Fatigue and test anxiety are variables that have been identified as prevalent in students of all ages. Test anxiety has been shown to affect test performance. And yet, no studies have considered a possible interaction between these three variables. The aim of this study was to address this relation, specifically, whether fatigue moderates the test anxiety-test performance relationship. This concept was further investigated using a motivational model of fatigue. Self-report questionnaires were answered by students at Swedish universities, using validated scales on sleep, pain, fatigue, and test anxiety. Correlation tests showed that there was an association between test anxiety, test performance, and fatigue, but not motivational fatigue. A moderation analysis showed that fatigue does not moderate the test anxiety-test performance relationship. Thus, we suggest that further research be done with a larger sample, and a controlled environment, instead of being measured through self-reports. / Utmattning och tentamensångest är förekommande hos studenter i alla åldrar. Studier visar även att ångest inför en tentamen påverkar prestationen under tentamen. Ändå har inga studier gjorts där man har utforskat en möjlig interaktion mellan tentamensångest, utmattning och tentamensresultat. Målet med denna studie var att undersöka relationen mellan de tre variablerna, mer specifikt om utmattning modererar relationen mellan tentamensångest och hur man presterar på en tentamen. Konceptet utforskades vidare genom att använda en motivationell modell av utmattning. Enkäter som innehöll validerade skalor på sömn, smärta, utmattning och tentamensångest besvarades av studenter på några svenska universitet. Ett korrelationstest visade samband mellan utmattning, tentamensångest och prestation på tentamen, men motivations-utmattning korrelerade inte. Moderationsanalysen visade att utmattning inte modererar sambandet mellan tentamensångest och prestationen under tentamen. Därför rekommenderar vi vidare forskning med ett större urval och kontrollerad miljö, istället för självrapporter.

Studien ämnar att undersöka utmaningar i relation till rättssäkerhet vid digitala examinationer på distans för högre utbildning. Genom att undersöka vilka utmaningar som finns i dagsläget presenteras ett lösningsförslag till de utmaningar relaterade till autentisering av studenter. Teorier gällande rättssäkerhet kopplad till tentamen, informationssäkerhet och autentisering vid digital tentamen används för att diskutera den empiriska data som samlats in under studien. En fallstudie genomfördes på Luleå Tekniska Universitet där data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med informanter från Luleå Tekniska Universitet. Undersökningen kartlägger de utmaningar som finns kopplat till rättssäkerhet och autentisering av studenter vid digitala examinationer på distans vid Luleå Tekniska Universitet. Slutligen presenteras ett lösningsförslag till de utmaningar som identifierades gällande autentisering.

Till följd av den snabba spridningen av coronaviruset, Covid-19, beslutade Uppsala universitet att all utbildning och examination skulle utföras på distans. Det fattades ett snabbt beslut om detta som trädde i kraft omgående. Beslutet tvingade lektorer och kursansvariga att omvandla sina kurser till ett digitalt format och examinera sina studenter med tillgängliga digitala verktyg såsom Zoom, Inspera, Studentportalen och Canvas. I den här uppsatsen undersöks hur en institution på universitetet anpassat examinationer utifrån det tvingande kravet om social distansering. Även styrkor och svagheter i digitaliseringsprocessen belyses. I studien undersöks detta genom att skapa en heltäckande bild av en digital verksamhet, ett digitalt klargörande, baserat på ett teoretiskt ramverk bestående av nio dimensioner av en digitaliserad verksamhet. Datainsamling har skett dels genom dokumentanalys hämtad från universitets hemsida, dels genom intervjuer med intressenter som är involverade i att digitalisera examination och studenter. Det digitala klargörande visar en komplett bild av verksamheten, som därefter analyseras utifrån intervjuerna och teorier om viktiga faktorer för digitala examinationer. Den huvudsakliga upptäckten är att digitaliseringen på många sätt har fungerat bättre än förväntat, men att den inte varit perfekt. Det är bland annat av vikt att redan från början strukturera och planera kursinnehåll och examination för att det ska fungera väl i ett digitalt format. Detta var dock något som inte var möjligt i den uppkomna situationen, eftersom det finns lagar som begränsar ett sådant förfarande. Dessutom hade kursernas innehåll bestämts innan de digitaliserades och de kunde därmed inte ändras. Utöver detta står det klart att kommunikationen till framförallt studenterna om beslut och riktlinjer hade kunnat varit bättre. Sammanfattningsvis anpassade sig dock Uppsala universitet mycket snabbt till en extrem situation med digitala examinationer och kan sannolikt dra lärdom av och göra förbättringar som gör det möjligt att applicera detta på utbildningar framgent när universitetet öppnar som vanligt.

