Hälsa är ett begrepp som har avsaknad av en bestämd definition. Det finns flertalet erkända definitioner såsom WHO:s men det finns även de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hälsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens värld, än dock menar flera personer att om hälsa enbart skall ses som god utifrån den fysiska aktiviteten så blir begreppet hälsa inte särskilt innehållsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lärarna ser på begreppet hälsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning så är hälsa ett personligt och svårdefinierat begrepp, vilket de sex lärare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekräftade. Lärarnas kunskap om hälsa har inhämtats från tidigare idrottsliga erfarenheter och utbildning. Resultatet i denna studie visar att hälsoundervisningen stundtals blir personlig då lärarna utgår från sina tidigare idrottsliga erfarenheter när de talar och undervisar om hälsa. Resultatet har analyserats utifrån två hälsomodeller, kontinuummodellen samt den kliniska modellen. Resultatet som framkommer är att hälsa många gånger ses ur ett kontinuumperspektiv och sällan ur ett dikotomt perspektiv. Sammanfattat så handlar denna studie om hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur de önskade att hälsoundervisningen skulle kunna se ut. / Health defines a person’s general condition, both mind and body. Being healthy or have “good health” is something that people, on a daily basis, can read about in the newspaper or on the internet, but what is health or being healthy? Health is often taken for granted and is also often associated with training, but many claim that health is not only about being fit or train hard. There are different definitions of health; world health organization (WHO) has one that has been acknowledged for many years: “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. This definition has been controversy because it says that a person only can have good health if the person is free from illness, injury or pain which can seems quite possible to achieve. WHO:s definition about health, is not the only one, there are  many more definitions that has been created by dissimilar people. The aim with this study was to see how teachers look at health (and health studies) and where they got their knowledge about health. If you look at previous studies it says that health is a personal thing, each individual has their own opinion what health is, something that the teacher in this study agreed about. This is a qualitative study and sex teachers were interviewed. The result has been analyzed by two health models, the continuum model and the clinic model. The result showed that the teachers look at health from a continuum perspective and the teachers also said that their athletic background were the main reason for there value of health and how they look at health overall.

The aim of this study is to describe and analyse an elderly care team’s prerequisite to anchor a salutogenic perspective and approach in an elderly care team in Kalmar municipality. The study identifies factors that could impede or promote the anchoring and examine how the organisation aims to work in a single direction even if the multidisciplinary team processes a diversity of knowledge, education and abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews from representatives of all professions in the multidisciplinary team; social workers, paramedical professions, nurses and care-givers. The theoretical frame consisted of a translating perspective, leadership and ideas of interaction and power. The anchoring will be impact by the team’s member’s background and relation to the new method and organization. Therefore is it vital that the multidisciplinary care team strive to achieve a consensus, a consensus of how the salutogenic perspective and approach in different ways will affect their work.

Bakgrund Forskning visar att delar av samhället anser att idrott och hälsa (IDH) är ett redskap, vars syfte är att eliminera fetma och andra former av sjukdomar. Vilket tyder på att vissa anser att IDH bör förhålla sig till det patogena hälsoperspektivet. Detta däremot, ställer sig flera forskare kritiska till, då de anser att IDH bör förhålla sig till vad som främjar och utvecklas hälsa, vilket innefattar ett salutogent hälsoperspektiv. Syftet med studien Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare undervisar hälsa och dess dimensioner, samt hur undervisningen förhåller sig till salutogent- och patogent hälsoperspektiv. Metod Empirin samlades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, ungefär 40 minuter vardera. Dessa intervjuer genomfördes via konferensprogrammet ”Zoom”. Resultat och diskussion Det framkommer att fysiska aktiviteter är grunden till all hälsoundervisning, vilket tillför möjligheten för lärare att sätta icke-fysiska aspekter av hälsa i kontext. Dessutom framkommer det att lärare nästan forcerar samarbete hos eleverna, vilket ska utveckla eleverna förmåga att bygga relationer, minimera exklusion och förmågan att samverka. Lärare för det mesta implementerar flertalet lärdomar inom en aktivitet. Eleverna ges möjligheten attreflektera kring aktivitetens övriga effekter på hälsa, bortsett från de fysiska aspekterna. Det visade sig att det patogena- och det salutogena hälsoperspektivet framkommer i hälsoundervisningen. Detta för att de både kompletterar varandra och tillför viktiga aspekter till både lärares undervisning metoder och kunskap till eleverna. / Background Research suggests that parts of society view physical education (PE) as a tool, the purpose of