras. I beräkningsdokumentet presenteras också ett tekniskt och ekonomiskt utfall. För Emåmejeriet skulle 12 % av elbehovet respektive 80 % av värmebehovet täckas av kraftvärmeverket. Det tekniska utfallet visade att Emåmejeriets investering var lönsam. Dock skulle investeringen inte vara lönsam utan investeringsstödet på 25 % som man fått. Investeringskostnaden var parametern som påverkade känslighetsanalysen mest.

The building construction business in Sweden stands for approximately a third of greenhouse gas emissions nationally. Great focus on environmental work and a good attitude towards a climate-smart construction process have today evolved to a genuine discussion about the way that fits in to secure future generations. Wood construction, an old but continuous method are today under a growth process to cater for the need of housing. Wood construction on a high level however has its difficulties environmentally and economically, where high wood construction buildings have possibly been seen as unnecessary especially in higher apartment buildings. But with time and development forward has it been found that concrete has a high carbon dioxide emission value when producing apartment buildings and the thought of using wood instead has been increasing in the business.  The municipality of Eskilstuna is planning a new residential area in Norra Årby, where three apartment buildings is planning on being built on a deserted parking lot. The designers of these three apartment buildings are examining the possibility to use wood as a main construction material instead of concrete. As a mission of Kommunfastigheter i Eskilstuna AB explores this study this possibility using LCA and LCC over a period of 50 years on one of these buildings that can be later used for future projects. Out of documents on the designers thought of construction has LCA och LCC been produced in the shape of global warming potential per square meter living space and price per square meter living space. The results of LCA and LCC showed that it is cheaper building the apartment building in wood in comparison to concrete, and that the global warming potential was significantly smaller even though the building is designed to be 9 levels. Wood can therefore be used as a substitute for concrete even though the building is high. To secure the results a sensitivity analysis was produced to see of changing the parameters of the study had an impact on the results. This showed that the most significantly economical parameter was the discount rate of the projects.

I samhället pågår en trendförflyttning som innebär; ett ökat antal elektrifierade och energieffektivare fordon, ökad förnybar energi och utvecklingen av ett transporteffektivt samhälle. Anledningen till trendförflyttningens aktualitet är en kombination av att urbaniseringen fortsatt ökar och att transportsektorns utsläppsnivåer måste minska för att nå klimatmålen till år 2030. Varje stad är beroende av mobilitet och idag har utvecklingen av mobilitet sammankopplats med våra byggda miljöer och har blivit en viktig del av vår tids fastighetsutveckling. Ett begrepp som implementerats för att främja mobilitet i ett transporteffektivt samhälle är mobilitetshubb. Byggnaden syftar till att främja samnyttjande och delningsekonomi, bidra till en bättre hälsa och tillgängliggöra hållbar mobilitet för alla. En fastighetsutvecklare har en väsentlig men tvetydig roll i realiseringen av en mobilitetshubb idag. Syftet med studien är därför att undersöka hur en fastighetsutvecklare som nyttjar en mobilitetshubbs affärsvärde kan påverkas genom att bidra till realiseringen. Affärsvärdet undersöks utifrån; aktualitet, attraktivitet och ekonomiskt värde. Vidare är avsikten att identifiera en fastighetsutvecklares incitament och investeringskostnaderna vid realiseringen av en mobilitetshubb. En fallstudie på det pågående stadsutvecklingsprojektet Forsåker har genomförts där det planeras för två mobilitetshubbar. Fallstudien baseras på intervjuer med både experter inom mobilitet och fastighetsutvecklare, samt en investeringskalkyl som jämför kostnaderna för att bygga ett garage på egen fastighet och en mobilitetshubb. För en fastighetsutvecklare innebär aktualitet att vara relevant på marknaden och att framtida projekt utvecklas med hänsyn till kundens och samhällets framtida krav och behov. Det leder till att de initialt svarar med nyfikenhet och intresse för den pågående trendförflyttningen och ser främst fem incitament med realiseringen av en mobilitetshubb: (1) Minska byggkostnader vid byggnation av färre parkeringsplatser, (2) uppfylla kundens behov och efterfrågan, (3) öka nyttjandet av byggrätten samt att en trevligare stads- och gatumiljö främjas, (4) öka sin hållbarhetsprofil och (5) bidra till samhällsutvecklingen. Däremot känner fastighetsutvecklarna en osäkerhet kring rollfördelning, affärsmodell och den nödvändiga beteendeförändringen då faktorerna påverkar fastighetsutvecklarens ekonomiska resultat vid realiseringen av en mobilitetshubb. Investeringskalkylen visar att genom att investera i en mobilitetshubb jämfört med att bygga eget garage på sin fastighet, görs en kostnadsbesparing på 14% per kvm BTA. Studien klargör att en investering i realiseringen av en mobilitetshubb är både aktuell, attraktiv och skapar ekonomiskt värde. Därav kommer en fastighetsutvecklares affärsvärde påverkas positivt av att nyttja en mobilitetshubb istället för att bygga eget garage i ett stadsutvecklingsområde. / Currently a trend shift is taking place in society and consists of; an increased amount of electrified and energy-efficient vehicles, increased usage of renewable energy and the development of a transport-efficient society. The reason behind the topicality of the trend shift is a combination of urbanization and that the transport sector's emissions have to decrease if the climate goals set for 2030 are to be reached. Mobility is an important segment of every city. The development of mobility is today linked to the built environments and is an important part of our times property development. A concept that has been implemented to support mobility in a transport efficient society is the mobility hub. The building aims to encourage sharing and sharing economy, contribute to better health and make sustainable mobility available for everybody. A property developer has today an essential but ambiguous role. Therefore, the study aims to examine how a property developer's business value is affected by contributing to the realization of a mobility hub. The business value has been examined based on three factors; topicality, attractiveness and economic value. Further, the intention is to identify property developer’s incentives and what investment costs a realization of a mobility hub brings. The study is based on a case study of the ongoing urban development project Forsåker where two mobility hubs are planned to be developed. The case study is based on interviews with both experts within mobility and property developers, and an investment calculation that compares the costs for a property developer to build a garage on their own property and their costs to use a mobility hub. For a property developer, timeliness means to be relevant and ensure that future projects are developed with consideration to both the customer’s and the society’s future requirements and needs. This results in an initial curiosity and interest for the ongoing trend shift, and the property developers see five main incentives with the realization of a mobility hub: (1) Reduce construction costs because of fewer parking spaces that has to be constructed, (2) meet the customer’s needs and demand, (3) increase the utilization of the building, (4) increase their sustainability profile and (5) contribute to the development of the society. However, uncertainties regarding the distribution of the roles, business models and the behavior change has been recognized. This depends on the fact that these factors affect the property developers economic result in a realization of a mobility hub. The investment calculation shows that a property developer makes a cost saving of 14% per sqm gross area by investing in a mobility hub instead of building a garage on their own property.

<p>Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.</p><p>De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och</p><p>1989(PM4).</p><p>Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.</p><p>För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte</p><p>Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.</p><p>Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde</p><p>fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för</p><p>energieffektivisering” (PFE)1.</p><p>Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv</p><p>industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De</p><p>företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs</p><p>befrias från elskatten.</p><p>Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med</p><p>elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.</p><p>Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del</p><p>av denna lista.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på</p><p>PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i</p><p>upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis</p><p>stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de</p><p>dimensionerades.</p><p>För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre</p><p>tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av</p><p>ovanstående exempel.</p><p>De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en</p><p>energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad</p><p>pumparna förbrukar idag.</p><p>Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle</p><p>realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta</p><p>skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre</p><p>återbetalningstid.</p>

Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mål att år 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet från 2006 års siffror. En sådan förändring kommer inte att ske av sig självt utan ett målmedvetet arbete kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken är att flera svenska städer har mer eller mindre långtgångna planer på att införa spårvagnstrafik.     Detta examensarbetes syfte är att utreda förutsättningarna för en spårvägsetablering i Västerås Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie samt intervjustudie. I den inledande litteraturstudien sammanställs allmän information avseende spårvägens utformning, anläggning, kostnader samt finansieringsmöjligheter. Den knyter även an till tidigare studier inom området för att tillvarata nyttiga erfarenheter. I fallstudien undersöks Västerås förutsättningar för spårvagnstrafik. Förutsättningarna används sedan till att upprätta ett systemförslag avseende ett stomlinjesystem för spårvagn med tillhörande drift- och investeringskostnader. I enkätstudien redogörs Västerås invånares inställning till ett hypotetiskt förslag om införande av spårvagnstrafik som en del av stadens kollektivtrafikssystem. Intervjustudien resulterade i att litteraturstudien kunde kompletteras med en i spårvagnsbranschen aktiv aktörs erfarenheter.   Vidare analyseras samtliga studier var för sig och sedan som en enhet. Slutligen presenteras våra egna slutsatser. / County and local traffic trade association Swedish Public Transport Association's goal by 2010 is to double the travel by public transport from 2006 years figures. Such a change will not happen by itself; a systematic effort will be required to create an attractive public transport. A more recent development of public transport is that several Swedish cities have more or less advanced plans to introduce trams.This thesis work aims to investigate the preconditions of a tram establishment in Västerås. The work is divided into literature study, case study, questionnaire survey and interview. The initial literature study summarizes general information regarding light rail design, construction, costs and financing options. The study also ties in with previous studies in the area to gain useful experience. The case study examines Västerås conditions for trams. The conditions are then used to establish a system proposal of a line system for tram with the associated operational and investment costs. The questionnaire study describes Västerås residents attitudes to a hypothetical proposal for the introduction of light rail transit as part of the city's public transport system.  The interview study resulted in the literature study being supplemented by experiences from an active actor within the tram industry. The thesis analyzes all of the studies individually and then as a unit. Finally, the authors’ own conclusions are presented.

I denna rapport har det utförts två fallstudier från två olika vindkraftsanläggningar och med hjälp av en utarbetad modell har livscykelkostnaderna jämförts för de två fallstudierna.Resultatet visade att livscykelkostnaden per producerad kWh sjunker allteftersom den installerade effekten blir högre.Kostnadsmodellen som utarbetats och tillämpats för resultaten har visat sig ha hög verifierbarhet då resultaten har varit jämförbara med litterära studier. / In this report, conducted two case studies from two wind farms and using an elaborate model, life cycle costs compared to the two case studies.The results showed that the lifecycle cost per kWh decreases as the installed power increases.Cost model as developed and applied to generate the reported results have been generated in the results that are comparable to literary studies.

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk. De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och 1989(PM4). Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper. För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov. Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för energieffektivisering” (PFE)1. Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs befrias från elskatten. Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet. Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del av denna lista. Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de dimensionerades. För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av ovanstående exempel. De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad pumparna förbrukar idag. Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre återbetalningstid.

