Ungdomsarbetslösheten i Sverige är i förhållande till den totala arbetslösheten, i landet, hög och är en av svenska regeringens högst prioriterade frågor inom arbetsmarknadspolitiken. För att komma in på arbetsmarknaden idag måste du visa dig anställningsbar. Syftet med denna studie är att undersöka vad kommunala arbetsgivare har för uppfattning om arbetslösa ungdomars anställningsbarhet. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar som syftar till att se vad betydelsen av deltagandet i aktiva arbetsmarknadsåtgärder har för anställningsbarheten, samt vad gymnasieexamen och de personliga egenskaperna betyder för anställningsbarheten. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och besvarar syftet utifrån åtta kommunala arbetsgivares uppfattningar om arbetslösa ungdomars anställningsbarhet. Resultatet visar att anställningsbarhet enligt de kommunala arbetsgivarna är betydelsen av erfarenheter, kompetenser och utbildning. Studien visar även att praktik i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd, vars syfte är att ge arbetslivserfarenhet, inte nödvändigtvis kan likställas med arbetslivserfarenhet. Deltagandet i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd kan minska anställningsbarheten, likaså kan avsaknaden av en gymnasieexamen försvåra chansen till en anställning och en individs personliga egenskaper anses avgörande. Därför uppfylls heller inte den grundläggande anställningsbarheten. / Youth unemployment in relation to overall unemployment is high and is one of the Swedish government´s priorities in labour market policy. The purpose of this study is to investigate what idea the municipal employers have of unemployed youths ́ employability. The purpose is embodied by three questions, designed to see what importance of participation in active labour market programs, upper secondary school diploma and personality have on employability. The study is based on a qualitative research approach and answers the purpose with eight municipal employers' perceptions of unemployed young people's employability. The result indicates that employability, according to the municipal employers, is the importance of experience, skills and education. The results also indicate that the internship in a municipal labour market program, which aims to provide work experience, cannot be equated with each other. Participation in a municipal labor market program could reduce employability, as well as the lack of an upper secondary school diploma reduces the chance of an employment. The personality of an individual that is considered crucial for employment does not meet the requirements of the essential employability.

<p>Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.</p><p>Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.</p>

Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.

Uppsatsen belyser förändring av arbetslöshetspolitiken och de konfliktytor som denna resulterade i mellan 1928 och 1932 i Växjö stad, samt på vilket sätt detta speglar den rikspolitiska utvecklingen. Detta har genomförts genom analys av pro-tokoll från Växjö stads stadsfullmäktige, samfällda drätselkammaren, arbetslöshets- och hjälpkommittén, samt Växjö socialdemokratiska arbetarkommun och två fack-förbund.Studien visar på att det skedde en förändring i vilka arbetsmarknadsåtgärder som genomfördes i staden samt att konfliktnivån ökade mellan företrädarna för de olika politiska partierna.Arbetsmarknadsåtgärderna gick från att förespråka både en understöds- och arbets-linje bestående av nödhjälpsarbeten och kommunala reservarbeten, till att slopa un-derstödslinjen helt; inom politiken och kommunorganen gick utvecklingen från en relativ samsyn till mer och mer polarisering.

<p>Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.</p>

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

The purpose of the master thesis was to understand, based on participant experiences, the significance of digital tools for the relationship between participants and social workers within a municipal labour market program. This was done by analysing participants experience of recognition when using digital tools. To meet the purpose of the study a qualitative case study was conducted within a municipal labour market program that uses digital tools as a part of the intervention to make unemployed individuals self-sufficient. Focusing on participant experience, 10 semi-structured interviews was conducted with participants enrolled in the labour market program. The empirical material was theoretically analysed using Axel Honneths (2003) theory of recognition and the concept of social excklusion. The result shows that digital tools have little importance for the relationship between participants and social workers. However, the digital tools were a complement to the intervention as well as the work conducted by the staff. The participants experienced recognition, although the recognition was relation-bound to the actions performed by the staff. While recognition may have been experienced it was temporary during the time of the intervention. Little suggest that the participants experienced recognition in a long term. Nor does the result suggest that experiencing recognition does improve the participants possibilities to enter the labour market.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

<p>The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.</p>

The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.