Hälsans utrymme i samhället ökar, vilket även syns inom skolan och då framförallt i ämnet idrott och hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som har förändrats i takt med samhället. Tidigare forskning visar en undervisning, där fokus ligger på de fysiologiska aspekterna som kost och träning. Ämnets syfte lägger däremot lika stort fokus på de sociala och de psykiska aspekterna. Med detta har studiens syfte varit att undersöka hälsoundervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer med åtta olika lärare som undervisar i idrott och hälsa. Resultatet blev att lärarna ser hälsa på ett salutogent sätt, utifrån den definition WHO har. De arbetar och planerar dock undervisningen med hälsa utifrån det patogena synsättet. De lägger fokus på de fysiologiska bitarna, som även den tidigare forskningen visar. Två av anledningarna till detta är bristen på en gemensam hälsodefinition och bristen på tid.

Denne forskningsstudien undersøker hvordan lederskap har betydning for å utvikle helsefremmede arbeidsplasser. Formålet med studien har vært å avdekke fellestrekk i lederskap, som positivt påvirker lederes og medarbeideres følelse av sammenheng i arbeidslivet, forkortet til FAS. Dette undersøkes gjennom følgende problemstilling: På hvilken måte opplever ledere som tar i bruk coaching og et salutogent perspektiv i sitt lederskap, at det bidrar til å skape helsefremmende arbeidsplasser? Studien undersøker med fenomenologisk metode, relevant teori på oppgavens 4 kjernetemaer og analyse av dybdeintervju fra tre svenske informanter på temaene; -Salutogent lederskap, -coachende lederskap, -anerkjennede kommunikasjon og helsefremmende arbeidsplasser. Antonovskys (2005) forskning på helsens mysterium og salutogenes er et sentralt utgangspunkt for forståelse av helse og mestring i arbeidslivet. Utøvelse av ledelse i både små og store organisasjoner er grunnlag for studien. I tillegg utgjør forskerens egne erfaringer i studier og arbeidslivet, en viktig del av drøftingen. Formålet med studien har vært å forske på en ny ledelsesform og mulige sammenhenger til helsefremmede arbeidsplasser. Studien avdekker noen interessante funn i empirien, om hvordan salutogent og coachende lederskap kan bidra til å utvikle en mer helsefremmende arbeidsplass og utgjøre en forskjell i medarbeidernes følelse av sammenheng i arbeidet -FAS. Resultatene antyder noen viktige sammenhenger i kommunikasjonsform, relasjoner, trivsel og tillitsforhold. Det kan ha betydning for ledelse av helsefremmende arbeidsplasser i framtida. Å implementere slikt lederskap i en virksomhet krever imidlertid en god porsjon tålmodighet, fordi samfunnsstruktur og organisasjonskultur kan være en utfordring for implementeringen. / This research study examines how leadership has significance for developing health promotion in workplaces. The purpose with this has been to reveal common features in leadership, which positive affect leaders and employees sense of coherence at work, shortened to SOC. This examines through the following thesis; How experience executives who uses coaching and salutogent perspective in his leadership, it helps to create healthy workplaces? The study examines the phenomenological method, relevant theory on the task four core themes and analysis of interviews from three Swedish informants on themes; -Salutogent leadership, -coaching leadership, -recognition down communication and healthy workplaces. Antonovsky (2005) research on the mystery of health and salutogenes is a central starting point for understanding health and coping in the workplace. The exercise of leadership in both small and large organizations is the basis for the study. In addition is the researcher's own experiences in studies and working life, an important part of the discussion. The purpose of this study was to investigate a new management structure and relationship to health promoting workplaces. The study reveals some interesting findings in the empirical data, how salutogent and coaching leadership can help develop a more healthy workplace and make a difference in employees' sense of coherence in the work-SOC. The results suggest some important contexts in the form of communication, relationships, satisfaction and trust. It may affect management of workplace health promotion in the future. To implement such a leadership in an organization requires great patience, social structure and organizational culture can be a challenge in the implementation.

Titel: Den salutogena äldreomsorgen. – En kvalitativ studie om omsorgspersonalens arbetssätt. Författare: Lina FranssonAnledningen till studiens start, var när jag själv uppmärksammade hur en brukare inte gavs möjlighet till att utföra sysslor som hen egentligen klarar på egenhand. Omsorgspersonalen vid tillfället tog över och utförde sysslan åt brukaren. Jag uppmärksammade sedan begreppet salutogen äldreomsorg och blev nyfiken på vad det var. Studiens syfte är att skapa kunskap om det salutogena arbetssättet, samt förståelse för hur och varför omsorgspersonalen på två äldreboende i Alvesta kommun arbetar efter det. De avgränsningar som görs är att studien grundas utifrån omsorgspersonalens perspektiv och är utifrån deras arbete mot den enskilde individen. Omsorgsförvaltningen i Alvesta kommun har valt att utbilda sina enhetschefer i salutogent ledarskap men studiens fokus kommer att vara på hur omsorgspersonalen arbetar efter det salutogena arbetssätt som enhetscheferna arbetar med att få ut i sina verksamheter, samt varför. För att följa studiens syfte söker jag svar på två frågor: Hur kommer ett salutogent arbetssätt till uttryck på arbetsplatsen? Hur kan omsorgspersonalens arbetssätt förstås? Metodiken som används för att kunna besvara studiens frågor bestod av deltagande observationer av omsorgspersonal, samt semi-strukturerade intervjuer med samma åtta personer ur personalgrupperna, för att få djupare förståelse. För att tolka det insamlade materialet och försöka besvara och diskutera studiens frågor användes begrepp ur organisationsteori. Organisationsteorin tar upp och förklarar hur organisationsbeteende och organisationskulturer som finns inom organisationer kan påverka anställda och deras arbetssätt. Teorin tar även upp att organisationen påverkas av samhället utanför. Anställdas sociala nätverk utanför organisationen skapar olika värderingar och normer som följer med de anställda in i organisationen. Studiens slutsats är att omsorgspersonalens arbetssätt kan förstås med hjälp av verksamhetens organisationsbeteende och organisationskultur. Eftersom omsorgspersonalen som deltagit i studien känner varandra och umgås utanför arbetsplatsen, delar de liknande värderingar och normer. Organisationsbeteendet och organisationskulturen stärks genom att omsorgspersonalen umgås utanför arbetsplatsen, vilket också kan skapa starkare sammanhållning i arbetsgrupperna och motivationen att strävan efter samma mål.

<p>Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.</p>

Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.

I denna uppsats undersöks friskfaktorer och återhämtning i sjukvårdskuratorns arbetsroll. Varför dessa ämnen undersöks, är på grund av de ökade sjukskrivningarna hos socialarbetare och däribland hos kuratorer. Sjukvårdskuratorer valdes som undersökningsgrupp eftersom de ofta är ensamma i sin profession på sina arbetsplatser, som är dominerade av medicinska professioner. Det salutogena perspektivet är teorin som används i uppsatsarbetet, och med hjälp av denna teori kan stressorer och hanterandet av dessa ge en bild av vad som leder till en stark känsla av sammanhang hos individen. En stark känsla av sammanhang kan ge individen upplevelsen av god hälsa, och med fler resurser att hantera stressorer kan kuratorn i vissa fall uppfattas utveckla resiliens. Genom en tematisk analys av individuella intervjuer och användandet av ett frågeformulär som kan mäta en individs känsla av sammanhang (KASAM), identifieras och kartläggs friskfaktorer och återhämtningsmetoder för gruppen sjukvårdskuratorer i resultatet. Faktorerna balans mellan krav och kontroll på arbetsplatsen, kollegialt stöd, fysisk aktivitet, medveten närvaro, sömn, tillfredsställande familje- och vänskapsrelationer, en balanserad vardag och en salutogen synvinkel i arbetet kan, med en holistisk forskningsansats, förstås som friskfaktorer. Dessa tillsammans skapar en stark känsla av sammanhang hos sjukvårdskuratorn på och utanför arbetsplatsen.