which is to eliminate obesity and other kinds of illness. The result is that some argue that PE should have a pathogenic view on health. This view however is criticized by some researchers who suggest that PE should focus on what improves health, in other words a salutogenic view on health. Aim of this study The aim of this study is to investigate how teachers educate health and its dimensions, and how health education adheres to the salutogenic- and pathogenic health perspectives. Method Empirical data were collected from four semi-structured qualitative interviews, approximately 40 minutes each. Interviews were conducted with the conference program “Zoom”. Result and discussion Participants argue that physical activities are the foundation of all health education, this provides teachers with an opportunity to put the non-physical aspects of health into context. These activities of which can be used to enhance and develop psychological and social health aspects. Through almost forced co-operations, students improve their relation building competence, reinforces inclusion and ability to co-operate. Moreover, teachers mostly implement several teachings within one activity. They do this by making the students reflect on “spin-off” effect from the activity, where other health developments other than physical aspects within an activity are required. It is revealed that both pathogenic and salutogenic perspective is present in the health education, and that they complement each other and bring different important aspects to teachers’ methods and knowledge to students.

Aim The purpose of this survey is to investigate what students in grade 9 thinks what health is. How they relate to health in the subject physical education and what image they have on the subject. Questions What do students in grade 9 think about what they learn about the notion of health. How do the teachers convey their knowledge to the students about health. Do the students have a pathogen or a salutogenic perspective of health. Method To answer the questions the survey used a qulitative method with interviews. Six students from grade 9 and 3 teachers in physical education participated in the study. The interviews were semistructured because the content and questions were decided before hand but the follow up questions were adapted to the people that participated. Results The students perceived the notion of health in the subject differently. Some students connects the notion of health to different physical activities whilst some students thinks about nutrition as an important part of health. All the participating teachers used theory sessions to educate about health. However, the content could differ between the teachers. The image of what the students think about health is mainly from a salutogenic perspective. 5 of 6 students said they interpreted that they had a salutogenic perspective and only one person thought about health from a pathogen perspective. Conclusions The students interpreted the notion of health differently. The teachers used theory sessions when they educated about health. Both students and teachers thought about health from mainly a salutogenic perspective. / Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 9 anser vara hälsa. Hur de relaterar hälsa till undervisningen i ämnet idrott och hälsa, samt vilken bild av hälsa de har. Frågeställningar: Vad anser eleverna i årskurs 9 att de lär sig om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur förmedlar lärarna kunskap om hälsa till eleverna? Har eleverna en patogen eller salutogen bild av begreppet hälsa? Metod För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts där intervjuer gjorts på sex olika elever i årskurs 9 och tre idrottslärare. Intervjuerna var semistrukturerade då innehåll och följd på intervjufrågor förutbestämde synsättet. Studiens teoretiska utgångpunkt tas i begreppen salutogen och patogen. Det salutogena tar fokus i människans främjande mot en bättre hälsa än vad denne har idag medan det patogena synsättet fokuserar på själva sjukdomen i sig, varför man blir sjuk. Resultat Eleverna har olika tolkningar kring begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa. Några elever kopplar begreppet hälsa till olika typer av fysiska aktiviteter medan andra tar in kosten som en viktig del i begreppet. Samtliga lärare använder teoriundervisning när de vill förmedla kunskap kring begreppet hälsa. Undervisningens innehåll däremot skiljer sig mellan lärarna. Eleverna har huvudsakligen en salutogen bild av hälsa. Slutsats Elevernas bild av hälsa är huvudsakligen salutogen, det vill säga man har ett hälsofrämjande synsätt i motsats till att fokusera på vad som orsakar sjukdom. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2014</p>

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskapen om skickliga lärares ledarskap i förhållande till elevers utmanande beteende. Studien genomfördes med sju lärare som arbetade i sju olika skolor. Frågorna som undersöktes var hur skickliga lärare agerar för att utveckla lärandet hos elever med utmanande beteende och hur skickliga lärare beskrev sitt stöd till elever med utmanande beteende. Dessa frågor undersöktes genom strukturerad observation och efterföljande intervju. I den strukturerade observationen användes ett observationsprotokoll inspirerat av CLASS. CLASS bygger på begreppsapparaten Teaching Through Interactions (TTI), en teori om hur lärare interagerar med elever och hur det främjar lärande. TTI består av de tre domänerna Emotionellt stöd, Klassrumsorganisering och Lärandestöd. TTI användes även tillsammans med KASAM (Känsla av