No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var: -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa? -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan? Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades. Lärarna som ingick i studien hade arbetat mellan tre och 25 år som lärare och alla undervisade helt eller delvis på högstadiet. Det var en kvinnlig och fem manliga idrottslärare som intervjuades och de hade ett åldersspann på 24 till 50 år. Lärarnas svar analyserades sedan med hjälp av Kobasas hardinessteori samt Antonovskys KASAMteori. Resultat De resultat som framkom var att tvåämneslärare kände en större motivation för sitt arbete men att de däremot också kände sig mer stressade över framförallt det administrativa arbetet som ingår i en lärartjänst. När det gäller den fysiska arbetsmiljön fanns det inga skillnader mellan de två lärarkategorierna. Slutsats Slutsatsen som kunde dras var att alla lärare i denna undersökning i någon mening talar positivt om att kunna undervisa i två ämnen. De mest förekommande anledningarna till att lärarna hellre ville undervisa i två ämnen var för att få vila mentalt då de ansåg att idrottsundervisningen var krävande, samt att de fick ett mentalt stimuli av att undervisa i två ämnen. Detta trots att tvåämneslärarna alltså var mer stressade i sitt arbete än vad ettämneslärarna var.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför. Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är. Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning. Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna. De upplevde att det var mindre stressade efter sångtillfället och kände sig dessutom gladare, piggare och mer hoppfulla än innan. / <p>Lärarexamen</p>

Inledning: Medellivslängden ökar och idag tillhör en av fem personer gruppen äldre (60 år och uppåt). Ju äldre människor blir, desto större blir risken för sjukdom, fallolyckor och funktionsnedsättningar. Syftet med litteraturöversikten var att utreda den fysiska aktivitetens betydelse för äldre personers (60 år och uppåt) fysiska och psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade att äldre personer hade fysiska fördelar, såsom ökad balansförmåga, greppstyrka, möjlighet att kunna lyfta sina barnbarn och att fortsättningsvis kunna utföra vardagliga aktiviteter, att vinna genom att utföra regelbunden fysisk aktivitet. Artiklarna styrkte även positiv påverkan för den psykiska hälsan och livskvaliteten (QoL). De fördelar äldre hade att vinna visade sig bland annat i minskad risk för ångest och depression. Diskussion: Styrke-, balans- och konditionsövningar har bevisad effekt på äldres fysiska och psykiska hälsa. Medellivslängden ökar ständigt och därmed finns en stor målgrupp som kan nå väldiga hälsovinster genom att fortsätta vara fysiskt aktiva vid äldre ålder. För att hålla samhällets äldre befolkning frisk, med en god livskvalitet föreslås en satsning på preventivt folkhälsoarbete.

Sammanfattning: Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk autoimmun sjukdom som växer i dagens samhälle. Sjukdomen orsakar individen lidande och är en resurskrävande sjukdom. Egenvård är en central del i behandlingen av DMT2 (Diabetes mellitus typ 2) som kräver engagemang från individen. Syfte: var att belysa vilka faktorer som är av betydelse för egenvårdsförmågan hos personer med diabetes typ 2 och vilken betydelse egenvård har för deras hälsa. Metod: En deskriptiv design har tillämpats i denna litteraturstudie. Sökning skedde i databaserna CINAHL och PubMed, som genererade totalt 14 artiklar (10 kvantitativa, 3 kvalitativa och 1 mix-method). Huvudresultat: Faktorer som var av betydelse för egenvårdsförmågan var utbildning, stöd, empowerment, attityder och hur lång tid individen haft DMT2. Resultatet visar att patienterna uppskattar att få information om diabetes av sjuksköterskor, läkare eller dietister och deltar helst i grupp då det ger möjlighet till att diskutera erfarenheter, bli motiverad av andra deltagare och möjlighet till social anknytning. De individer som etablerat goda vanor gällande kost, träning och blodsockermätning fick sänkta nivåer av HbA1c, LDL och höjning av HDL. Dessa individer fick färre diabetes relaterade komplikationer. Slutsats: Det framkommer att diabetes utbildning är en av flera faktorer som har betydelse för individens förmåga till egenvård. Empowerment och attityder till utbildningen har också betydelse för att utveckla egenvårdsförmågan gällande kost, träning och blodsockermätning. Dessa 3 faktorer har i sin tur en betydelse för den fysiska hälsan, genom att risken för komplikationer sjunker samt att HbA1c sjunker. Vidare forskning om hur empowermentbaserade utbildningsprogram kan standardiseras är av intresse. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, fysisk hälsa, utbildningsprogram

<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>

<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (&gt; 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.