<p>Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.</p><p>Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen. </p><p>Arbetet kommer att ingå som en del i den färdiga naturvårdsplanen. I arbetet har jag tagit fram allt kartmaterial som kommer att användas i planen med hjälp utav GIS (geografiska informationssystem), samt skrivit utvalda delar. De delarna är: Vilken skyddad natur som finns inom kommunen, naturvårdsplanens koppling till de nationella miljömålen, kulturlandskapets, jordbrukets och skogens utveckling i Laholms kommun, samt redovisat rödlistade arter som finns inom kommunen. Jag har även deltagit i diskussioner med lokala intresseföreningar för deras syn på naturvård och framtida skötsel av naturområden.</p><p>För att bibehålla och utveckla de fina naturområdena som finns i Laholms kommun behövs det en medveten strategi. Naturvårdsplanen kommer att utgöra en plattform att utgå ifrån. Planen ska ligga till grund för den kommunala planeringen samt belysa att naturvården inte är ett isolerat specialområde utan att naturvårdsaspekter istället berör många områden och frågor. För framgångsrik naturvård är den lokala förankringen väldigt viktig. Markägare och olika intresseföreningar inom natur och friluftsliv har ofta den största kunskapen om marken och dess naturvärden. </p><p>Förhoppningen är att naturvårdsfrågorna blir ett gemensamt ansvarsområde för de olika kommunala förvaltningarna och att man arbetar tillsammans med markägare, företag, föreningar och andra statliga myndigheter.</p>

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet. Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen. Arbetet kommer att ingå som en del i den färdiga naturvårdsplanen. I arbetet har jag tagit fram allt kartmaterial som kommer att användas i planen med hjälp utav GIS (geografiska informationssystem), samt skrivit utvalda delar. De delarna är: Vilken skyddad natur som finns inom kommunen, naturvårdsplanens koppling till de nationella miljömålen, kulturlandskapets, jordbrukets och skogens utveckling i Laholms kommun, samt redovisat rödlistade arter som finns inom kommunen. Jag har även deltagit i diskussioner med lokala intresseföreningar för deras syn på naturvård och framtida skötsel av naturområden. För att bibehålla och utveckla de fina naturområdena som finns i Laholms kommun behövs det en medveten strategi. Naturvårdsplanen kommer att utgöra en plattform att utgå ifrån. Planen ska ligga till grund för den kommunala planeringen samt belysa att naturvården inte är ett isolerat specialområde utan att naturvårdsaspekter istället berör många områden och frågor. För framgångsrik naturvård är den lokala förankringen väldigt viktig. Markägare och olika intresseföreningar inom natur och friluftsliv har ofta den största kunskapen om marken och dess naturvärden. Förhoppningen är att naturvårdsfrågorna blir ett gemensamt ansvarsområde för de olika kommunala förvaltningarna och att man arbetar tillsammans med markägare, företag, föreningar och andra statliga myndigheter.

Denna uppsats behandlar den debatt som funnits i efterkrigstidens Laholm kring att bebygga Köpingelandet eller ej. Laholm är bebyggt på Lagans sydsida, nordsidan är fri från bebyggelse. Det finns de som anser att nordsidan bör bebyggas och de som anser att den bör hållas fri från sådan. Syftet är att följa debatten genom aktörerna i frågan samt deras argument och motiv. Det material som undersökts är kommunprotokoll, skrivelser samt översiktsplaner. Även tidningar och Internet har använts. I analysdelen har Sverker Oredssons argumentationsteori använts. En slutsats är att frågan delar folk. Det finns flera argument som stödjer respektive ståndpunkt.

