No description available.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att förändra undervisningen i kursen Lantbruksdjur 1 till att blir mer praktisk, från att vara till stora delar teoretisk. På så vis förbereds eleven på ett bättre sätt för yrkeslivet som djurskötare. Syftet är att det ska vara en undervisning som passar de flesta av eleverna vi har på Naturbruksgymnasiet och att använda våra unika djurstallar fullt ut. De elever vi har på vår skola har skiftande förkunskaper och de har ett stort intresse att arbeta praktiskt. Eleverna som medverkade i utvecklingsarbetet går i årskurs 2 i inriktning Djurvård. Eftersom eleverna under många år efterfrågat mer praktiskt arbete och vi lärare har sett att det både behövs och är motiverande för fortsatta studier har jag valt att ta reda på vilka teoretiska delar jag kunde göra mer praktiska. Detta gör eleven mer anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden, så som vårt uppdrag från Skolverket också avser. En annan aspekt i att utforma det teoretiska till mer praktiskt är det att över tid har förkunskapen ändrats hos eleverna som kommer från en lantbruksbakgrund. Förr var det mer naturligt att barnen var med och hjälpte till i lantbruket och med djuren efter skoltid än det är nu. Detta resulterar i att även de elever som är från en lantbrukarfamilj har dålig erfarenhet av yrkets praktiska delar. Detta försök att arbeta mer praktiskt än tidigare har resulterat i att eleverna har haft lättare för att ta till sig kunskap och de har varit mycket mer motiverade än förut. De har kunnat utvecklas på olika plan både personligen och i sin kunskap om ämnet. De har också fått fler övningstillfälle än förut där de har kunnat träna sin färdighet. Eleverna har med detta sätt att arbeta kunnat ta till sig de teoretiska avsnitten enklare och har haft större förståelse när de arbetat med dessa.

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.

Studiens syfte var att undersöka arbetsträningsprocessen i en privat organisation som arbetar med arbetsträning. Vi undersökte även vad företaget gjorde för att få människor anställningsbara och hur den privata aktören motiverade de arbetslösa till arbetsträning. För denna studie användes en kvalitativ ansats, där vi använde oss av både observationer och semistrukturerade intervjuer. Observationer gjordes för att få en överblick över hur arbetsträningsprocessen går till, vidare intervjuades fem nyckelpersoner från organisationen. Resultatet från undersökningen visar att organisationen försöker få de individer som arbetstränar att växa som människor samt att individerna ska bli anställningsbara. Studien visar även att motivationen är viktig för att bryta eventuella destruktiva beteenden i arbetslösheten. Detta för att inte behöva känna att man ligger andra till last genom bidragssystemet.

No description available.

No description available.

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka vilka kompetenser som efterfrågas på dagens arbetsmarknad och i vilken utsträckning de kan kopplas samman med föreställningar om ålder. Studiens intervjupersoner anses i sitt yrke kunna bidra med information kring yngre och äldre arbetssökandes kompetens och vad som anses vara attraktiva kompetenser på arbetsmarknaden. För att besvara studiens frågeställningar genomförs intervjuer med en HR-konsult, två rådgivare, två chefer för olika arbetsmarknadsorganisationer samt en rekryteringskonsult. Med symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv syftar studien till att öka förståelse kring föreställningar om ålder och kompetens. En samhällsproblematik belyses snarare än arbetssökandes självupplevda företeelser. Resultatet visar att attraktiva kompetenser kan skilja sig åt beroende på yrke och bransch. Det är snarare individens specifika kompetenser i förhållande till vad ett arbete kräver, än individens ålder som påverkar möjligheter till att få ett arbete. Resultatet visar skillnader i kompetenser mellan yngre och äldre, vilka kan påverka möjligheten till att få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Studiens praktiska implikationer öppnar upp för mer diskussioner kring varför en viss kompetens anses betydelsefull och hur en arbetssökande kan tillägna sig den kompetensen. Med en relativt ny lag om åldersdiskriminering bör också diskussioner föras kring vad som är och kan anses vara åldersdiskriminerande i tillskrivandet av skillnader mellan yngre och äldre.

No description available.

No description available.

Vi har genomfört en kvalitativ studie på en lagerverksamhet som till stor del använder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vår studie på vågar gå mot strömmen och satsa på sin verksamhet, då de har genomfört en stor omorganisation, jämfört med många andra företag på dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer på sex personer som är anställda av företaget och som jobbar som lageranställda, dessutom har vi genomfört två intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som är anställda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhållningssätt baserad på Lean Production. Men då empirin gav oss intressanta infallsviklar lät vi denna styra vår studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgångspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhållningssätt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vår studie då det var kring detta ämne vi fick fram intressant empiri. Vårt syfte är att förstå hur företagets lagerpersonal uppfattar arbetssituationen för sig själva och för de som är anställda av bemanningsföretag utifrån det arbetssätt och den personalhantering som råder. Denna studie har gett oss inblick i hur lika arbete kan bli ställda inför olika villkor beroende på om man är anställd genom företaget eller bemanningsföretaget. Vi har dessutom sett svårigheten i att sätta teori i praktik. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället