No description available.

No description available.

Till följd av den snabba spridningen av coronaviruset, Covid-19, beslutade Uppsala universitet att all utbildning och examination skulle utföras på distans. Det fattades ett snabbt beslut om detta som trädde i kraft omgående. Beslutet tvingade lektorer och kursansvariga att omvandla sina kurser till ett digitalt format och examinera sina studenter med tillgängliga digitala verktyg såsom Zoom, Inspera, Studentportalen och Canvas. I den här uppsatsen undersöks hur en institution på universitetet anpassat examinationer utifrån det tvingande kravet om social distansering. Även styrkor och svagheter i digitaliseringsprocessen belyses. I studien undersöks detta genom att skapa en heltäckande bild av en digital verksamhet, ett digitalt klargörande, baserat på ett teoretiskt ramverk bestående av nio dimensioner av en digitaliserad verksamhet. Datainsamling har skett dels genom dokumentanalys hämtad från universitets hemsida, dels genom intervjuer med intressenter som är involverade i att digitalisera examination och studenter. Det digitala klargörande visar en komplett bild av verksamheten, som därefter analyseras utifrån intervjuerna och teorier om viktiga faktorer för digitala examinationer. Den huvudsakliga upptäckten är att digitaliseringen på många sätt har fungerat bättre än förväntat, men att den inte varit perfekt. Det är bland annat av vikt att redan från början strukturera och planera kursinnehåll och examination för att det ska fungera väl i ett digitalt format. Detta var dock något som inte var möjligt i den uppkomna situationen, eftersom det finns lagar som begränsar ett sådant förfarande. Dessutom hade kursernas innehåll bestämts innan de digitaliserades och de kunde därmed inte ändras. Utöver detta står det klart att kommunikationen till framförallt studenterna om beslut och riktlinjer hade kunnat varit bättre. Sammanfattningsvis anpassade sig dock Uppsala universitet mycket snabbt till en extrem situation med digitala examinationer och kan sannolikt dra lärdom av och göra förbättringar som gör det möjligt att applicera detta på utbildningar framgent när universitetet öppnar som vanligt.

New national curriculums are issued in order to change the present state of the educational system in a nation. In 2011 the old curriculum, the Läroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF94) was replaced by the Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (GY11). As future teachers we are interested in how a new curriculum affects the work of teachers concerning planning, teaching and examination from the teacher’s point of view. We conducted interviews with five teachers working at upper secondary schools (16-19 year olds) in Kalmar county. Our theoretical framework is based on curriculum theory and concepts of Leonard Bernstein: framing and classification. The interviews were conducted very freely, we had a couple of base questions and the teachers had the opportunity to elaborate their own thoughts, without us steering them too much. It is their experience and concerns we are interested of after all. We have then made sure their anonymity by addressing them by letters (in order of conducted interview), not mentioning their working place or gender. The only information present is how long they have worked as teachers and their subjects. Three of the teachers experience a different pattern concerning co-operation and their teaching style in the classroom. While two of them have no such experience, more or less. What they all do experience is the expansion of the knowledge chapter in the curriculum. Now there is more knowledge the teachers must teach the pupils, but in the same amount of time as before. With much more to teach, one teacher especially expressed, there is more of a monolog in the classroom and less opportunities for current events in the world, in order to go through the now specific knowledge. Also, the new grades are tougher to achieve, more hard work is acquired just to pass. With the LPF94 different schools applied with different methods concerning working habits and view on teaching style, thus the LPF94 had a loose framing. This study concludes that the new curriculum promotes strong framing, the teachers work more as a unit now.

Arbetet är en intervjustudie med kompletterande dokumentstudie som syftar på att utforska och belysa beteendevetares kompetenser och upplevelse av arbetsmarknaden. Examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet Sundsvall/Härnösand, som innehar anställning, intervjuas för att skapa en bild av deras upplevelser av utbildning, kompetenser och arbetsmarknaden. Dokumentstudie av lärosätets utbildningsplaner och urval av relevanta kursplaner sker för att skapa komparativa data, samt för att utforska lärosätets kommunikation gällande programmet.Resultatet visar att de examinerade studenterna upplever en växande efterfrågan av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare beskriver de examinerade studenterna en rad komplexa kompetenser som de upplever att de erhållit från utbildningen. Som avslutande belysningspunkt ifrågasätts det om det finns någon reell separation mellan att uppleva sig som bildad eller anställningsbar. I fallet beteendevetare som erhållit examen från Mittuniversitet finns det ingen upplevd skillnad mellan att vara bildad eller anställningsbar, då de tillfrågade individerna upplever sig själva som bildade och anställningsbara. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>