samhörighet) som teori i analysen av resultatet. Studien visade att stödet för lärandet till eleverna löpte genom alla tre domäner inom TTI med betoning på Emotionellt stöd och Klassrumsorganisering. Det innebar att lärarna arbetade för att det skulle vara lugnt i klassrummet innan eleverna kunde lära sig men att de därmed inte nådde fram till den nivå av metakognition och högre tänkande som Lärandestöd till stor del står för. Framtida studier kan inriktas på att studera hur arbetet med att utveckla utmanande elevers lärande kan ske genom det didaktiska ledarskapet och Lärande stöd i stället för att börja med Emotionellt stöd och Klassrumsorganisering. / The aim of this study was to develop the knowledge of skilled teachers' leadership in relation to students' challenging behavior. The study was conducted with seven teachers who worked in seven different schools. The questions investigated were how skilled teachers act to develop the learning of students with challenging behavior and how skilled teachers described their support for students with challenging behavior. These questions were investigated through structured observation and subsequent interview. In the structured observation, an observation protocol inspired by CLASS was used. CLASS is based on the concept Teaching Through Interactions (TTI), a theory about how teachers interact with students and how it promotes learning. The TTI consists of the three domains Emotional Support, Classroom Organization and Learning Support. TTI was also used together with KASAM (Sense of belonging) as a theory in the analysis of the results. The study showed that support for students learning was evident in all three domains within TTI with an emphasis on Emotional Support and Classroom Organization. This meant that the teachers worked to make the classroom quiet before the students could learn, but that they did not reach the level of meta-cognition and higher thinking that Learning Support largely stands for.Future studies can be focused on studying how the work of developing challenging students' learning can be done through didactic leadership and Learning support instead of starting with Emotional support and Classroom Organization.

Idag belyser forskning att sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskade graviditeter ökar då ungdomar brister i kondomanvändning vid sex. Det är viktigt att förebygga sexuellt överförbara infektioner som behöver antibiotikabehandlas genom preventivt arbete. Minskas antibiotikaanvändningen främjas en hållbar utveckling. Genom en pilotstudie med tvärsnittsdesign under 2016, undersöktes om samband fanns mellan gymnasieungdomars känsla av sammanhang via mätinstrumentet (SOC) och deras självtillit vid kondomanvändning via mätinstrumentet (CUSES). Pilotstudien genomfördes i ett par klasser i ett fåtal skolor i mellersta Sverige. Studien innefattar 107 deltagare, 63 unga män, 41 unga kvinnor och en uppgav hen som kön. Åldersspannet på deltagarna ligger mellan 16-21 år. Pilotstudien visar att det inte fanns något samband mellan känsla av sammanhang och ungdomarnas självtillit vid kondomanvändning. Däremot visar resultatet att ungdomar med hög grad av känsla av sammanhang använde kondom vid sex i större utsträckning. Vi anser att det behövs studier som fokuserar på salutogena faktorer för att främja ungdomars sexuella- och reproduktiva hälsa samt deras kondomanvändning och därigenom minska STI och antibiotikaanvändning och på så sätt möjliggöra en mer hållbar utveckling. / Research today illustrates that sexually transmitted diseases and unwanted pregnancies are increasing as adolescent’s use of condoms during sex is inadequate. It is important to prevent sexually transmitted diseases that needs to be treated with antibiotics. We can accomplish this through preventative work. By decreasing the use of antibiotics we are withholding a sustainable development. During the spring and late summer of 2016 a pilot study was made with a cross section design that analyzed if there was any connection between young people’s sense of coherence and their self-efficacy on condom use. The pilot study was performed in a number of classes at a few different schools in the middle of Sweden. The study implicated 107 participants’, 63 young men and 41 young women and one defining the sex as hen. The age range among the participants was between 16-21. The pilot study showed that there is no connection between high sense of coherence and self-efficacy on condom use. Although it did show that young people with a higher sense of coherence were using condoms in a greater occurrence. We believe it is necessary that more studies should focus on a salutogenic approach to promote adolescent´s sexual and reproductive health as well as their condom use. By doing so we can reduce sexually transmitted diseases and the use of antibiotics and this will result in a more sustainable development.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat i omfattning och är en global hälsoutmaning. I Sverige skattar unga sin hälsa som god men 54 procent anger att de lider av olika psykiska besvär. Tidigare studier har visat på en korrelation mellan psykisk ohälsa och hög användning av sociala medier. Studierna har oftast riktat in sig på en specifik aspekt men inget egentligt stöd för kausalitet har observerats. Tekniken är här för att stanna och det är därför viktigt att undersöka de hälsofrämjande möjligheterna, inte endast de eventuella negativa korrelationerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt sociala medier kan användas hälsofrämjande för psykisk hälsa, för barn och unga i åldrarna 10–24 år. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes på 21 vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL samt Medline Ebsco. Artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Fem teman med hälsofrämjande samt salutogen effekt på psykisk hälsa samt två teman med tänkbara hinder identifierades och sorterades in i tre kategorier. Teman var stöd, kunskapsutveckling, tillgänglighet, integritet, ändamålsanpassat innehåll, beroendeframkallande och triggande innehåll. Slutsats: Resultaten visar på att användning av sociala medier i hälsofrämjande arbete kan ha god effekt. Att verka på digitala plattformar där unga själva befinner sig är ett kostnadseffektivt samt hälsofrämjande sätt för att minska den psykiska ohälsan. Dock är forskningen inom området begränsad och fler studier med salutogent perspektiv behövs för att kunna tillgodogöra sig teknikens möjligheter. / Introduction: Mental illness has increased in prevalence and is a global health challenge. In Sweden, young people rate their health as good, but 54 percent state that they suffer from various mental disorders. Various studies have shown a correlation between mental illness and high use of social media. These studies usually focus on a specific aspect, but no real support for causality has been observed. The technology is here to stay, and healthpromoting opportunities should be explored more than only the possible negative correlation. Aim: The aim of the study was to investigate the ways in which social media can be used to promote mental health wellbeing, for children and young people aged 10–24. Method: A structured literature study was conducted on 21 scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and Medline Ebsco. The articles were analysed using a thematic analysis. Results: Five themes with health-promoting and salutogenic effects on mental health and two themes with possible barriers were identified and sorted into three categories. Themes were support, increased knowledge, accessibility, integrity, purposeful content, addictive and triggering content. Conclusion: The results show that the use of social media in health promotion can have a good effect. By working on digital platforms where young people frequently are active, is a cost-effective and healthpromoting way to reduce mental illness. However, there is too little research in the field and more studies with a salutogenic perspective are needed in order to be able to take advantage of the possibilities of the technology.

Studien ämnar undersöka hur lärare beskriver sin arbetssituation och vad som motiverar dem att stanna i professionen. Studien syftar också till att undersöka hur lärarna själva beskriver eventuella problem i sitt arbete och hur de hanterar dessa problem. Detta görs med stöd av en salutogen ansats och följande frågeställningar: - Vad skapar meningsfullhet för lärare?  - Vad skapar hanterbarhet för lärare? - Hur beskriver lärare begriplighet kopplat till läraryrket?  Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer, dessa genomfördes med sex stycken lärare. Datan analyserades därefter med en tematisk textanalys. Det teoretiska ramverket för studien var den salutogena teorin av Aaron Antonovsky. De viktigaste resultaten i studien är att respondenterna uttrycker att elevmötet är centralt för den inre motivationen, denna motivation leder till att respondenterna vill utveckla en förståelse för elevernas och den egna situationen. Förståelsen för eleverna och den egna situationen leder till att respondenterna skapar strategier för att hantera olika scenarion och stress inom skolmiljön. Våra slutsatser är att det är lärarnas motivation, både inre- och yttre motivation, denna motivation styr hur mycket energi de orkar lägga ner på att förstå sig på sin arbetssituation och sina elever. Förståelsen för den egna arbetssituationen och sina elever leder till att lärarna med tiden utvecklar verktyg för att hantera sin vardag som lärare och väljer därför att fortsätta som lärare. / This study is aiming to inquire how teachers describe their work situation and what motivates them to stay in the profession. The study also aims to inquire how the teachers themselves describe possible issues in their everyday work and how they handle those problems This was to be done by answering the following research questions: - What creates meaningfulness for teachers? - What creates manageability for teachers? - How does teachers describe comprehensibility regarding the teacher profession? The study has a qualitative methodological approach, and the data was collected by conducting semi-structured interviews with six different teachers. The data was then analysed by using a thematic text analysis. The theoretical framework for this study was the Salutogenic theory by Aaron Antonovsky.  Our most important findings in the study were that our respondents express that the student meeting is central for their internal-motivation. This motivation leads them to want to develop an understanding for their students and their own work situation. This understanding in turn leads the respondents to develop functional strategies for dealing with different scenarios and stress in the school environment. The conclusions of this study were that it seems as if it is the teacher’s motivation, both internal and external motivation, that dictates how much energy the teacher find it worth putting into understanding their own work situation and their students. This understanding leads to the teachers with time develop tools to handle their everyday life as a teacher and they therefore choose to stay in the profession.

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att kroppsuppfattning och självkänsla är två väsentliga komponenter för en god hälsa och att en ökad förståelse för ungdomars uppfattning kring sin kropp och sig själva är viktigt för att kunna stödja ungdomar i deras utvecklingsprocess. Forskning har även uttryckt att studier med en positiv aspekt på kroppsuppfattning och självkänsla bedrivits relativt sparsamt, varpå studiens syfte således är att undersöka högstadieelevers kroppsuppskattning och självkänsla utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Vidare syftar studien till att kartlägga samband mellan kroppsuppskattning och självkänsla utifrån ett genusperspektiv. Studiens metod grundar sig i en kvantitativ enkätstudie bestående av frågeformulären kroppsuppskattning (BAS-2) och självkänsla (RSES). Totalt fyra högstadieskolor med 157 elever i nionde klass deltog i undersökningen. Resultatet påvisar att 84% av respondenterna hade en positiv inställning till sin kropp, samtidigt som 70% av respondenterna påvisade en låg självkänsla. Vidare påvisades ett signifikant samband mellan kroppsuppskattning och självkänsla (p=0,033) samt signifikanta skillnader utifrån en genusaspekt. I diskussionen reflekteras förhållandet mellan kroppsuppskattning och självkänsla som påvisat att en hög kroppsuppskattning inte behöver ha ett samband med en hög självkänsla. Vidare diskuteras det att fler pojkar påvisade en hög kroppsuppskattning och en hög självkänsla i jämförelse med flickorna, vilket resoneras i relation till olika genusaspekter. Konklusionen: Vidare forskning kring kroppsuppfattning och självkänsla bör bedrivas både utifrån en kvantitativ och en kvalitativ metodaspekt, med syfte att djupare förstå vilka faktorer som bidrar till att vissa individer har en positiv bild och uppskattar sin kropp och sig själva mer än andra. / Background: Previous research shows that body image and self-esteem are two essential components for a good health and that an increased understanding of young adults perception of their body and themselves is important to be able to support young adults in their developmentprocess. Research has also stated that studies with a positive aspect of body image and self-esteem are relatively rare, which is why the purpose of this study is to investigate body appreciation and self-esteem with an overlying health promotion perspective. Furthermore, this study aims at viewing the relationship between body appreciation and self-esteem based on gender perspective. The study’s method is based on a quantitative survey consisting of questionnaire Body Appreciation Scale-2 and Rosenberg’s SelfEsteem Scale. A total of four secondary schools with 157 students in the ninth grade participated in the survey. The results show that 84% of the respondents had a positive attitude towards their body, while 70% of the respondents showed a low self-esteem. Furthermore, a significant relationship between body appreciation and self-esteem (p=0,033) was identified as well as significant differences based on gender aspects. In the discussion, the relationship between body appreciation and self-esteem reflects that a high body appreciation does not need to have a connexion with a high self- esteem. Furthermore, it is discussed that more boys demonstrated a high body estimation and a high self-esteem in comparison with the girls, which is resonated in relation to different gender aspects. Conclusion: Further research on body image and self-esteem should be conducted both on the basis of quantitative and qualitative method aspects, with the purpose of deeper understanding the factors that contribute to the fact that some people have a positive image and appreciate their body and themselves more than others. / Appearance Matters