The purpose of the study is to investigate the collaboration between the Swedish Public Em-ployment Service and the municipalities in southern Halland (Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm) based on Huxham and Vangen's theory of the benefits of collaboration, "Theory Of Collaborative Advantage". The theory is suitable for studies of organizations and is based on the fact that there are different incentives or motives for starting a collaboration. The various motives give collaboration the prerequisite for success. In addition to the motives for collabo-ration, it is required that the partens who collaborate meet some of the criteria that Huxham and Vangen call the seven different perspectives. The authors believe that collaboration is difficult and very complex, but by analyzing which points work in collaboration, the chance of achieving the common goal is greater. By analyzing the collaboration between the Swedish Public Em-ployment Service and the municipalities in southern Halland with Huxham and Vangen's theory about the benefits of collaboration, it emerges that through local agreements there is a function-ing collaboration. On the other hand, it turns out that in the operational part of collaboration for those who are far from the labor market and receive financial assistance, there is still difficulty in making collaboration work optimally, and this is due to poor communication between the officials who work directly with decisions and planning for that group.

<p>Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.</p><p>De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och</p><p>1989(PM4).</p><p>Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.</p><p>För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte</p><p>Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.</p><p>Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde</p><p>fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för</p><p>energieffektivisering” (PFE)1.</p><p>Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv</p><p>industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De</p><p>företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs</p><p>befrias från elskatten.</p><p>Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med</p><p>elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.</p><p>Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del</p><p>av denna lista.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på</p><p>PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i</p><p>upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis</p><p>stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de</p><p>dimensionerades.</p><p>För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre</p><p>tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av</p><p>ovanstående exempel.</p><p>De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en</p><p>energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad</p><p>pumparna förbrukar idag.</p><p>Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle</p><p>realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta</p><p>skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre</p><p>återbetalningstid.</p>

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk. De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och 1989(PM4). Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper. För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov. Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för energieffektivisering” (PFE)1. Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs befrias från elskatten. Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet. Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del av denna lista. Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de dimensionerades. För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av ovanstående exempel. De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad pumparna förbrukar idag. Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre återbetalningstid.

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen.

Intresset för social hållbarhet har vuxit globalt det senaste decenniet och är idag ett fokus i såvälden privata som offentliga sektorn. Det finns en kunskapslucka i hur det strategiska arbetet medsocial hållbarhet utförs i svenska kommuner, vilket uppsatsen önskar bidra till. Länsstyrelsen iHalland gav oss i uppdrag att öka förståelsen för det kommunala arbetet med social hållbarheti Halland. Strävan är att skapa en förståelse för motivet bakom de strategier som uppdagats ochanalysera utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i begreppen välfärd, jämlikhet, tillit ochrättvisa har fem av Hallands sex kommuners sociala hållbarhetsarbete undersökts genomintervjuer som tolkats genom teorier från Jämlikhetsanden, The Just City och Feminism sombyråkrati. Uppsatsen redogör också för hur social hållbarhet tolkas och implementeras avrespektive kommun samt hur det sociala hållbarhetsarbetet påverkar invånarnas livsvillkor.Resultatet av studien var att samtliga kommuner nyligen påbörjat arbetet med social hållbarhetoch att det som prioriteras i nuläget framför allt är integration, ungas hälsa, segregation, tillitoch ANDTS. Studiens teoretiska referensram visar att implementering och konkretisering avsocial hållbarhet är viktigt för ett fortsatt godartat arbete med social hållbarhet. / The interest for social sustainability has grown global the last decade and is today a focus forthe private and the public sector. There is a knowledge gap in how the strategic work with socialsustainability is done in Swedish municipalities, which the essay wishes to contribute to.Hallands county government assigned us their wish to increase the understanding for themunicipal work done with social sustainability in Halland. The ambition is to create anunderstanding for the motives behind the discovered strategies and analyze opportunities fordevelopment. Based on terms such as welfare, equality, trust and justice the work with socialsustainability made by five of Hallands six municipalities was studied through interviews andinterpreted through the theoretical approach by The Spirit Level, The Just City and Feminismas bureaucracy. The essay also describes how social sustainability is interpreted andimplemented by each municipality and how the work with social sustainability has effect onthe living conditions of the inhabitants. The result show that all municipalities recently begantheir work with social sustainability and that the current priorities are integration, the health ofyoung people, trust and dependency issues. The theoretical reference frame which the study isbased on show that implementation and concreteization of social sustainability is essential fora continued well made work with social sustainability.