Resultat från tidigare forskning har visat att individer som varit placerade i familjehem har större risk för psykisk och social ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att studera och analysera familjehemsplacerade barns anknytning till sina biologiska föräldrar samt dess påverkan på barnets sociala och psykiska hälsa. Dessutom var syftet att studera och analysera familjehemsplacerade barns delaktighet i placeringsprocessen hos socialtjänsten. Studiens empiri samlades in genom 13 utvalda vetenskapliga studier och analyserades med hjälp av anknytningsteori och det barndomssociologiska perspektivet. Huvudresultatet visade att många familjehemsplacerade barn har dålig kontakt med sina biologiska föräldrar samt att barnen sällan känner sig delaktiga i placeringsprocessen. Flertalet barn vet inte varför de placerats. De viktigaste slutsatserna redogör för att det inte finns någon typisk framtid för familjehemsplacerade barn men att placerade barn har större risk för negativ hälsoutveckling. En viktig slutsats är vikten av barnets delaktighet i ärenden, det kan främja en positiv hälsoutveckling.

This study has been working with the various aspects of social interactions available on lancafé. The aim of the study was to illustrate and describe the conditions for what learning looks like in lancafé arena and how this develops in the regular participants from a sociocultural perspective. The study chose to work from Ahrne & Svensson (2011) and Fejes & Thornberg (2009) description of how field research will be conducted in a social environment. Further, observations, focus groups and one interview was used to compile empirical data in the result. Continued used previous research in internetcafés, lancafés and social aspects to create as strong as possible is to collect the right data. The conclusions of the study was that lancafé is a place where social skills develop. It is also an arena for the exercise and the creation of various group dynamics. Results also showed that the site is an arena to share information and interact . Which opens up the possibility to create new relationships with people with similar interests as you. What it also showed was that the place needs to be studied more because the arena is constantly changing and does not follow the circumstances that the studies did conducted on internetcafés. / Denna studie har arbetat med de olika aspekter av sociala interaktioner som finns på lancaféer. Syftet med studien var att belysa och beskriva hur förutsättningar för lärande ser ut i lancafémiljön och hur detta utvecklas hos de regelbundna deltagarna utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien valde att arbeta utifrån Ahrne & Svensson (2011) och Fejes & Thornberg (2009) beteckning av hur fältforskning ska bedrivas på en socialmiljö. Vidare användes observationer, fokusgrupper och en intervju för att sammanställa empirin i resultatet. Fortsatt användes tidigare forskning inom internetcaféer, lancaféer och sociala aspekter för att skapa så starka förutsättningar som möjligt för att samla in rätt data. Slutsatserna som studien drog var att lancafé är en plats där social kompetens utvecklas. Den är också en arena för utövandet och skapandet av olika gruppdynamiker. Resultatet visade även på att platsen är en arena för att dela information och interagera. Vilket öppnar upp möjligheten att skapa nya relationer med människor med liknande intresse som en själv. Det som resultatet också visade var att platsen behöver studeras mera eftersom arenan är i ständig förändring och följer inte de förutsättningarna som studierna gjorde som genomfördes på internetcaféer.

Studien är till för verksamma förskollärare och ska med hjälp av förskollärares egna berättelser bidra till kunskap gällande barns sociala hälsa. Syftet med studien är att klargöra hur förskollärare uppfattar social hälsa och hur de arbetar med det i förskolan. Ambitionen är att skapa en förståelse gällande den sociala aspekten av hälsa som är en viktig del av barns välbefinnande. Salutogent perspektiv är ett förhållningssätt vi i studien använder oss av för att definiera hälsa. I bakgrunden lyfter vi hur barns hälsa har sett ut historiskt och vad styrdokument betraktar som hälsa i förskolan. Tidigare forskning har varit begränsad vilket har gjort ämnet mer intressant att studera vidare. Det som kommer fram är att social hälsa bör förstås som ett mångfacetterat begrepp. Vid genomförandet av studien har en halvstrukturerade intervjuer tillämpats för att förskollärarnas erfarenheter ska lyftas fram och problematiseras. Det respondenterna har lyft är trygghet, miljö och barngruppsstorleken. Detta är något som sätter krav och ansvar hos förskolläraren att vara stöttande, närvarande, flexibel, samt att skapa och ge tid till barnen. Förskolläraren är därför en central aktör för barns relationsbyggande. Social hälsa är även något som finns och arbetas med i förskolan men är inte ett uttalat begrepp. Respondenterna lyfter att social hälsa är en viktig del av barns välbefinnande, utveckling och lärande. Det är även av vikt att skapa trygghet för att få goda och nära relationer med sina kamrater i förskolan. Tryggheten är en viktig aspekt för att stärka barnet för att känna samhörighet och självständighet. Ett hinder som uppstår är barngruppens storlek i förskolan vilket har påverkan gällande barns förutsättningar för välbefinnande. Detta medför att det krävs mer av förskolläraren att se barnen utifrån deras förutsättningar, vilket kan bli problematiskt i för stora barngrupper eftersom varje barn kräver sitt. Förskolläraren har en central del i barns relationsbyggande för att kunna bygga tillitsfulla relationer.

