Över 390 miljoner har sedan 2008 betalats ut i statsbidrag inom det gymnasiala lärlingsförsöket. Media har uppmärksammat att större delen av pengarna gått till huvudmännen och inte till de företag somtar emot lärlingar. Det viktigast är att eleverna får en så bra lärlingsutbildning som möjligt för pengarna. Påverkar lärlingsersättningenkvalitén på lärlingsutbildningen? Syftet med studien var att beskriva och analysera om formerna för lärlingsersättningen anses påverka utbildningskvalitén. Frågeställningarna i studien var på vilka sätt fördelades statsbidraget för det gymnasiala lärlingsförsöket inom hotell-och restaurangbranschen samt på vilket sätt skolhuvudmännen och branschen anser att utbildningskvalitén påverkas av ersättningen till företagen. Metoder för att insamla data var en enkätstudie med 29 respondenter från branschen samt kvalitativa intervjuer av 3 skolhuvudmän. Branschen ansåg i stort att man kan ställa högre krav på företagen och att kvalitén blir högre om företagen får ersättning, medan skolhuvudmännen var mer osäkra och splittrade. De flesta företagenansåg att ersättningen borde ligga på 20 000 kr – 25 000 kr,något som två av skolhuvudmännen höll med om. Dess ansåg även att kvalitén blir bättre om handledaren får ersättning, medan branschen var splittrad angående detta.

Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV ( Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen. Dessutom gjordes en kartläggning av de femton första eleverna som efter preparandåret fortsatte sina studier på LIV. Resultatet visade att mer än hälften av eleverna hade ett arbete efter avslutade studier. Resultatet indikerade även på en hög måluppfyllnad hos eleverna. Eftersom de hade uppnått en hög grad av anställningsbarhet samtidigt som de tillskansat sig en bra plattform att bygga sitt sociala liv och yrkesliv på. Båda informanterna från företagen var överens om att det inte fanns några nackdelar med lärlingsutbildning. Utifrån deras positiva erfarenheter av lärlingar valde de att enbart handleda lärlingar på sina företag. Resultatet indikerade även att lärlingsutbildning som utbildningsform hade motiverat eleverna till att lära sig. Alla lärare var eniga om att motivationsarbete var viktigt för inlärning och att mellanmänskliga relationer mellan elever och lärare var helt avgörande om eleverna skulle komma till skolan och lära sig. Resultatet visade slutligen att med rätt verktyg var det möjligt för alla att prestera utifrån om de upplevde något meningsfullt eller inte.

I dagens samhälle står allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anställningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det är elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stämmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter från frisörbranschen ansåg att utbildning och arbetsklimatet påverkats av den rådande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur påverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Nyckelinformanterna var tre frisörföretagare med anställda, en företrädare från Handelsanställdas förbund från den lokala avdelning, två företrädare från Sveriges Frisörföretagare centralt och lokalt, en representant från utbildningsförvaltningen på kommunal nivå och fyra tidigare frisörelever. Resultatet visade på en bransch som har lärt sig att agera och företagare som blivit stärkta i sin roll som företagare. Studien visade på utbildningsaktörernas snabba reaktion och utveckling av utbildningsplatser som i detta fall sker på bekostnad av elevernas kunskap och anställningsbarhet. Ytterligare ett resultat var att de större kommunerna lockar till sig elever med ett större utbud med olika utbildningsmöjligheter.