<p>Abstract</p><p>Hur upplever de som drabbas av arbetslöshet pga. att arbetsplatsen de arbetat på i många år läggs ner och produktionen flyttas till lågkostnadsländer, där företagen gör större vinster. </p><p>Detta är det jag vill få fram i min studie av detta problem som drabbar många i Sverige idag. De som drabbas hårdast är de som arbetat i hela sitt liv på samma företag, saknar utbildning efter grundskola och är i övre medelålder. För denna kategori är det väldigt svårt att få ett nytt arbete. För att försöka få fram ett svar på min frågeställning så har jag använt mig av material från Svenskt Näringsliv, Arbetslivscentrum samt tre intervjuer med personer som är drabbade av arbetslöshet pga. detta samt intervju med en arbetsförmedlare på en ort som är hårt drabbad av utflyttande företag och en platschef på ett företag som också flyttat delar av produktionen till ett lågkostnadsland. Jag försöker belysa bakgrunden till problemen med en tillbakablick på historien samt ett avsnitt om hur det ser ut i Sverige idag.</p><p>Jag bl.a. använt mig av sociologerna Aaron Antonovsky, Anthony Giddens, Karl Marx, Johan Asplund samt utdrag från Zygmunt Bauman, Oskar Engdahl och Emin Tengströms litteratur.</p>

Abstract Hur upplever de som drabbas av arbetslöshet pga. att arbetsplatsen de arbetat på i många år läggs ner och produktionen flyttas till lågkostnadsländer, där företagen gör större vinster. Detta är det jag vill få fram i min studie av detta problem som drabbar många i Sverige idag. De som drabbas hårdast är de som arbetat i hela sitt liv på samma företag, saknar utbildning efter grundskola och är i övre medelålder. För denna kategori är det väldigt svårt att få ett nytt arbete. För att försöka få fram ett svar på min frågeställning så har jag använt mig av material från Svenskt Näringsliv, Arbetslivscentrum samt tre intervjuer med personer som är drabbade av arbetslöshet pga. detta samt intervju med en arbetsförmedlare på en ort som är hårt drabbad av utflyttande företag och en platschef på ett företag som också flyttat delar av produktionen till ett lågkostnadsland. Jag försöker belysa bakgrunden till problemen med en tillbakablick på historien samt ett avsnitt om hur det ser ut i Sverige idag. Jag bl.a. använt mig av sociologerna Aaron Antonovsky, Anthony Giddens, Karl Marx, Johan Asplund samt utdrag från Zygmunt Bauman, Oskar Engdahl och Emin Tengströms litteratur.

Långtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik är ett högst aktuellt ämne för såväl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhället pengar och ju längre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.
I denna studie används en kvalitativ metod där vi vänder blicken från de politiska diskussionerna och istället fokuserar på de långtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas åtta långtidsarbetslösa individer från två olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriärresor, syn på sitt eget ansvar, hjälpen de fått och känslan inför framtiden. Resultatet visar att alla individerna möter stora hinder i sina försök att ta sig tillbaka ut i arbete då de, trots helt skilda karriärresor, har kommit till en punkt där de inte är eftertraktade på den arbetsmarknad som råder i deras kommun. Flertalet kan berätta om brister de upplevt i kontakt med Arbetsförmedlingen, det låga förtroendet för regeringen och ytterst få känner hopp inför framtiden. Slutsatser kan dras kring behovet av ett bättre stöd och vägledning än det som ges och att ålder samt ekonomi påverkar hur allvarligt dessa långtidsarbetslösa individer uppfattar sin situation.

Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet. Vi har valt att göra detta genom att undersöka vilka copingstrategier de använder. Metoden vi använt för vår datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts individuellt med 15 stycken respondenter. Respondenterna har varit arbetslösa mellan 1-12 månader. För att analysera vårt empiriska material valde vi att inspireras av en fenomenologisk ansats som innebär att söka essens i ett valt fenomen. Våra resultat visar att respondenterna använder sig utav olika copingstrategier för att hantera sin arbetslöshet. De mest utmärkande copingstrategierna har varit att de aktiverar sig för att må bra och att de omvärderar sin arbetslöshet till något positivt. Vårt resultat tyder på att en del av respondenterna mår väldigt dåligt och känner sig uppgivna. De känner sig stressade över sin livsituation och vill väldigt gärna börja arbeta igen. Resultatet tyder även på att en del av respondenterna mår bra och är tillfreds med sina liv. De väljer att se möjligheter med sin arbetslöshet och många funderar på att börja studera.

Detta arbete handlar om långtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjälp av fördjupad samverkan, som är ett samarbete mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen kunna återgå till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur de långtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan på arbetsförmedlingen.

<p>Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant. Resultatet för föräldrars arbetssituation i förhållande till depression var dock signifikant. Sambanden mellan framtidstro och dialog med föräldrar, välmående respektive nöjdhet med livet var starkt signifikanta. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Det betonas att ytterligare forskning behövs gällande tonåringars uppväxt i familjer där arbetslöshet och långtidssjukrivning finns.</p>

<p>Essay in political science, D-level, by Samanta Pudic´, spring semester 2009. Tutor: AlfSundin. “Implementation of a job guarantee for young people. - A study on the struggleagainst unemployment at the municipal level”</p><p>The purpose of this dissertation is to examine if municipalities could affect theimplementation of labour market policy measures to reduce unemployment among youngpeople. To be able to say something about the implementation process I have been using fourmunicipalities as examples- a large and a small community with the Social Democrats as themajority party and a large municipality and a small municipality in which the Center Party hasstrong position. In this study four politicians who work in each municipality have beeninterviewed and four municipal officials who are responsible that job guarantee for youngpeople is implemented.</p><p>To compile empirical material, analyze and bring to a conclusion seven conditions and ananalysis model have been designed. This study is a qualitative study focusing on how a jobguarantee for young people at local level is taken to tackle unemployment among youngpeople. Based on the generalized analysis is investigated if there are trends and patterns in theselected municipalities in order to present general aspects that could also say something aboutthe nearby municipalities.</p><p>The answers to my research questions are that there is no pattern to suggest that partypolitical dimension or size of municipalities would have an impact on how municipalities areimplementing job guarantee for young people.</p>

Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant. Resultatet för föräldrars arbetssituation i förhållande till depression var dock signifikant. Sambanden mellan framtidstro och dialog med föräldrar, välmående respektive nöjdhet med livet var starkt signifikanta. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Det betonas att ytterligare forskning behövs gällande tonåringars uppväxt i familjer där arbetslöshet och långtidssjukrivning finns.

No description available.

<p>Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om äldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras självbild som långtidsarbetslösa. En av huvudfrågeställningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den äldre arbetslöse har och den andra om den äldre arbetslöses syn på sig själv i egenskap av långtidsarbetslös.</p><p>Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra långtidsarbetslösa mellan 50 och 62 år. Av dessa var tre män och en kvinna. Studiens resultat har visat att de negativa upplevelserna för dessa arbetslösa var dålig ekonomi och social isolering, vilket skapade lågt psykiskt välbefinnande. Självkänslan och självförtroendet var låg hos de arbetslösa som inte hade meningsfulla aktiviteter att tillgå på dagarna. Studien har också visat att de positiva upplevelserna var kopplade till meningsfulla aktiviteter för de arbetslösa, vilket stärkte deras självbild och självförtroende. Åldern uppgavs som det främsta hindret för att komma tillbaka till arbetslivet.</p>