This report regards evaluating the energy and indoor climate of a pre-school located in Erikslund, Sweden which has undergone several measurers to achieve lower energy usage. The project was done on the orders of the governing municipality of Västerås and tasked to a consulting company for simulating the effects of performing these measures for lowering energy need. The municipal has together with the parliament sat goals to reach in 2020 to reduce the total energy usage by 20 %. The project had earlier installed a total of seven measures (such as new air handling unit, new lightings, adding ceiling insulation) related to energy efficiency was implemented and some ancillary construction of ventilation room. The main purposes for the study are first to analyze the energy and economical calculations and estimations done by the consulting company for the pre-school in the project stage. Then an energy mapping was done by this study to compare the earlier calculations for both the energy and economical part. The results are compared with the real values of both energy and economically data handed by Västerås stad. The theoretically energy usage calculated by the consulting company was before the measures 178 MWh/year to 65 MWh/year after. The energy mapping of this report shows before the measures 216 MWh/year to 108 MWh/year after. To compare with the real energy usage that before was 200 MWh/year, and 113,5 MWh/year after. The total cost of the project summed up to approximately $311K, which is 40 % higher than first estimated by the consulting company. The climate impact of the greenhouse gas CO2 was reduced with 12 ton yearly. Due to complications in the energy follow-up for both heat and electricity there is in the appendix attach instructional guide for Västerås stad to use in future projects regarding energy efficiencies but also evaluating the measures impact on the overall energy usage of the pre-school. The produced guide holds information regarding necessary “setup” for each type of energy efficiency measure making it possible for future evaluation (via measured data). / Denna rapport berör en undersökning av Erikslunds förskola, där syftet är att sammanställa data från flera energieffektiviserande åtgärder som har utförts under projektledning av Västerås stad. Med denna data ska det klargöras om hur väl den projekterade energieffektiviseringen stämmer överens mot den verkliga. Det utfördes även en energikartläggning för förskolan för att jämföra mot. Förskolan är belägen i Erikslunds i Västerås och har genomgått totalt sju energieffektiviserande åtgärder samt en omfattande byggåtgärd. De energirelaterade åtgärder som utförts är, tilläggsisolering av kallvind, byte av ventilationssystem (till luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare), byte av styrsystem, byte till LED belysning, nya shuntar och cirkulationspumpar, injustering av värme samt varmvattenbesparande åtgärder (perlatorer). En omfattande investering av ventilationssystem med en beräknad energibesparing på ca 80 MWh/år. Analys av investeringen visade en energibesparing på endast 40 MWh under år 2015. I helhet gav åtgärderna en lägre energibesparing än det tidigare beräknade. Den totala energibesparingen var beräknat till ca 120 MWh/år men vid mätning och verifiering uppgick den till ca 60 MWh/år. Utöver energiprestanda undersöktes även det ekonomiska utfallet. Budgeterad investeringskostnaden var ca 1,9 Mkr medan den verkliga kostnaden uppgick till ca 2,6 Mkr. Detta innebar en kostnadsökning på 40 % för projektet. Inomhusklimatet och dess påverkan av energieffektiviserande åtgärder undersöks. Detta gjordes genom en enkätundersökning samt mätningar med temperatur, CO2 och RH (relativ fuktighet) mätloggar. Resultatet av enkätundersökningen visar att det är delade åsikter, men överlag tycker personalen att den har blivit bättre fast fortfarande dålig. Mätresultatet visar att den relativa fukthalten ligger kring det undre gränsvärdet, temperaturerna varierar mellan 18-23 grader och CO2 halten steg maximalt till 825 ppm och håller sig då under gränsvärdet. Det visade sig under projektets gång att projekteringen hade brister både i planering och beräkningar. Det fattades även nödvändiga mätdata för utvärdering av energiprestanda. Slutsatsen blev att investeringarna ej är lönsamma och för att undvika detta i framtida projekt utarbetades en instruktion med tillhörande checklista som finns bifogat under bilagor. Västerås stad kan använda den i framtiden för att undvika att missa viktiga delar som behövs för framtida verifieringar av energiprestanda. Rapporten har i litteraturstudien undersökt redan framtagna guider med checklistor till exempelvis SVEBYS energiavtal 12 som handlar om att i energieffektiviseringsprojekt strukturera upp och öka kvalitén dels för att minska skillnaden mellan projekterad och verkligt utfall, dels för att undvika missar i planeringen. Det har även undersökts liknande energieffektiviseringsprojekt där uppföljning utförts vilket visar att det ofta blir en skillnad mellan projekterad energisimulering samt verkligt utfall, det finns exempel både på när det blir bättre och sämre samt vad det beror på.