Efter att ha arbetat i skolverksamheter under sex år upplever jag en ökad ohälsa hos barn och ungdomar. Jag, som lärare inom idrott och hälsa ser att hälsa i undervisningen får lite utrymme. Begreppet hälsa har olika betydelser hos både lärare och elever och är också svårtolkat. Trots att skolan ska bygga på gemenskap så ser jag också ett utanförskap växa fram i skolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs fyra till sex har om begreppet hälsa. Syftet är också att undersöka vilka uppfattningar eleverna har om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien grundar sig på endast elevers egna uppfattningar genom intervjuer som genomfördes. Jag som är lärare i ämnet idrott och hälsa vill bli medveten om hur elever i mellanstadiet uppfattar hälsa och undervisning om hälsa. Det för att vidare kunna sprida kunskaper om betydelsen av hälsa till elever i framtiden.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: -       Vad anser gymnasieeleverna att hälsa är? -       Hur undervisas hälsa i ämnet idrott och hälsa? -       Hur tycker eleverna att undervisningen ska ske? -       Anser eleverna att hälsa borde få mer tid i undervisningen? Metod Studien genomfördes på fem elever, fyra killar och en fllicka, genom individuella intervjuer på enskild plats. Eleverna valdes enligt bekvämlighets princip. Intervjuerna hade en halvstrukturerad form, vilket gav möjlighet för vidare frågor och fördjupningar. Som teoretiskt ramverk har använts Health literacy samt Antonovskys teoribildning kring salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Resultat Eleverna anser enligt resultatet i denna studie att hälsa är att må bra, ta hand om sig själv och äta hälsosamt. Vad de olika kategorierna innebär finns det inga djupare svar kring och den sociala hälsan omnämns endast i en intervju under hela undersökningen. Studiens resultat tyder på att eleverna har en stark bild av att det är teoretisk undervisning som gäller när de undervisas i hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Eleverna själva anser att undervisningen skall vara fortsatt teoretisk, men att interaktiva lektioner hade varit spännande. Gällande tiden råder olika uppfattningar, men majoriteten anser tiden tillräcklig för dem själva, men inte för sina klasskamrater. Slutsats Generellt sett har eleverna i denna studie en avsaknad av teoretisk kunskap då de endast ser hälsa som tvådimensionellt istället för tre- eller flerdimensionellt. De resultat som framkom genom undersökningen visar svaga kopplingar till Antonovsky och ett salutogent perspektiv är inte omnämnt någon gång. Då studien är kvalitativ och endast gjord på fem elever kan inga generella slutsatser dras, utan vidare forskning är av intresse.

Tidigare forskning visar att hedersrelaterat förtryck och våld försätter individer i extremt utsatta positioner. Det finns även en komplexitet i att bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld i moderna och sekulariserade samhällen som bottnar i värde- och normkonflikter. Kvinnor i hedersrelaterade kontexter är isolerade från omvärlden och förnekas möjligheten till att socialiseras, vilket är en viktig och nödvändig beståndsdel för att integreras i ett modernt, individualistiskt samhälle. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagare i Tjejers rätt i samhällets(TRIS) simverksamhet och studera deltagarnas upplevelser kring möjligheter att delta på samhällets olika forum samt hur simverksamheten påverkar deras självförtroende. TRIS är en organisation som arbetar mot hedersrelaterat förtryck och våld. Med hjälp av intervjuer undersöktes fem deltagares upplevelser. Resultaten visar att simverksamheten är ett effektivt sätt för att engagera unga kvinnor till att bli mer aktiva inom idrott i skolan samt bidrar till en ökning av de unga kvinnornas självförtroende. Simverksamheten ger även ett antal fördelar kring möjligheter att delta på olika forum i samhället, bland annat bildandet av nya vänskapsband samt den fysiska aspekten av att förbättra den allmänna hälsan och välbefinnande. / Previous research shows that honor-related oppression and violence puts individuals in extremely vulnerable positions. It is also suggested that there is a complexity when combating this issue in late modern and secular societies. Women in honor-related contexts are isolated from the world and lack the opportunity to socialize, an important and integral aspect when integrating into the community. The intention of this paper is to investigate participants in TRIS, swimming lessons possibilities to access different forums in the community and the swimming lessons affect on their self-confidence. TRIS is an organization that works against honor-related oppression and violence. The method used to explore the experience in TRIS swimming lessons of five participants was qualitative interviews. The interviews investigated participants’ opportunity to take part in various forums within the community and how their self-confidence directly related to their integration into the community. This study’s revealed that the swimming activities shows an effective way to involve and persuade young women to become more active in physical education in school. There was also an increase in the young women’s self-confidence and their belief in regards to their own abilities when coping with life on a broader level. Swimming activities also provided a number of benefits in many areas of socialization namely the formation of new friendships and also the physical aspect of improving general health and well-being.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna? Metod 10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent. Resultat 5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat. 9 av 10 elever angav att Undervisning i idrott och hälsa var en källa som de hämtade information kring hälsa från. 8 elever angav Vänner, 6 elever angav Familj. Flest elever uppgav att deras huvudsakliga källa till information kring hälsa var Undervisning i idrott och hälsa. 4 av 10 elever ansågs visa på att deras lärare hade ett patogent synsätt på hälsa och 6 av 10 elever svarade på ett sätt som ledde till bedömningen att deras lärares synsätt på hälsa hade inslag av både salutogent och patogent. Slutsats Både salutogena och patogena inslag förekom i såväl elevernas syn på hälsa som i den bild de förmedlade att deras lärare hade. Dock förföll de patogena perspektiven dominera i bägge fall. Eleverna hämtade i huvudsak sin information kring hälsa från undervisningen i idrott och hälsa, familjen och vänner. Det är därför av relevans för lärare att fundera kring vilken syn på hälsa de förmedlar då det kan ha inverkan på elevers uppfattning kring begreppet hälsa. / Aim The thesis aimed to investigate students perceptions of the concept of health from asalutogenic and pathogenic perspective. The questions asked were: does students have asalutogenic or pathogenic view on health, where do students get their opinion about the healthand does teachers in physical education convey a salutogenic or pathogenic view of health according to the students? Method 10 students (7 girls and 3 boys) in grade 9 from three schools in the western and southern partof Stockholm all participated in a semi-structured interview. The interviews were conducted at each student's school in a secluded room. Their response was categorized and analyzed on the basis of Antonovskys theories, and Quennerstedts developments thereof, around salutogenetic and pathogenic. Results 5 out of 10 students were considered to have a pathogenic view of health, 3 of 10 a salutogenic view while 2 out of 10 were considered to have an ambiguous/unclear view of health in which both salutogenic and pathogenic perspectives were represented. 9 out of 10 students indicated that Teaching in physical education and health was a source that they retrieved information about health from. 8 students answered Friends, 6 students answered Family. Most students stated that their main source of information about health comes from Teaching in physical education and health. 4 out of 10 students were considered to show that their teachers had a pathogenic approach to health and 6 of the 10 students responded in away that led to the assessment that their teachers' approach to health had elements of both salutogenic and pathogenic. Conclusion Both salutogenic and pathogenic element were present in both the students' views on health and in the approach they conveyed that their teachers had on health. However, the pathogenic perspectives dominate in both cases. Students mainly got their information about health from teaching in physical education and health, family and friends. It is of relevance for teachers to reflect on what view on health they convey as it can have an impact on students' perception of the concept of health.