<p><p> Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.</p></p><p><p><p>Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.</p><p>Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.</p><p>Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.</p></p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa.</p><p>Vi utgår från följande frågeställningar:</p><p>• Hur upplever platscheferna sin egen hälsa?</p><p>• Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad?</p><p>• Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer?</p><p>Metod</p><p>Som metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet.</p><p>Resultat</p><p>Platscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa. De flesta tar sig tid till avkoppling samt avsätter tid för hälsobringande aktiviteter så som t.ex. motion och socialt umgänge. Dessutom ser flera personer motion och arbete som hälsobringande faktorer. Resultatet visade endast platschefernas medvetna copingstrategier mot krav och stress i arbetet. Många strategier som användes var av psykologisk karaktär så som att man planerar, prestera efter bästa förmåga samt att blunda för stunden. Hög grad av socialt stöd, meningsfullhet samt hanterbarhet i arbetet upplevs av de flesta deltagarna.</p><p>Slutsats</p><p>Enkätsvaren ger en begränsad bild av deltagarnas hälsosituation men utifrån de områden enkätstudien täcker in ser hälsan relativt god ut i nuläget bland samtliga platschefer. I förlängningen med en fortsatt stressande och kravfylld arbetssituation finns risker för platschefernas framtida hälsa. En förklaring till att många upplever meningsfullhet i arbetet kan bero på deras chefsposition som kan medföra en ökad motivation i arbetet.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa. Vi utgår från följande frågeställningar: • Hur upplever platscheferna sin egen hälsa? • Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad? • Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer? Metod Som metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet. Resultat Platscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa. De flesta tar sig tid till avkoppling samt avsätter tid för hälsobringande aktiviteter så som t.ex. motion och socialt umgänge. Dessutom ser flera personer motion och arbete som hälsobringande faktorer. Resultatet visade endast platschefernas medvetna copingstrategier mot krav och stress i arbetet. Många strategier som användes var av psykologisk karaktär så som att man planerar, prestera efter bästa förmåga samt att blunda för stunden. Hög grad av socialt stöd, meningsfullhet samt hanterbarhet i arbetet upplevs av de flesta deltagarna. Slutsats Enkätsvaren ger en begränsad bild av deltagarnas hälsosituation men utifrån de områden enkätstudien täcker in ser hälsan relativt god ut i nuläget bland samtliga platschefer. I förlängningen med en fortsatt stressande och kravfylld arbetssituation finns risker för platschefernas framtida hälsa. En förklaring till att många upplever meningsfullhet i arbetet kan bero på deras chefsposition som kan medföra en ökad motivation i arbetet.

Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie. Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor. Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren. Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.

