Vad gör att eleverna känner sig anställningsbara efter Hotell & restaurangprogrammet, och vad tycker eleven är viktigast för att vara anställningsbar? Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med elever i årskurs tre på gymnasiets Hotell & Restaurangprogram. Respondenterna kommer från tre olika gymnasieskolor i sydöstra Sverige och är intervjuade några veckor innan de slutar sin utbildning. Eleverna anser att det viktigaste för anställningsbarheten är att vara trevlig, social, flexibel och anpassningsbar. På frågan om vad det är som gör att eleverna känner sig anställningsbara efter tre år på Hotell & Restaurangprogrammet anser de flesta att deras stora styrka är att de är trevliga och sociala. / What makes the students feel employable for Hotel & Restaurant program, and what the student thinks is most important to be employable? Survey has been conducted through interviews with students in grades three to upper secondary school Hotel & Restaurant Program. The respondents come from three different upper secondary schools in southeast Sweden and interviewed a few weeks before they finish their education. The students consider it important for employability is to be pleasant, sociable, flexible and adaptable. The question of what it is that makes students feel employable after three years in Hotel & Restaurant program, the majority of their great strength is that they are nice and social.

Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV ( Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen. Dessutom gjordes en kartläggning av de femton första eleverna som efter preparandåret fortsatte sina studier på LIV. Resultatet visade att mer än hälften av eleverna hade ett arbete efter avslutade studier. Resultatet indikerade även på en hög måluppfyllnad hos eleverna. Eftersom de hade uppnått en hög grad av anställningsbarhet samtidigt som de tillskansat sig en bra plattform att bygga sitt sociala liv och yrkesliv på. Båda informanterna från företagen var överens om att det inte fanns några nackdelar med lärlingsutbildning. Utifrån deras positiva erfarenheter av lärlingar valde de att enbart handleda lärlingar på sina företag. Resultatet indikerade även att lärlingsutbildning som utbildningsform hade motiverat eleverna till att lära sig. Alla lärare var eniga om att motivationsarbete var viktigt för inlärning och att mellanmänskliga relationer mellan elever och lärare var helt avgörande om eleverna skulle komma till skolan och lära sig. Resultatet visade slutligen att med rätt verktyg var det möjligt för alla att prestera utifrån om de upplevde något meningsfullt eller inte.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten. Vi vill jämföra en studie- och yrkesvägledares kompetens och kunskap med de medverkande organisationernas behov vid arbete med personalens kompetensutveckling. Examensarbetet syftar även till att uppmärksamma Studie- och yrkesvägledareutbildningen på vilka kunskaper som efterfrågas bland de medverkande organisationerna. Vidare syftar studien till att påvisa för studenter på Studie- och yrkesvägledareutbildningen hur arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet kan se ut. I studien har vi använt en kvalitativ intervjumodell där nio organisationer, utanför utbildningsväsendet, har medverkat. Vi har analyserat resultatet utifrån två idealtyper som påminner om teorierna Scientific Management och Human Relation. Ytterliggare teoretiker som bland annat behandlas är Peter Senge som poängterar vikten av positiv feedback, Gerard Egan och Gunnel Lind som tar upp samtalsmodeller. Vi har sett i undersökningen att en studie- och yrkesvägledare besitter liknande kunskaper som organisationer, utanför utbildningsväsendet, har behov av. Kunskaper och metoder som liknar de som lärs ut på Studie- och yrkesvägledareutbildningen är bland annat samtalsmetodik, pedagogik, gruppdynamik, omvärldskunskap och förmågan att se helheten av individen i samhället. Bristerna som informanterna har påtalat är framför allt kunskap om arbetsrätt, marknadsföring och ekonomi.

Studiens syfte är att undersöka studenter som snart tar examen från civilingenjör- och samhällsvetenskapliga program, hur de uppfattar sin anställningsbarhet i övergången från studier till arbete. Genom kvalitativa intervjuer med åtta studenter undersöker studien hur studenterna upplever övergången till arbetslivet. Samt vad de upplever är fördelaktiga och negativa kapital för att vara anställningsbar och slutligen om det finns några likheter eller skillnader mellan samhällsvetenskap- och civilingenjör studenter.  Som teoretiskt ramverk användes Bourdieus teori om fält, kapital och habitus. Det användes för att skapa förståelse för vilka kapital som stärkte eller försvagade studenternas upplevda anställningsbarhet.  Resultatet visade på att båda grupperna var medvetna om en konkurrenssituation för att erhålla jobb och såg till att utbilda sig för att öka chanserna på arbetsmarknaden. Relevanta erfarenheter och framför allt yrkesrelaterade erfarenheter var ett kapital som tydligt uppfattades som värdefullt. Ett utbrett socialt nätverk var även det något som ökade studentens upplevda anställningsbarhet. Det uppfattades skillnader mellan grupperna, samhällsvetenskapliga studenter var mer osäkra på sin möjlighet att få en anställning efter examen. Samtidigt uttryckte civilingenjör studenterna en trygghet att utbildningen ökade chanserna till både ett jobb och en framgångsrik karriär. / The aim of the study is to investigate how students nearing graduation from engineering and social science programs perceive their employability in the transition from studies to work. Through qualitative interviews with eight students, the study explores how students experience the transition to the working life, as well as what they perceive as advantageous and disadvantageous capital for employability, and finally if there are any similarities or differences between social science and engineering students. As a theoretical framework, Bourdieu's theory of fields, capital, and habitus was used. It was employed to understand which forms of capital strengthened or weakened students' perceived employability. The results showed that both groups were aware of a competitive situation to obtain jobs and ensured to educate themselves to increase their chances in the job market. Relevant experiences, especially those related to the profession, were perceived as a clear capital. A widespread social network was also something that increased students' perceived employability. Differences were perceived between the groups, with social science students being more uncertain about their prospects of employment after graduation. At the same time, engineering students expressed confidence that their education increased the chances of both a job and a successful career.

Arbetet är en intervjustudie med kompletterande dokumentstudie som syftar på att utforska och belysa beteendevetares kompetenser och upplevelse av arbetsmarknaden. Examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet Sundsvall/Härnösand, som innehar anställning, intervjuas för att skapa en bild av deras upplevelser av utbildning, kompetenser och arbetsmarknaden. Dokumentstudie av lärosätets utbildningsplaner och urval av relevanta kursplaner sker för att skapa komparativa data, samt för att utforska lärosätets kommunikation gällande programmet.Resultatet visar att de examinerade studenterna upplever en växande efterfrågan av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare beskriver de examinerade studenterna en rad komplexa kompetenser som de upplever att de erhållit från utbildningen. Som avslutande belysningspunkt ifrågasätts det om det finns någon reell separation mellan att uppleva sig som bildad eller anställningsbar. I fallet beteendevetare som erhållit examen från Mittuniversitet finns det ingen upplevd skillnad mellan att vara bildad eller anställningsbar, då de tillfrågade individerna upplever sig själva som bildade och anställningsbara. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>