No description available.

Denna studie behandlar den politiska diskursen inom stadsplanering och utveckling. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med politiker från kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsplaneringsnämnden i Norrköping. Syftet är att belysa hur föreställningar inom diskursen kan utgöra förutsättningar inom stadsplaneringen. I studien kommer, bland annat, begreppen förtätning, attraktionskraft och framkomlighet lyftas fram för att belysa hur dessa kan utgöra en idémässig grund inom planeringsarbetet och belysa vilka effekter föreställningarna kan ha för stadsplanergin som politisk praktik.

<p>Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga. Det skulle vara mycket intressant att genomföra en studie med inriktning på upplevelse av lycka.</p>

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga. Det skulle vara mycket intressant att genomföra en studie med inriktning på upplevelse av lycka.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta unga killars livsvillkor och tillhörighet påverkas av att bo i Hjällbo. Detta genom att förstå deras upplevelser av omvärlden och medias syn på ungdomarna och bostadsområdet och om detta har någon påverkan på deras framtida förutsättningar i livet. Vi använde oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer och materialet vi fick in av intervjuerna analyserades med begrepp som Stigma (Goffman), Territoriell stigmatisering (Sernhede), Tillhörighet (May) och Identitet (Jenkins). Resultatet visar att ungdomarnas livsvillkor påverkas av att de har sämre förutsättningar i livet, bland annat svårigheter att få jobb. De unga killarna upplevde att utbildning inte är av betydelse eftersom de upplever att omvärlden sätter fokus på stigman de bär på och inte kvalifikationer. De unga killarna upplever att omvärlden och media har skapat en bild av området och de ungdomar som bor där som inte stämmer överens med verkligheten. De unga killarna upplever en stark tillhörighet i förorten.

För människorna längs den bohuslänska kusten har havet alltid varit närvarande, påtagligt och själva förutsättningen för liv. Man har fått anpassa sig efter naturens krafter, vilket skapat stora möjligheter men också hårda livsvillkor. Med tiden har en mentalitet vuxit fram som både återspeglar naturens karga villkor och människans ständiga oro och ängslan. På olika sätt har villkoren och mentaliteten tagit sig uttryck genom historiens gång. I den här undersökningen riktas fokus på hur detta synts genom medicinska diagnoser och tillstånd. Genom årsberättelser från provinsialläkare som tjänstgjort i dessa områden återges verkligheten som de sett och upplevt den. I rapporterna som årligen skickades till Medicinalstyrelsen kan förutom vanliga sjukdomsbegrepp också läsas om det allmäna hälsotillståndet och hur människorna levt, bott och arbetat. I uppsatsen redovisas utdrag ur dessa rapporter, med särkskilt fokus på sådana anteckningar som berör människornas mentala och psykiska tillstånd, parallellt med förklaringar av de diagnsoer som förekommer. Fokus ligger på diagnosernas kulturella aspekter i förhållande till innehålll, hur och varför de fått sina uttryck jämte de specifika förhållanden som präglat bohuslänska samhällen och fiskelägen.  Sedan ett 20-tal år har det höga bruket av psykofarmaka längs kusten diskuterats och fenomenet framstår fortfarande som en gåta. Syftet med den här uppsatsen är att se problematiken ur ett längre tidsperspektiv för att hitta förklaring och fördjupad förståelse. Resultatet är en resa i tid och rum där havet och naturen är ständigt och fortsatt närvarande medan människors livsvillkor förändrats i grunden.

Målet med min studie var att utifrån mina  informanters erfarenheter och upplevelser ta reda på och belysa hur olika studiesocialt aktiva studenter uppfattar sin psykiska hälsa utifrån aspekter som välbefinnande, livsvillkor och identitet. Studentlivet kan innefatta en helt ny värld för många unga som är i övergången från barndomen till vuxenlivet. Det är en passade i vilken många förändringar äger rum, både med en själv och ens tillvaro. Ett uppbrott hemifrån, att forma sin identitet och att skapa sina egna levnadsvanor är processer som många unga genomgår när de blir studenter. Många flyttar ifrån sin hemstad och kastas in i en ny värld med nya människor, nya livsvillkor och nya ansvarstaganden. Mitt i denna passage in till det nya livet som student kan det lätt hända att man glömmer bort sig själv och hur man egentligen mår. Genom den här studien ges en inblick i mina informanters upplevelser och uppfattningar om deras psykiska hälsa kopplat till deras livsvillkor och identitetsskapande. De har gett mig en inblick i hur de uppfattar att deras studiesociala engagemang har influerat deras psykiska hälsa i relation till hur studenters livsvillkor kan vara av betydelse. / The aim of my study was based on my informants' experiences to find out and highlight how different study socially active students perceive their mental health from the point of well-being, living conditions and identity. Student life can include a whole new world for many young people who are in transition from childhood to adulthood. It is fitted in the many changes taking place, both with oneself and one's existence. A break from home, to shape their identity, and to create their own living habits are processes that many young people undergo when they become students. Many are moving away from their hometown and thrown into a new world with new people, new living conditions and new responsibilities. Amidst this passage into the new life as a student, it can easily happen that you forget yourself and how you really feel. Through this study gives an insight into my informants experiences and perceptions of their mental health linked to their living conditions and identity-building. They have given me an insight into how they perceive that their study social engagement has influenced their mental health in relation to how students' living conditions can be significant.

Efter att ha arbetat i skolverksamheter under sex år upplever jag en ökad ohälsa hos barn och ungdomar. Jag, som lärare inom idrott och hälsa ser att hälsa i undervisningen får lite utrymme. Begreppet hälsa har olika betydelser hos både lärare och elever och är också svårtolkat. Trots att skolan ska bygga på gemenskap så ser jag också ett utanförskap växa fram i skolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs fyra till sex har om begreppet hälsa. Syftet är också att undersöka vilka uppfattningar eleverna har om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien grundar sig på endast elevers egna uppfattningar genom intervjuer som genomfördes. Jag som är lärare i ämnet idrott och hälsa vill bli medveten om hur elever i mellanstadiet uppfattar hälsa och undervisning om hälsa. Det för att vidare kunna sprida kunskaper om betydelsen av hälsa till elever i framtiden.

Syftet med denna uppsats var att skildra hur barn i skolålder med ADHD/ADD upplever sin skolgång. De frågeställningar som använts är: Hur påverkar en ADHD/ADD-diagnos barns förutsättningar i skolan? Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de erbjuds hjälp och stöd inom skolan?  Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de bemöts i skolan? Studien genomfördes med hjälp av åtta respondenter som alla var i skolålder samt diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Insamlingen av material gjordes genom semistrukturerade intervjuer och bearbetades efteråt med hjälp av fyra sociologiska teorier: stigma, interaktionsordning samt identitetsvärden och uppföranderegler. Resultatet visade att barn med ADHD/ADD till viss del försummas i sin skolgång då resurser och kunskap kring diagnoser är otillräcklig. Resultatet visar även att en skola för alla går att uppnå men det krävs mer engagemang och resurser för att kunna bemöta elevers individuella behov.