Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare i de yngre åldrarna didaktiskt resonerar kring användningen av aktuella samhällshändelser i sin undervisning. Det anses som basalt i kursplanen för de samhällsorienterande ämnena på grundskolan att individ och omvärld på ett givande sätt ska relatera till varandra så att den enskildes förståelse av sig själv i omvärlden vidgas (Schüllerqvist & Osbeck 2009). Det kan tänkas bidra till bättre förståelse och förebyggandet av fördomar. Efter att ha intervjuat tre lågstadielärare från olika skolor om hur de använder aktuella samhällshändelser i sin undervisning visar analysen av resultatet att det finns en variation i lärares syn på användningen. Aktuella samhällshändelser beskrivs av lärarna som något pågående, något som berör och intresserar många människor. Av lärarnas beskrivningar upplevs aktuella samhällshändelser som ett verktyg som används pågående, i syfte att förenkla och bättre förklara för elever. Den större delen av arbetet med aktuella samhällshändelser i klassrummet sker spontant, oplanerat och situationsbaserat. De svårare händelserna pratas det inte alls mycket om. I studien påtalade lärarna att det är svårt att prata med eleverna om den här typen av händelser och därför undviker man det. I analys av materialet finner jag likheter i arbetsätten med aktuella samhällshändelser men fördjupningen av innehållet skiljer sig markant. Slutsatsen av studien visade att lärare, i mitt tycke, saknar verktyg och kunskap om hur de ska prata med sina elever om aktuella samhällshändelser i de lägre åldrarna. Arbetssätten skiljer sig i stora drag beroende på skola, och den enskilda lärarens prioriteringar. Spridningen är enligt mig alldeles för stor mellan dessa tre skolor. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att nyfikna barn ligger till grunden för hur och när användningen av aktuella samhällshändelser sker i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta unga killars livsvillkor och tillhörighet påverkas av att bo i Hjällbo. Detta genom att förstå deras upplevelser av omvärlden och medias syn på ungdomarna och bostadsområdet och om detta har någon påverkan på deras framtida förutsättningar i livet. Vi använde oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer och materialet vi fick in av intervjuerna analyserades med begrepp som Stigma (Goffman), Territoriell stigmatisering (Sernhede), Tillhörighet (May) och Identitet (Jenkins). Resultatet visar att ungdomarnas livsvillkor påverkas av att de har sämre förutsättningar i livet, bland annat svårigheter att få jobb. De unga killarna upplevde att utbildning inte är av betydelse eftersom de upplever att omvärlden sätter fokus på stigman de bär på och inte kvalifikationer. De unga killarna upplever att omvärlden och media har skapat en bild av området och de ungdomar som bor där som inte stämmer överens med verkligheten. De unga killarna upplever en stark tillhörighet i förorten.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser. Dock var det vanligt att uppgifternas händelser inte kunde kopplas till elevens egen vardagskontext.

The journalistic field is facing a paradigm shift with the digitalization of offline publications. This research aims to study the Swedish magazine Omvärlden, who since January 2015 has completely converted to an online magazine. The research aims to understand how this digitalization process has affected the content of Omvärlden and if it still upholds classic journalistic quality. Thus the research question is ”how has the digitalization of the magazine Omvärlden affected the journalistic content published on their digital platforms? ”. A qualitative content analysis was performed and the data was anchored in the concept of news form. The analysis was conducted in three steps; 1) comparing the offline magazine with the online magazine, 2) comparing collected data from one single day, June 5th 2017, from all of Omvärlden’s digital platforms; Facebook, Twitter, Instagram, Omvarlden.se and Omvarldenberattar.se and finally 3) following an article and comparing how the story is shaped in each digital platform. The results pointed in several directions indicating that the content is indeed adapted to the various digital channels but to different extent. Classic journalistic logics intertwine with digital logics as the content is shaped and re-shaped depending on the platform of publication. The content is both fragmented and adjusted to social and digital media logics. On the other hand, it is also coherent and in accordance with classic journalistic content and news form . Due to the ever changing media environment the research shows journalistic content will have to adapt to several media logics when shaping the content.

Syftet med denna studie är att genom djupintervjuer kartlägga sex olika svensklärares syn på skönlitteraturens betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodansats som bygger på semistrukturerade intervjuer. På en allmän nivå presenterar denna studie både likheter och skillnader i svensklärares syn på skönlitteratur som undervisningsmoment och hur skönlitteratur nyttjas i undervisningskontext, detta presenteras i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Således finns det en bred variation i hur svensklärare beskriver hur skönlitteratur kan användas i undervisningssammanhang men det finns en omedveten överenskommelse om att sakinnehållet i skönlitteratur är av betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. I denna process visar studien tydligt att i dagens skola finns en ambition att använda skönlitteratur som ett kunskapsutvecklande instrument men att det finns stora skillnader i hur skönlitteratur verkligen används i undervisningssituationer. Detta resulterar i slutsatser som bygger på att sakinnehållet i skönlitteratur har en positiv inverkan på unga vuxnas kunskapsutveckling men att eleverna inte får ta del av ett enhetligt svenskämne samt att dagens kursplan erbjuder en bred tolkningshorisont.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 1–3 använder sånginslag i ämnet och om lärare anser att elevers fonologiska medvetenhet, identiteter och förståelse för omvärlden stärks genom att låta elever sjunga i undervisningen. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är tydligheten i läroplanens ämnesplan i svenska där det uttrycks att elever ska stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer och att elever ska möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande. Enligt Lgr11 ger detta förutsättningar till att utveckla språk, identitet och förståelse för omvärlden. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs 1–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av sånger i undervisningen. Resultatet visar att sånger används som inslag för att stärka klassrumsdynamiken, elevers relationer till sig själva och varandra samt att sånger ger en förståelse för världen omkring. Att sånger och att sjunga stärker elevers språk och den fonologiska medvetenheten var av mindre framträdande karaktär när det kommer till lärarnas utsagor, trots att forskningen visar att sånger stärker språket och elevers fonologiska medvetenhet. / <p>Svenska</p>

Purpose – The purpose of the study is to understand how a cured meat manufacturing company can succeed with an internal change project when the reason is external triggers from society. With this purpose in mind two research questions have been formulated.    They are formulated as followed:  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia,Segoe UI" data-listid="31" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Which triggers are the reason for change projects to take place in a cured meat manufacturing company?  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia,Segoe UI" data-listid="31" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Which factors are crucial for a successful change project in a cured meat manufacturing company?   Method – A case study has been conducted at a cured meat manufacturing company, that previously has been through the work of a change project. 13 semi structured interviews were conducted. The interviewees ranged from top management to workers in the production unit. In addition, all employees received a survey about the change process. On top of this, a document study was conducted. The data that was collected was then analyzed in relation to the theoretical framework and then generated the study’s results.   Findings and discussion – the study’s findings show that there is a connection between trends in society and the effect they have on change project through triggers. These connections in this study has a relation to the Leavitt-Ry-theory (Bakka &amp; Fivelsdal, 2006) and Hughes’ triggers theory (Hughes, 2010). The most visible triggers are politics, environment and socio-culture. Trends in society have a direct connection to the outcome of change projects vision and mission, factors which lead the way in the work of a change project. This shows a connection between trends in society and change projects, because of the four identified key factors of a change project. These four factors are vision &amp; mission, targets &amp; sub-targets, communication &amp; dedication and lastly time.   Limitations – In this study the focus was on one single case. A company that previously had been through the work of a change project. Interviews were held with collective employees that had taken part in the previous change project, although many of the previous participants had quit their job. Therefore, their impressions/experiences were lost. On top of that the documentation from the previous change project were inadequate. These factors together with the fact that the study only had one case in focus made the generalizability a question for discussion.   Keywords – change projects, project, trends, society, vision, communication, cured meat manufacturing company, triggers. / Syfte – Syftet med denna studie är att förstå hur ett charktillverkningsföretag lyckas med ett internt förändringsarbete när anledningen till förändringen är starka externa samhällstriggers.  Med detta syfte i åtanke har det tagits fram två frågeställningar. Dessa frågeställningar lyder:  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Vilka triggers finns för förändringsarbeten i ett charktillverkningsföretag?  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Vilka faktorer är avgörande för ett förändringsarbete inom ett charktillverkningsföretag?   Metod – Det har genomförts en enfallsstudie på ett charktillverkningsföretag som tidigare har genomfört ett förändringsarbete i organisationen. Det genomfördes 13 semistrukturerade intervjuer med personer i olika position på företaget, allt från högsta ledning till produktionspersonal.  Utöver detta delades det ut en survey till produktionspersonalen där fokus låg på upplevelser från förändringsarbeten. Det gjordes också en dokumentstudie från ett föregegående förändringsarbete. Den data som tagits fram har sedan analyserats i förhållande till det uppställda teoretiska ramverket och har då resulterat i studiens resultat.   Resultat och diskussion – Resultatet av studien visar att det finns ett samband mellan samhällstrender och hur de påverkar organisationer och förändringsarbeten genom triggers. Dessa samband har i denna studien stöd i Leavitt och Ry’s teori (Bakka &amp; Fivelsdal, 2006) och Hughes triggersteori (Hughes, 2010). Dessa triggers är främst politik, miljö och sociala aspekter. Samhällstrender påverkar förändringsarbetets vision och mission, faktorer som genomsyrar företaget och visar vägen för förändringsarbeten. Detta visar på ett samband mellan samhällstrender och förändringsarbeten då de fyra faktorer som är avgörande i förändringsarbeten är vision &amp; mission, mål &amp; delmål, kommunikation &amp; engagemang och tid.   Begränsningar – I denna studie låg det endast fokus på ett fallföretag. Ett företag som tidigare har genomgått ett förändringsarbete. Det genomfördes intervjuer med kollektivanställda som hade varit med i detta tidigare förändringsarbete, men många av de tidigare deltagarna hade slutat och därför gick deras intryck/erfarenheter förlorade. Dessutom var dokumentationen från detta förändringsarbete bristfällig. Detta tillsammans med det faktum att det var en enfallsstudie som utfördes kan sägas ha minskat generaliserbarheten i studien.   Nyckelord – Förändringsarbete, projekt, samhällstrender, omvärlden, vision, kommunikation, charktillverkningsföretag, triggers.