Programmering inkluderar vanligtvis användningen av en dator och en textredigerare, men ändå avslutas programmeringskurser vid högskolor och universitet ofta med traditionella skriftliga tentor för att bedöma studenternas förvärvade praktiska kunskaper. Denna traditionella examineringsmetod begränsar komplexiteten i programmeringsproblem och kan leda till oavsiktliga subjektiva bedömningar. Tidigare studier om datorbaserade programmeringstentor som efterliknar verkliga programmeringsförhållanden tyder på att bedömningen av studenternas förvärvade kunskaper kan effektiviseras samtidigt som både betygs- och administrationsprocesser förenklas. Vi använder Bunges generella vetenskapliga metod och fallstudiemetodik för att utveckla ett system för datorbaserade programmeringstentor som kan implementeras på KTH Kista. Våra resultat tyder på att programmeringstentor kan utföras säkert på studenternas egna datorer genom att starta datorn i en begränsad förkonfigurerad systemmiljö med blockerad internetåtkomst från ett USBminne. Parat med den öppna lärplattformen Moodle kan tentorna administreras elektroniskt och utformas med automatiska rättningssprocesser. För att hjälpa tentavakter utvecklade vi även ett observationsverktyg som kan upptäcka om den begränsade systemmiljön kringgås. Trots uteblivna verkliga tester av systemet på grund av omständigheterna orsakade av den pågående pandemin, drar vi, med stöd av tidigare studier, slutsatsen att vår föreslagna lösning för datorbaserade programmeringstentor kan förbättra kvaliteten och effektiviteten av programmeringskurser och deras examinationsprocesser. / Programming usually includes the use of a computer and a text editor, yet programming courses given at institutions of higher education often conclude with traditional written exams to assess the students’ acquired practical knowledge. This traditional examination method restricts the complexity of programming problems and may result in unintentional subjective assessments. Previous research on computer-based programming exams that mimic real programming conditions suggest that the assessment of the students’ acquired knowledge can be made more efficient while also simplifying both grading and administration processes. We use Bunge’s general scientific method and case study methodology to develop a system for computer-based programming exams that can be implemented at KTH Kista. Our results suggest that programming exams can be safely performed on the students’ own computers by booting the computer into a restricted preconfigured system environment with blocked Internet access from a usb flash drive. Paired with the open-source learning management system Moodle, the exams can be administered electronically and designed with automatic grading processes. To help exam invigilators we also developed an observation tool that can detect if the restricted system environment is circumvented. Despite the lack of real tests of the system due to the circumstances caused by the ongoing pandemic, we conclude, with the support of previous studies, that our proposed solution for computer-based programming exams can improve the quality and efficiency of programming courses and their examination processes.

