No description available.

I den här uppsatsen belyses hur problembilden kring utlandsadopterade ungdomar beskrivs av personal som arbetar på ett behandlingshem med särskild kompetens att ta emot adopterade ungdomar samt hur behovet av ett behandlingshem med sådan profil motiveras av hemmets personal. Studien bygger på intervjuer utförda under våren 2008. Resultaten visar att ett speciellt fokus har lagts på utlandsadopterade ungdomar på behandlingshemmet vilket uppges ha sin grund i den överrepresentation som dessa ungdomar har på andra behandlingshem i Sverige. Att göra en studie angående internationellt adopterade barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa är enligt min åsikt relevant, då det gagnar personer som arbetar med den typen av barn och ungdomar.

No description available.

No description available.

Aim The purpose of this survey is to investigate what students in grade 9 thinks what health is. How they relate to health in the subject physical education and what image they have on the subject. Questions What do students in grade 9 think about what they learn about the notion of health. How do the teachers convey their knowledge to the students about health. Do the students have a pathogen or a salutogenic perspective of health. Method To answer the questions the survey used a qulitative method with interviews. Six students from grade 9 and 3 teachers in physical education participated in the study. The interviews were semistructured because the content and questions were decided before hand but the follow up questions were adapted to the people that participated. Results The students perceived the notion of health in the subject differently. Some students connects the notion of health to different physical activities whilst some students thinks about nutrition as an important part of health. All the participating teachers used theory sessions to educate about health. However, the content could differ between the teachers. The image of what the students think about health is mainly from a salutogenic perspective. 5 of 6 students said they interpreted that they had a salutogenic perspective and only one person thought about health from a pathogen perspective. Conclusions The students interpreted the notion of health differently. The teachers used theory sessions when they educated about health. Both students and teachers thought about health from mainly a salutogenic perspective. / Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 9 anser vara hälsa. Hur de relaterar hälsa till undervisningen i ämnet idrott och hälsa, samt vilken bild av hälsa de har. Frågeställningar: Vad anser eleverna i årskurs 9 att de lär sig om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur förmedlar lärarna kunskap om hälsa till eleverna? Har eleverna en patogen eller salutogen bild av begreppet hälsa? Metod För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts där intervjuer gjorts på sex olika elever i årskurs 9 och tre idrottslärare. Intervjuerna var semistrukturerade då innehåll och följd på intervjufrågor förutbestämde synsättet. Studiens teoretiska utgångpunkt tas i begreppen salutogen och patogen. Det salutogena tar fokus i människans främjande mot en bättre hälsa än vad denne har idag medan det patogena synsättet fokuserar på själva sjukdomen i sig, varför man blir sjuk. Resultat Eleverna har olika tolkningar kring begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa. Några elever kopplar begreppet hälsa till olika typer av fysiska aktiviteter medan andra tar in kosten som en viktig del i begreppet. Samtliga lärare använder teoriundervisning när de vill förmedla kunskap kring begreppet hälsa. Undervisningens innehåll däremot skiljer sig mellan lärarna. Eleverna har huvudsakligen en salutogen bild av hälsa. Slutsats Elevernas bild av hälsa är huvudsakligen salutogen, det vill säga man har ett hälsofrämjande synsätt i motsats till att fokusera på vad som orsakar sjukdom. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2014</p>

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att belysa ämnet transferfasen och undersöka hur transferfasen påverkar vuxna immigranters psykiska och fysiska hälsa. För att fånga ämnets subjektiva dimension genomfördes semistrukturerade intervjuer med två kvinnor och fyra män. Intervjuerna visade att alla informanter har genomgått en svår transferfas. För att analysera det empiriska materialet användes Lazarus och Folkmans copingteori. De resultat som framkommit i analysen visar att transferfasen har betydelse för immigrantens hälsa. Vidare visar resultatet att informanterna använde copingstrategier som ett verktyg för att orka hantera sin vardag. Undersökningen kan ligga till grund för andra forskare som i framtiden vill göra fortsatta studier av transferfasens betydelse för immigranten. / The purpose of this qualitative thesis was to examine the transfer-phase, and examine how the transfer-phase affects adult immigrant`s mental and physical health. To capture the subjective dimension of the subject semi-structured interviews with two women and four men were conducted. The interviews showed that all respondents had undergone a difficult transfer-phase. In order to analyze the empirical material, Lazarus and Folkman's coping theory was used. The results obtained in the analysis shows that the transfer-phase is important for immigrant`s health. Furthermore, the results show that the informants used coping strategies as a tool for managing their daily lives. The study may form the basis for other researchers who in the future want to make further studies of the importance of the transfer-phase for the immigrant.