• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • 1
  • Tagged with
  • 10
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Försäkringsformen sjukkapitalets betydelse för återgång i arbete

Henningsson, Katarina, Sandin, Maria January 2006 (has links)
<p>Det är kombinationen av dålig hälsa och nedsatt arbetsförmåga som bidrar att nästan 1 miljon människor i arbetsför ålder inte arbetar. Återgång i arbete i enlighet med arbetslinjen skulle medföra besparingar för sjukförsäkringen med minst 4 miljarder. Det kräver att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fungerar. På regeringsnivå pågår arbete och utredningar för att öka insatserna för att förbättra arbetsrehabilitering. Syftet är att minska det antal människor som permanent lämnar arbetsmarknaden. För att undersöka om det finns ekonomiska incitament som kan ses motverka viljan till att rehabiliteras enligt arbetslinjen genomfördes en kvalitativ undersökning. Genom att kontakta ett av landets större försäkringsbolag har ett antal intervjuer kunnat genomföras där sjukkapital/förtidskapital utbetalats till medlemmar från två av de större fackliga organisationerna. Fackförbunden är Kommunal och HTF. Avsikten med uppsatsen var att undersöka om ett utbetalt sjukkapital/förtidskapital påverkar viljan och förutsättningen att återgå i arbetslivet i enlighet med arbetslinjen. Den kvalitativa metoden för att undersöka om motivationen att återrehabiliteras till arbetsmarkanden styrs av det ekonomiska bidraget var fördelaktig. Det har gett möjlighet att ta del av några sjukskrivna och deras upplevelser av hur arbetsmarknadens parter hanterar situationen. Ingen av de intervjuade upplevde att alla arbetsmarknadens parter fullföljde sina åtaganden som styrs av lag. Undersökningen har visat att det är ett incitament att inte återvända, utan att det förefaller mer lönsamt att uppnå 2,5 års sjukskrivning. Vägen dit är ibland kantad av många känslor och besvikelser.</p>
2

Försäkringsformen sjukkapitalets betydelse för återgång i arbete

Henningsson, Katarina, Sandin, Maria January 2006 (has links)
Det är kombinationen av dålig hälsa och nedsatt arbetsförmåga som bidrar att nästan 1 miljon människor i arbetsför ålder inte arbetar. Återgång i arbete i enlighet med arbetslinjen skulle medföra besparingar för sjukförsäkringen med minst 4 miljarder. Det kräver att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fungerar. På regeringsnivå pågår arbete och utredningar för att öka insatserna för att förbättra arbetsrehabilitering. Syftet är att minska det antal människor som permanent lämnar arbetsmarknaden. För att undersöka om det finns ekonomiska incitament som kan ses motverka viljan till att rehabiliteras enligt arbetslinjen genomfördes en kvalitativ undersökning. Genom att kontakta ett av landets större försäkringsbolag har ett antal intervjuer kunnat genomföras där sjukkapital/förtidskapital utbetalats till medlemmar från två av de större fackliga organisationerna. Fackförbunden är Kommunal och HTF. Avsikten med uppsatsen var att undersöka om ett utbetalt sjukkapital/förtidskapital påverkar viljan och förutsättningen att återgå i arbetslivet i enlighet med arbetslinjen. Den kvalitativa metoden för att undersöka om motivationen att återrehabiliteras till arbetsmarkanden styrs av det ekonomiska bidraget var fördelaktig. Det har gett möjlighet att ta del av några sjukskrivna och deras upplevelser av hur arbetsmarknadens parter hanterar situationen. Ingen av de intervjuade upplevde att alla arbetsmarknadens parter fullföljde sina åtaganden som styrs av lag. Undersökningen har visat att det är ett incitament att inte återvända, utan att det förefaller mer lönsamt att uppnå 2,5 års sjukskrivning. Vägen dit är ibland kantad av många känslor och besvikelser.
3

Långtidssjukskriven och arbetslös

Sólyom, Annica January 2008 (has links)
Detta arbete handlar om långtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjälp av fördjupad samverkan, som är ett samarbete mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen kunna återgå till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur de långtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan på arbetsförmedlingen.
4

Tester - ett bra verktyg vid långtidssjukskrivnas återgång till arbete?

Lindroos, Elisabeth January 2008 (has links)
Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier. Jag vill ta reda på om testresultaten stämmer överens med den testades egen bild av sig själv, gällande egenskaper, intressen och personlighet. Jag vill också ta reda på om testernas resultat stämmer överens med deltagarnas egen bild av tänkbar studie alternativt yrkesframtid, samt om deltagarna själva anser att de har haft någon hjälp av testerna. Resultatet på detta arbete har arbetats fram genom kvalitativa metoder så som intervjuer med deltagarna. Huvudresultatet på min studie har visat att deltagarnas egna bilder av sig själva stämmer överens med testresultaten – om deltagarna hade varit friska. Eftersom deltagarna nu inte är friska så ser de sina testresultat som relativt oanvändbara. Det har ändå visat sig att deltagarna har haft positiva upplevelser av att göra dessa tester då det upplevts stärkt deras självbild.
5

Vägledning för långtidssjukskrivna?