Syftet med studien är att studera konsekvenserna av uppsägningar på kabinpersonal inom flygbranschen som skett på grund av Covid-19. Tidigare forskning pekar på att uppsägningar har en negativ inverkan på individer som blivit uppsagda och att de berördas hälsa kan påverkas både psykiskt och socialt. Som utgångspunkt för vår studie har vi använt olika studier och teorier, bland annat Aaron Antonovskys salutogena teori (1996). Den handlar om faktorer människan behöver för att ha en känsla av sammanhang, och därmed må bra. Teorin består av tre hälsokomponenter, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Studien har haft en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Åtta personer med olika kön, åldrar och arbetslivserfarenheter har intervjuats. Informanterna har valts utifrån ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Genom analysarbete har vi kunnat identifiera olika teman som våra informanter återkommande berörde under våra intervjuer. Studiens resultat visar att många av våra informanter fortfarande identifierar sig med yrkesrollen och samtliga vill återvända till arbetet så fort chansen ges även om många funnit nya utmaningar och gått vidare i sina liv. De mest framträdande faktorerna till varför arbetet uppskattades så mycket var den ekonomiska faktorn, den sociala faktorn samt livsstilen som arbetet medfört. När uppsägningen uppstod, hamnade flera av informanterna i någon form av depression. I efterhand berättar de att uppsägningen bidragit till att de känner sig mentalt starkare. Detta då informanterna haft tid och ork att fokusera på sin psykiska hälsa och sitt eget välbefinnande.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers experience their work with preschool children's physical, mental and social health. The study also highlights what conditions the preschool teachers experience they need for this kind of work to be possible. Many children spend a lot of their awake time in different preschools and that makes the preschools an important place for the children´s health. The preschools are also a place where the children can learn about their own, and others health. Eight preschool teachers have been interviewed in this study to reach the results that will be presented. The results have been analyzed from a sociocultural perspective. The questions that were examined in this study are: How do preschool teachers describe that they work with and teach about children's physical, mental and social health in preschool? What conditions do the preschool teachers think need to exist in the preschool in order for work with children's physical, mental and social health to be possible? The results indicate that the preschool teachers have knowledge about the three aspects physical, mental and social health but not necessarily knowledge on how to work with it in preschool. The results also show that most of the participants could describe their work with children's health but did not plan for activities with health in focus.

Gymnasieskolan ska främja elevernas lärande och välmående. För att eleverna ska få goda förutsättningar för det, bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som utvärderar hur skolan fungerar. Utvärderingarna sker oftast mellan lärare och skolledare, men det är eleverna som drabbas när kvalitetsarbetet inte fungerar. Därav finns det ett intresse i att lyfta deras upplevelser för att nå kunskap om hur de ser på sitt lärande. Syftet med studien var att beskriva vad gymnasieelever uppfattar som gynnsamt för sitt eget lärande och för deras sociala hälsa. Studiens teoretiska referensram har sin utgångspunkt i både pedagogik samt hälsa, och består av sociokulturellt perspektiv samt salutogent perspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ metod samt deskriptiv design, och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med totalt tio gymnasieelever, empiri har därefter analyserats med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys. För att titta på kunskapen och belysa elevernas erfarenheter har en hermeneutisk utgångspunkt tillämpats, för att dra slutsatser har en abduktiv ansats använts. Resultatet frambringade två huvudkategorier; “Eleverna anser att undervisningens utformning är viktigt för lärandet” och  “Eleverna är angelägna om goda relationer”. I resultatet framgår det att undervisningens utformning påverkar hur eleverna uppfattar sitt lärande. Avslutningsvis visar även studien att sociala relationer är en gynnsam aspekt för lärandet och sociala hälsan. / Upper secondary school aims to encourage students' learning and well-being. In order to create good conditions for the students, a systematic quality work is carried out to evaluate how schools work. Usually, evaluations are carried out between teachers and headmasters, but it is the students who suffer when quality work fails. Hence, there is an interest in highlighting their experiences to gain knowledge of how they view their learning. The purpose of the study was to describe what high school students perceive as beneficial for their own learning and for their social health. The theoretical framework is based on both pedagogy and health, and includes sociocultural perspective and salutogenic perspective. A qualitative method and a descriptive design were applied. The data was collected through semi-structured interviews with ten students. Thereafter, the empiricism was analyzed by the means of a conventional qualitative content analysis. In order to assess the knowledge and highlight the students’ experiences, a hermeneutic starting point was applied and abductive approach was then used to draw conclusions. The result showed two main categories; “Students believe that form of teaching is important for learning” and “Students are keen on good relationships”. The results show that the design of the teaching, affects how the student´s perceive their learning. In conclusion, the study also shows that social relationships are a favorable aspect for the perception of learning and social health.