Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.

The purpose of this thesis is to investigate the library for children and young people at Sahlgrenska university hospital in Sweden from a salutogenic perspective. The sociologist Aaron Antonovsky states that human health is benefited by the salutogenic perspective, since it stimulates our sense ofcoherence.The theoretical departure point is sense-making theory. The theory states that in order to move through life, humans are dependent on a sensemaking process. To make sense of our current situation, we need information. What kind of information depends on the individual and its context. Therefore Dervin proposes a users perspective for studies focusing on users interaction with information-systems – libraries included. Accordingly my methods are inspired by sense-making methodology.The investigation is a user study based on five qualitative interviews with parents whose children were being treated at the hospital. The interviews are analyzed using the sense-making process metaphor. The result indicates that the library might help users to make sense of their situation. Given that there is a point of contact between sense-making and the salutogenic perspective, the result might also indicate that the library helps stimulate the users sense of coherence. The library is used by children as well as parents. They usethe library in a way similar to how libraries are normally used by families withchildren. This seems to be what the users appreciate; a normal everyday activityto counter the stress and worries of going through treatments. / Program: Bibliotekarie

<p>Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys. Utifrån coping samt salutogena teorier formades tre teman från intervjumaterialet och under dessa bildades olika kategorier. I kategorierna belystes särskilt att olika aktiviteter och sociala faktorer var några av de viktiga sätten att hantera sjukdomen och bidra till hälsa. Sociala faktorer ingick på något sätt i alla teman; Copingsstrategier, Faktorer av betydelse för copingförmågan samt temat Salutogena faktorer. Aktiviteter av olika slag fanns med i temana Copingstrategier samt Salutogena faktorer. Sociala faktorer och aktiviteter spelade därför en roll i flera perspektiv. Hjärt-lungföreningen var även en viktig kugge på många sätt, bland annat då den innebar en social gemenskap, olika aktiviteter samt utbildning om sjukdomen för informanterna.</p>

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys. Utifrån coping samt salutogena teorier formades tre teman från intervjumaterialet och under dessa bildades olika kategorier. I kategorierna belystes särskilt att olika aktiviteter och sociala faktorer var några av de viktiga sätten att hantera sjukdomen och bidra till hälsa. Sociala faktorer ingick på något sätt i alla teman; Copingsstrategier, Faktorer av betydelse för copingförmågan samt temat Salutogena faktorer. Aktiviteter av olika slag fanns med i temana Copingstrategier samt Salutogena faktorer. Sociala faktorer och aktiviteter spelade därför en roll i flera perspektiv. Hjärt-lungföreningen var även en viktig kugge på många sätt, bland annat då den innebar en social gemenskap, olika aktiviteter samt utbildning om sjukdomen för informanterna.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie. Den organisation jag undersökt har ett uttalat hälsofrämjande perspektiv, med ett salutogent fokus. Det salutogena perspektivet kopplas ofta ihop med känsla av sammanhang – KASAM. En stark känsla av KASAM kopplas ihop med bättre egen-upplevd hälsa. Deltagarna i min undersökning har gått en kurs i hälsofrämjande livsstilsfaktorer anordnad av arbetsgivaren. Syftet med undersökningen var att undersöka deltagarnas känsla av sammanhang och deras upplevelse av lärande samt om kursen haft någon påverkan på deras KASAM. Studien hade en kvalitativ ansats och jag har genomfört intervjuer med sex av sju deltagare från kursen. Som komplement till intervjuerna har deltagarna även besvarat ett KASAM-livsfrågeformulär. Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Resultatet visade att deltagarna överlag hade relativt höga värden på KASAM-livsfrågeformuläret, med ett undantag. Det motsvarade den uppfattning jag fick under intervjuerna. Analysen kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och teori och visar att det hälsofrämjande arbetet lönar sig. Undersökningen visade att deltagarnas KASAM har stärkts av kursen. Undersökningen visade också att återkopplingen av deltagarnas förändrade kunskap tillbaka till arbetsplatsen var liten. Ytterligare forskning om hur ökad kompetens kring hälsofrämjande faktorer på chefsnivå har effekt för medarbetare och verksamhet är önskvärt.

I den senaste skollagen är det tydligt att skolors elevhälsoarbete främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolverket, skolinspektionen och aktuell forskning visar att skolor, nu sju år efter att lagen trätt i kraft, fortfarande är kvar i det åtgärdande arbetet.Syftet med denna studie är att genom specialpedagogs och rektorers uppfattning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, öka kunskaper om faktorer som möjliggör och/eller försvårar uppdraget. Skolnivån i studien är gymnasiet.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och metodansaten är hermeneutik. Studiens empiriska underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med rektorer/ biträdande rektorer och specialpedagoger. Resultatet visar på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete till stor del är kvar i det förebyggande arbetet men att processer är i gång för en förändring. Processen tar tid och är svår i vissa lägen vilket leder till att personalen upplever frustration. Resultatet visar också på att specialpedagoger och rektorer/biträdande rektorer uppfattar uppdraget relativt samstämmigt men skillnader finns, där orsaken bottnar i maktstrukturer. Vidare framkommer det att en konkurrerande situation uppstår mellan specialpedagog och försteläraruppdrag när försteläraruppdrag kopplas till skolutveckling och specialpedagog inte var inbjuden att delta.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.