Stoltz, Peter, Svensson, Carina January 2008 (has links)
Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidssjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju av sex personer i en medelstor stad i Sverige.Vi valde de långtidssjukskrivna som riskerar att bli arbetslösa. För att få veta vilken hjälp de sjukskrivna får innefattar undersökningen även en informativ intervju med fyra olika myndigheter/instanser i samma stad. Dessa intervjuer tog sikte på vilka möjligheter och resurser myndigheterna/instanserna har och hur de används. Med utgångspunkt från intervjuerna har sedan gjorts en analys av om de sjukskrivna får en vägledning de anser sig ha behov av och om myndigheter/instanser har resurser som motsvarar behoven. Undersökningen visar att arbetsförmedlingen idag inte är rustad för att ta hand om denna grupp av klienter. Den visar också att myndigheter/instanser använder sig mer av matchning än av vägledning och att det finns ett behov av fler professionella vägledare. Samtidigt är det viktigt att påpeka att inte alla har lika stort behov av professionell vägledning. Idag används inte den professionella vägledningen kontinuerligt i myndigheternas/instansernas verksamhet och därför glömmer man kanske bort den. Det personliga mötet är ändå viktigt för de långtidssjukskrivna och det bör ske så tidigt som möjligt.
6

Se din möjligheter istället för dina begränsningar!

Mondélus, Héloïse, Densfelt, Anneli January 2006 (has links)
SammanfattningDetta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande:•På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden? •Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa?•Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa?Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem. Rehabiliteringen i sig påskyndar och möjliggör en snabbare återgång till arbete och bättre hälsa. Även för de personer där rehabiliteringen inte direkt har resulterat i en återgång till arbete har det istället inneburit att dessa personer fått en bättre livskvalitet.
7

Arbetslivsintroduktion : ett underlättande sammanhang, eller påtvingat?

Karlsson, Örjan, Lindberg, Claes Hj. January 2010 (has links)
<p>Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.</p><p>Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.</p>
8

Arbetslivsintroduktion : ett underlättande sammanhang, eller påtvingat?

Karlsson, Örjan, Lindberg, Claes Hj. January 2010 (has links)
Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.
9

Kreativiteten som satte fart på själen : En möjlig väg till arbete / The creativity that set the soul in motion : A possible path to work

Lindén, Viktoria, Stensdotter Wikhall, Charlotte January 2021 (has links)
Syftet med uppsatsstudien är att beskriva hur socialarbetare upplever att användandet av kreativt skapande kan vara ett sätt för långtidssjukskrivna som står långt utanför arbetsmarknaden att närma sig arbete eller annan sysselsättning. Genom kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har detta undersökts. I urvalet av informanter finns socialpedagoger, socionomer samt konstnärer där flera av dem har vidareutbildning inom bildterapi, symbolterapi och samtalsterapi. För att få förståelse för hur kreativt skapande kan vara en väg mot arbetsmarknaden har det undersökts hur skapande används i grupp och hur det i sin tur kan bidra till att den enskilda individen kommer närmare en sysselsättning. Långtidssjukskrivna som står utanför arbetslivet anses löpa risk för att hamna i en negativ spiral som påverkar individen såväl fysiskt, psykiskt som socialt. För att bryta spiralen krävs ofta hjälp och då kan en riktad arbetsmarknadspolitisk insats vara den hjälpen som behövs för att minska risken för marginalisering och utanförskap. Empowerment är uppsatsstudiens teoretiska utgångspunkt, med begrepp och perspektiv så som återhämtning och inlärd hoppfullhet. Uppsatsstudiens resultat visar att socialarbetarna upplevde att långtidssjukskrivna genom kreativt skapande i grupp fick ett tryggt socialt sammanhang där de kunde uttrycka sig fritt, hitta sin egen röst och känna meningsfullhet. Vår tolkning är att individerna som deltog i grupperna som ägnade sig åt kreativt skapande fick flera positiva effekter, som att känna sig mer tillfreds med livet, hitta nya vägar och nå ett bättre mående. Detta kunde i sin tur kunde användas som redskap för att kunna ta nästa steg mot arbetsmarknaden. Forskning kring kreativt skapande i socialt arbete är relativt outforskat och vi efterfrågar mer forskning inom ämnet. Exempelvis kan forskning som fokuserar på strukturella utmaningar eller långsiktig hälsa kopplat till kreativt skapande vara till gagn för de som inom socialt arbete vill använda sig mer av kreativt skapande i sitt dagliga arbete.
10

På väg mot en hälsosammare livsstil : En kvalitativ intervjustudie av projektet "Steget vidares" hälsogrupp

Sandström, Emelie, Mattes, Magdalena Unknown Date (has links)
The aim of the study was to examine the knowledge and experience women, who participants in the project Steget vidare, have to health, quality of life and empowerment and how long-term sickness absence has affected these components. A further aim of this study was to examine whether and if so, how the project's rehabilitative efforts targeted to health may be related to increased opportunities to return to work. The methods for generating data were qualitative interviews based on seven long-term sick individuals who participated in the project Steget vidares health group. The result indicates that the interviewees have a clear picture of what health and quality of life are, while the concept of empowerment is not as obvious. Further, long-term sickness seemed to affect the individual’s health, quality of life and empowerment in various ways, usually in a negative sense. Before their participation in the project, several of the interviewees experienced being caught in an area of nowhere between different social agencies. However, the result indicates that since they started in the project they have received a more individual approach tailored to their specific situation. Due to the result, the social interaction between the health group participators has contributed to an improved life situation for several of them which have strengthened their potential to become competitive on the labor market. Finally, we can conclude that despite of the interviewees’ positive experiences of the project and the process which it includes it is difficult to locate and explain how and to what extent health interventions contribute to participants’ ability to return to work.

Page generated in 0.2906 seconds