<p>Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten. I de bakgrundsstudier som gjordes, fann jag att en iterativ designprocess föreslogs vara den bästa metoden för att åstadkomma mitt mål. Med hjälp av användartest kopplade till teoretiska referensramar, utvärderades ett av proven som skapats vid Växjö universitet. Eftersom ett omvårdnadsprov valdes, blev målgruppen sex omvårdnadselever. Tre av dem deltog i det första användartestet. Datainsamlingen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod, där både observationer och intervjuer användes som empiriska insamlingstekniker. I analysen som följdes upptäcktes sex höga eller medelhöga problem, varav tre av de mest akuta valdes att förändras. Dessa problem utvärderades och implementerades med hjälp av teoretiska riktlinjer i en prototyp som användartestades med de tre kvarvarande omvårdnadseleverna. I den analys som gjordes kunde de jämförda resultaten peka på en förbättring av användbarheten i det specifika prov som undersökts. Det kunde dock även konstateras att ett flertal problem återstod för att helt uppnå målet med en minimering av problem.</p><p>Denna uppsats visar på betydelsen av att göra iterativa designprocesser i interaktiva system för att öka dess användbarhet. Studien pekar tydligt på vikten av att göra användartest samt hur teori kan vara ett komplement till utformning av interaktiva gränssnitt.</p> / <p>Provbanken is part of a national examination system, which is meant to be a mark-setting complement to existing tests in the upper secondary school. Växjö University has been part of the development of tests regarding the vocational subjects since 1997. Because the content of these web-adapted tests is essential, the design of the tests must be made easy to understand. In other words, the usability has to be obvious and must not create trouble for the user. As one of the developers of these interactive tests, I wanted to find a way to minimize the problems and increase the usability. In the conducted background studies, I found that the iterative design process was suggested as the best method to achieve my goal. With the help of usability tests applied to theoretical frame of reference, one of the tests created at Växjö University was evaluated. Since a test regarding homecare was chosen, the target group became six homecare students. Three of them took part in the first usability test. The gathering of data was conducted with the help of a qualitative method, where observations and interviews were used as empirical techniques. In the following analysis six high or medium high problems were discovered, out of which three of the most urgent problems were solved. These problems were evaluated and implemented with help of theoretical guidelines into a prototype, which later became usability tested with the three remaining homecare students. In the analysis made, the compared results showed an improvement of the usability in the specific, investigated test. However, it could clearly be stated that several issues persisted until the goal of minimizing the problems could be achieved.</p><p>This thesis shows the importance of performing iterative design processes in interactive systems in order to increase the usability. The study clearly points out the importance of usability tests and how theory can be a complement in the design of interactive interfaces.</p>

Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten. I de bakgrundsstudier som gjordes, fann jag att en iterativ designprocess föreslogs vara den bästa metoden för att åstadkomma mitt mål. Med hjälp av användartest kopplade till teoretiska referensramar, utvärderades ett av proven som skapats vid Växjö universitet. Eftersom ett omvårdnadsprov valdes, blev målgruppen sex omvårdnadselever. Tre av dem deltog i det första användartestet. Datainsamlingen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod, där både observationer och intervjuer användes som empiriska insamlingstekniker. I analysen som följdes upptäcktes sex höga eller medelhöga problem, varav tre av de mest akuta valdes att förändras. Dessa problem utvärderades och implementerades med hjälp av teoretiska riktlinjer i en prototyp som användartestades med de tre kvarvarande omvårdnadseleverna. I den analys som gjordes kunde de jämförda resultaten peka på en förbättring av användbarheten i det specifika prov som undersökts. Det kunde dock även konstateras att ett flertal problem återstod för att helt uppnå målet med en minimering av problem. Denna uppsats visar på betydelsen av att göra iterativa designprocesser i interaktiva system för att öka dess användbarhet. Studien pekar tydligt på vikten av att göra användartest samt hur teori kan vara ett komplement till utformning av interaktiva gränssnitt. / Provbanken is part of a national examination system, which is meant to be a mark-setting complement to existing tests in the upper secondary school. Växjö University has been part of the development of tests regarding the vocational subjects since 1997. Because the content of these web-adapted tests is essential, the design of the tests must be made easy to understand. In other words, the usability has to be obvious and must not create trouble for the user. As one of the developers of these interactive tests, I wanted to find a way to minimize the problems and increase the usability. In the conducted background studies, I found that the iterative design process was suggested as the best method to achieve my goal. With the help of usability tests applied to theoretical frame of reference, one of the tests created at Växjö University was evaluated. Since a test regarding homecare was chosen, the target group became six homecare students. Three of them took part in the first usability test. The gathering of data was conducted with the help of a qualitative method, where observations and interviews were used as empirical techniques. In the following analysis six high or medium high problems were discovered, out of which three of the most urgent problems were solved. These problems were evaluated and implemented with help of theoretical guidelines into a prototype, which later became usability tested with the three remaining homecare students. In the analysis made, the compared results showed an improvement of the usability in the specific, investigated test. However, it could clearly be stated that several issues persisted until the goal of minimizing the problems could be achieved. This thesis shows the importance of performing iterative design processes in interactive systems in order to increase the usability. The study clearly points out the importance of usability tests and how theory can be a complement in the design of interactive interfaces.