Some of the sand dune areas in the bay of Laholm have a protection value from a European perspective. The head questions for this study were: In what way does a beach have value for the people who live nearby? What activities are being practiced in the bay of Laholm during the different seasons? A didactic reflection follows in relation to the courses Geography 1 and 2 in the Swedish upper secondary school. The theoretical framework was Haggett (1983). He talks about the beach as a metaphor for the world. The chosen method was a sound-recorded and transcribed interviews with anonymous adults, who live near the beach in the Bay of Laholm. The result demonstrates how the beach was valuable for all the respondents in different ways. The categories for question one were: Optimism, conflict of interests, disharmony, freedom and beach relation. The result also showed how different activities were taking place at the beach both during the bathing season and off season. The categories for question two were: Movement, location, obstacle, entertainment and recovery. Is there any connection between the fact that the respondents live close to the beach and how they value the beach? If the beach is associated with negativity, does it affect the chosen activity? In Geography 1 and 2, the beach could be a theme to work with in several central contents. Haggett’s metaphor is also a suitable foundation. The hidden curriculum is important in this context - what values is created by the chosen content? In Geography 1 and 2, the teaching should be based not only on the central content, but also with the abilities and the knowledge requirements. Future research could investigate how valuable the beach is for people who live further away and what kind of activities there are at other beaches in Sweden.

This research aimed to understand how students between 15-19 years at Lagaholm School and Osbeck High School experience safety and security at their schools and how they experience the impact of external events on the perception of safety and security. To investigate this, the following research questions were asked: How do students experience the situation of safety and security at their schools? How do students experience that external events impact their sense of safety and security? What conclusions can be made from the experiences and factors that emerge? The third research question is primarily answered by the researcher’s conclusions and reflections from the empirical evidence that emerges from the first two research questions. As the ambition of the research was to evolve a deeper understanding of students’ perception of safety and security, the empirical collection was based on seven semi-structured interviews with students from each school. Three were students at Lagaholm School and four at Osbeck High School. The study’s theoretical framework consisted of Anthony Giddens’s (1996) theory of Ontological Security and Ulrich Beck’s (2012) theory of the Risk Society. Sustainable Development Goal 4: Quality Education, and Goal 16: Peace, Justice and Strong Institutions were also included in the theoretical framework to provide a further understanding of the connection between the global and local context.   The results show that students at Lagaholm School perceived their school as less safe and secure than students at Osbeck High School perceived their school. In terms of what impacted the students’ sense of safety and security at school, patterns emerged of: age, maturity, knowledge of safety and security measures, teachers’ presence and consideration for students. Further, awareness and proximity in time, distance, and emotions proved to be relevant for what affected the feeling of safety and security in relation to external events. This became clear when events that took place in the near future and in Sweden or Laholm affected more than events that took place in other countries.

The purpose of the study is to investigate the collaboration between the Swedish Public Em-ployment Service and the municipalities in southern Halland (Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm) based on Huxham and Vangen's theory of the benefits of collaboration, "Theory Of Collaborative Advantage". The theory is suitable for studies of organizations and is based on the fact that there are different incentives or motives for starting a collaboration. The various motives give collaboration the prerequisite for success. In addition to the motives for collabo-ration, it is required that the partens who collaborate meet some of the criteria that Huxham and Vangen call the seven different perspectives. The authors believe that collaboration is difficult and very complex, but by analyzing which points work in collaboration, the chance of achieving the common goal is greater. By analyzing the collaboration between the Swedish Public Em-ployment Service and the municipalities in southern Halland with Huxham and Vangen's theory about the benefits of collaboration, it emerges that through local agreements there is a function-ing collaboration. On the other hand, it turns out that in the operational part of collaboration for those who are far from the labor market and receive financial assistance, there is still difficulty in making collaboration work optimally, and this is due to poor communication between the officials who work directly with decisions and planning for that group.

The following study investigates how a sand dune system in the central part of Laholm Bay (Laholmsbukten) in Halland County, Sweden, has evolved over the time period 1947 to 2014. Effort was made to contribute to improved knowledge of how geomorphological variations and anthropogenic activity in the area have been influenced by each other over time. The study is aiming to provide an improved science basis for further development of coastal management in the area. Initial focus points were to investigate the correlation over time between changes in dune system morphology, vegetation distribution and anthropogenic influence. Furthermore connections were made as to how climate has influenced the development and how climate change during the 21st century might affect the area. Methods used during the course of this study entailed fieldwork and remote sensing of aerial photographs. Changes in dune system dynamics, land cover and human impact on the area over time were analyzed. The result demonstrates that the area has undergone dynamic changes, affected by climatological aspects, human activities as well as vegetation changes. Decreasing topographic variations in the southern part of the dune system compared to the north is identified to be dependent on variations in soil fractions. This combined with the identified changes in vegetation distribution over time has an affect on erosion and deposition processes within the area. Future climate change during this century may further increase the dynamic behavior of the dune system, an important aspect to consider within local coastal management. / Följande studie utreder hur ett sanddynsområde i de centrala delarna av Laholmsbukten i Hallands län utvecklats under tidsperioden 1947-2014. Syftet var att skapa en uppdaterad kunskapsbild av områdets geomorfologiska utveckling och hur den antropogena aktiviteten i området har påverkat denna, för att, om möjligt bidra med underlag till en utveckling av förvaltningsarbetet i kustområdet. Fokus låg på att utreda sambanden mellan förändringar av landskapets morfologi, vegetationens utbredning och antropogen påverkan. Vidare undersöks hur klimatet under tidsperioden kan ha bidragit till den geomorfologiska utvecklingen och hur området kan komma att förändras fram till sekelskiftet år 2100. Arbetet innefattade fältarbete och fjärranalys av flygbilder. Faktorer såsom dynsystemets dynamik, areella förändringar i marktäcke och mänsklig påverkan på området analyserades. Resultatet påvisar att sanddynsområdet genomgått dynamiska förändringar över tid som kan antas bero på klimatologiska aspekter i kombination med mänsklig aktivitet och vegetationsförändringar. Dynområdets minskande relief i nord-sydlig riktning och variationer i dynkantens förskjutning över tid är beroende av det dynbildande materialets sammansättning. I kombination med identifierade variationer i vegetationens utbredning påverkar detta erosions- och ackumulationsförutsättningarna i området. Klimatförändringar under detta sekel kan komma att påverka de faktorer som reglerar dynsystemets uppbyggnad vilket kan öka dynamiken i systemet ytterligare. En aspekt som är viktig att ta hänsyn till i förvaltningen av dynområdet.

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen.

Intresset för social hållbarhet har vuxit globalt det senaste decenniet och är idag ett fokus i såvälden privata som offentliga sektorn. Det finns en kunskapslucka i hur det strategiska arbetet medsocial hållbarhet utförs i svenska kommuner, vilket uppsatsen önskar bidra till. Länsstyrelsen iHalland gav oss i uppdrag att öka förståelsen för det kommunala arbetet med social hållbarheti Halland. Strävan är att skapa en förståelse för motivet bakom de strategier som uppdagats ochanalysera utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i begreppen välfärd, jämlikhet, tillit ochrättvisa har fem av Hallands sex kommuners sociala hållbarhetsarbete undersökts genomintervjuer som tolkats genom teorier från Jämlikhetsanden, The Just City och Feminism sombyråkrati. Uppsatsen redogör också för hur social hållbarhet tolkas och implementeras avrespektive kommun samt hur det sociala hållbarhetsarbetet påverkar invånarnas livsvillkor.Resultatet av studien var att samtliga kommuner nyligen påbörjat arbetet med social hållbarhetoch att det som prioriteras i nuläget framför allt är integration, ungas hälsa, segregation, tillitoch ANDTS. Studiens teoretiska referensram visar att implementering och konkretisering avsocial hållbarhet är viktigt för ett fortsatt godartat arbete med social hållbarhet. / The interest for social sustainability has grown global the last decade and is today a focus forthe private and the public sector. There is a knowledge gap in how the strategic work with socialsustainability is done in Swedish municipalities, which the essay wishes to contribute to.Hallands county government assigned us their wish to increase the understanding for themunicipal work done with social sustainability in Halland. The ambition is to create anunderstanding for the motives behind the discovered strategies and analyze opportunities fordevelopment. Based on terms such as welfare, equality, trust and justice the work with socialsustainability made by five of Hallands six municipalities was studied through interviews andinterpreted through the theoretical approach by The Spirit Level, The Just City and Feminismas bureaucracy. The essay also describes how social sustainability is interpreted andimplemented by each municipality and how the work with social sustainability has effect onthe living conditions of the inhabitants. The result show that all municipalities recently begantheir work with social sustainability and that the current priorities are integration, the health ofyoung people, trust and dependency issues. The theoretical reference frame which the study isbased on show that implementation and concreteization of social sustainability is essential fora continued well made work with social sustainability.