Statens folkhälsoinstitut presenterar inom området Hälsa i arbetslivet en rad riktlinjer för att minska ohälsan i arbetslivet, man bör som anställd bl.a. ha vissa möjligheter att utvecklas och uppleva delaktighet i arbetet. Dessutom ska arbetsmiljön vara god på både ett psykiskt och fysiskt plan. Genom vår utbildning har vi fått ett intresse för dessa frågor och kom därför nyligen i kontakt med Antonovskys teori om det salutogena synsättet.Syftet med den här studien var att undersöka och försöka få en förståelse för hur några anställda inom Vård och omsorg upplever att det salutogena synsättet har implementerats i deras organisation, samt hur det fungerar att arbeta utifrån det här synsättet i praktiken. Vi vill dessutom undersöka vilka för- och nackdelar de anställda upplever att det finns med att arbeta utifrån det salutogena synsättet. För att besvara vårt syfte har vi gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har bl.a. visat att våra respondenter har olika uppfattningar om hur det salutogena synsättet har implementerats, men är relativt samstämmiga när det kommer till hur de uppfattar att informationen och utbildnings-tillfällena har varit. Det har framgått att det finns en avsaknad av utbildning och fortbildning bland respondenterna men att respondenterna trots dessa brister menar att de inte har några problem att arbeta med det salutogena synsättet i praktiken och att det är ett väldigt givande arbetssätt. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Abstrakt Då det salutogena synsättet och Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang) blivit mer uppmärksammad att använda sig av i arbete med människor, har det i samband med detta medfört att det även förekommer hinder som försvårar arbetet. Syftet med studien är att undersöka vilka salutogena strategier som framträder på ett boende med ensamkommande flyktingbarn samt på vilket sätt dessa utspelar sig i praktisk handledning. Kopplat till detta är syftet även att belysa hinder som kan förekomma i det praktiska arbetet gentemot denna målgrupp. Genom semi-strukturerade intervjuer och en kvalitativ innehållsanlys som metod har syftet undersökts. Intervjuerna genomfördes på fyra informanter som alla arbetar i samma verksamhet. Resultatet visar att känsla av sammanhang gör sig påmind genom delaktighet, stöd, information och motiverande samtal. Samtidigt visar även resultatet att det finns hinder, så som avsaknad av samsyn samt för lite resurser, för att tillvägagångssättet ska kunna verka fullt ut. Trots detta finns det goda förutsättningar för att metoden ska kunna fungera i liknade verksamheter.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad. Om sedan det egna arbetssättet sker utan tid för någon djupreflektion, eftertanke och förankring tillbaka till vad den teoretiska visionen och praktiska kunskapen utgörs av, blir kvalitén där utefter på det vi gör. Den mjuka människan försöker finna kortvariga lösningar för stunden och samtidigt mobilisera kraft, men den strategin blir ohållbar, både för individens hälsa och för allas gemensamma arbetsmiljö. Vi behöver en god arbetsmiljö där personal känner trygghet och förutsägbarhet inför arbetet där allas hälsa och välmående främjas. Dessutom ett hållbart arbetsliv där vi skapar en grogrund att kunna växa som person. Vilket/Vilka arbetssätt skulle kunna förverkliga detta, är Lean en tänkbar strategi?Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av Lean som arbetssätt i relation till hälsa. Delsyftet är vilka faktorer som avgör om ett företag ska lyckas med sin tillämpning av Lean.Metod: Intervjuer med semistrukturerade frågor med anställda, chefer och medarbetare i företag och offentlig verksamhet och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys (n=7).Resultat: Informanterna uttrycker att det känns som att företagen satsar på deras hälsa, de ses som viktigaste resurs och betydelse att skapa de bästa förutsättningarna för dem. Företagen ser värdet att ha involverad och engagerad personal och utan deras medverkan når man inga framsteg. Det är klart och tydligt att personalens hälsa främjas sett ur ett salutogent synsätt på hälsa genom att tillämpa Lean som arbetssätt. De känner att företaget har tilltro, litar på sina anställda och ger befogenheter som känns motiverande, meningsfulla och värt att engagera sig2i . Detta är helt i överensstämmelse med hälsopromotionens grunder och ur ett hälsofrämjande arbete (Ottawa Charter, 1986). Lean skapar påtagliga och synbara "mjuka" hälsofrämjande effekter i hela företaget på alla systemnivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå också ut mot kund och brukare. Individen får och ges möjlighet att blomstra och växa i sin roll, att utvecklas med ett ständigt lärande och en stärkt självkänsla av att tillämpa Lean. Dessa effekter kan nås när företaget och ledningen är väl förankrade, har kunskap om filosofin och arbetssättet Lean. Det tar sin tid, en startsträcka vid tillämpning av Lean och lärandet om Lean, det är inget enkelt fixande genom kortvariga konsultuppdrag. Stöd och hjälp behövs på vägen till en lyckad implementering av arbetssättet Lean. För att nå de hälsofrämjande effekterna väljer man att implementera hela Leankonceptet och inte delar, det ger inte mer än kortvariga effekter. När företag och organisationer väljer att investera och satsa på arbetssättet Lean vinner de många positiva hälso- och arbetsmiljöeffekter. Genom sitt ständiga förbättringsarbete, värdeskapande tid och framgångar för alla anställda, brukare och kund så ökar trivseln och möjligheten att må bra.

The purpose of this project is to design an understandable pattern collection for textiles. The textiles will be used in an newly built elderly carehome to give a more welcoming feeling and a pleasant indoor environment. My targetgroup is elderly, nurses and relatives. By working with both colorperception and comprehensible illustrations, that elderly easier understands, I hope the collection will bring memories back and that the pattern will be something to reflect about. / Målet med projektet är att med hjälp av en begriplig textil mönsterkollektion minimera den institutionskänsla som kan uppstå på ett nybyggt äldreboende. Mönsterkollektionen ska i form av väggbonader placeras i det offentliga rummet på de avskalade, vitmålade väggarna för att ge en mer välkomnande känsla och trivsam innemiljö. Min målgrupp som jag har arbetat med är boende, personal och anhöriga. Genom att arbeta med en mönsterbild som är förståelig är förhoppningen att den textila mönsterkollektionen ska väcka minnen till liv och att betraktaren ska reflektera över samspelet mellan flora och fauna.