Med bakgrund i den komplexitet som finns runt hälsa och hur tolkningsbart hälsobegreppet är visar tidigare forskning att hälsoundervisning tenderar att skilja sig mellan olika idrottslärare. En viktig del i läraryrket som påverkas av undervisningens utformning är betyg och bedömningsarbetet. Syftet med den här studien var därför att belysa hur lärare arbetar med betyg och bedömning av kunskapsområdet hälsa samt hur de motiverar sina arbetsmetoder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, intervjuerna genomfördes med fem idrottslärare som undervisade i antingen högstadiet eller gymnasiet. I analysen av intervjusvaren framställdes tre övergripande teman, dessa teman kom sedan att strukturera framställningen av intervjuerna i studiens resultatavsnitt. Studiens resultat diskuterades sedan utifrån det teoretiska ramverketpatogent och salutogent hälsoperspektiv i studiens diskussionsdel. Resultatet visade att lärarna tolkade och behandlade hälsa olika vilket bidrog till att undervisningen i hälsa skilde sig åt mellan lärarna. Samtliga lärare menade dock att de försökte behandla hälsa i flera olika miljöer och kontexter för att eleverna effektivare skulle ta till sig och förstå att hälsa ständigt är påtaglig i olika arenor men kan framställas på olika vis. Lärarna konstruerade examinationstillfällen i hälsa i form av uppgifter eller prov för att testa elevernas kunskaper i hälsa. Att kunna sätta betyg som går i linje med vad elever visar för kunskaper i relation till ämnets kunskapskrav beskrevs av samtliga lärare som viktigt. Resultatet visade hur lärarna bedömde teoretiska kunskaper om hälsa där bedömningen ofta utgick från elevernas kunskaper om hur olika hälsoaspekter påverkar varandra och hälsa som en större helhet. Slutsatsen av studien var att lärare utformar sin undervisning annorlunda utifrån egna tolkningar och åsikter runt vad som ska behandlas i hälsa, vad som bedöms och värdesätts vid betygsättningen var dock kollegialt samstämmigt. Lärarna konstruerade examinationsuppgifter baserade på kunskapskraven för att få elevernas kunskaper svart på vitt och därmed enklare kunna motivera sin betygsättning genom att referera till uppgiften. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning gällande hur undervisning i hälsa domineras av ett patogent synsätt, trots att det finns inslag som kan efterliknas med det salutogena hälsoperspektivet.

Tidigare forskning har visat att det inte gjorts många studier ur ett elevperspektiv på vad som är relevanta områden inom hälsa i ämnet idrott och hälsa (Røset et al., 2020:4–5). Syftet i föreliggande studie är därmed att ur ett elevperspektiv undersöka vad eleverna anser är relevanta områden att lyfta inom hälsa i idrott och hälsa samt hur de skulle vilja jobba med hälsa i ämnet. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att eleverna anser att det de får lära sig inom hälsa i ämnet idrott och hälsa först och främst präglas av de fysiska aspekterna av hälsa och att områden inom den psykiska hälsan inte lyfts tillräckligt. Vidare menar eleverna att de även vill fördjupa sig mer inom de olika områdena kopplat till fysisk, psykisk och social hälsa samt att det ska vara en tydlig progression då undervisningen ansågs vara både repetitiv sen tidigare årskurser samt att informationen var ytlig. Den viktigaste aspekten kopplat till undervisningsmetoder var att eleverna önskar en variation. Våra slutsatser från resultatet och analysen är att man som lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper samt att man ska ha ett helhetsperspektiv på hälsa,där psykisk hälsa tar större plats för att det ska vara meningsfullt för eleverna.

Denna studie har i sitt syfte att skapa kunskap om vilka utmaningar och möjligheter skolorna har i att etablera ett förebyggande och hälsofrämjande lärande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan kommer att undersökas och diskuteras utifrån tre olika perspektiv som påverkar och förutsätter varandra: det organisatoriska perspektivet, det pedagogiska och barns perspektiv. Studien har en induktiv forskningsinsats som är inspirerad av fenomenografi som forskningsmetoden. Empirin för denna studie samlades genom halvstrukturerade intervjuer till pedagoger, personal i elevhälsoteamet och rektorer på högstadiet. De halvstrukturerade intervjuerna har i sitt syfte att undersöka hur skolpersonal beskriver utmaningar och möjligheter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Teorin som låg till grund för denna studie är känslan av sammanhang (KASAM) och variationsteori. Valet av KASAM vilar på att denna teori har i sitt centrala fokus att diskutera hur man bevarar och främjar hälsa. Variationsteori å andra sidan fokuserar på hur man främjar lärande. Både KASAM och variationsteori undersöker psykisk hälsa och lärande utifrån ett salutogent perspektiv vilket stämmer överens med forskningens utgångspunkt för denna studie. Resultatet i denna studie visade att eleverna upplever ”positivstress” i sitt lärande vilket kan glida till att vara ”negativstress” p.g.a. olika anledningar och skapa ohälsa. För att kunna jobba förebyggande och hälsofrämjande behöver huvudmannen/rektorn bygga på utvecklingsplaner inom sin organisation. Dessa utvecklingsplaner bör inrama strukturella och organisatoriska förbättringar i att förverkliga och effektivisera elevhälsoteamets roll. Utvecklingsplaner bör även inrama pedagogiska förbättringar speciellt inom klassrumspraktikens lärandesituationer. Ett förebyggande och hälsofrämjande pedagogiskt klimat i klassrummet bör kretsa kring att få eleven att uppleva en känsla av sammanhang i sitt lärande. Eleven uppnår en känsla av sammanhang när hen vet vad hen kommer att jobba med, hur hen kommer att jobba och varför. Studiens resultat upplyste även om att implementering av elevens perspektiv inom skolans utvecklingsplaner är en essentiell grund för ett fruktbart förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan.