<p>De senaste årens höga sjukskrivningstal hänger till stor del samman med</p><p>stressrelaterad ohälsa. Specifik kunskap om arbetsträning för individer med</p><p>en stressrelaterad diagnos ur ett individperspektiv saknas. Syftet med denna</p><p>studie var att undersöka upplevelsen av arbetsträning som arbetslivsinriktad</p><p>rehabiliteringsåtgärd hos individer med en stressrelaterad diagnos. En</p><p>kvalitativ studie genomfördes och genom intervjuer med fyra personer som</p><p>varit sjukskrivna längre än sex månader för en stressrelaterad diagnos, som</p><p>arbetstränat och som sedan återgått till arbete har upplevelsen av</p><p>arbetsträning hos dessa fångats. Genom en innehållsanalys analyserades och</p><p>tolkades intervjusvaren. Resultatet visade att individerna upplevde att de</p><p>själva drivit på rehabiliteringsprocessen. De upplevde till viss del att det</p><p>saknas kunskap och kompetens bland berörda aktörer. Några av de faktorer</p><p>som de upplevde vara av betydelse för att arbetsträningen ska bli lyckad var</p><p>byte av arbetsmiljö, ett bra bemötande, förståelse från omgivningen, stöd för</p><p>personlig utveckling och en känsla av att det finns nya möjligheter för</p><p>individen i arbetslivet. Detta är faktorer att beakta vid individers</p><p>arbetsträning efter en stressrelaterad diagnos. Förändringar i organisationen</p><p>kring rehabilitering kan stärka dessa faktorer och kanske öka individers</p><p>möjlighet att återgå till arbete efter en stressrelaterad diagnos.</p>

De senaste årens höga sjukskrivningstal hänger till stor del samman med stressrelaterad ohälsa. Specifik kunskap om arbetsträning för individer med en stressrelaterad diagnos ur ett individperspektiv saknas. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av arbetsträning som arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd hos individer med en stressrelaterad diagnos. En kvalitativ studie genomfördes och genom intervjuer med fyra personer som varit sjukskrivna längre än sex månader för en stressrelaterad diagnos, som arbetstränat och som sedan återgått till arbete har upplevelsen av arbetsträning hos dessa fångats. Genom en innehållsanalys analyserades och tolkades intervjusvaren. Resultatet visade att individerna upplevde att de själva drivit på rehabiliteringsprocessen. De upplevde till viss del att det saknas kunskap och kompetens bland berörda aktörer. Några av de faktorer som de upplevde vara av betydelse för att arbetsträningen ska bli lyckad var byte av arbetsmiljö, ett bra bemötande, förståelse från omgivningen, stöd för personlig utveckling och en känsla av att det finns nya möjligheter för individen i arbetslivet. Detta är faktorer att beakta vid individers arbetsträning efter en stressrelaterad diagnos. Förändringar i organisationen kring rehabilitering kan stärka dessa faktorer och kanske öka individers möjlighet att återgå till arbete efter en stressrelaterad diagnos.

Studiens syfte var att undersöka arbetsträningsprocessen i en privat organisation som arbetar med arbetsträning. Vi undersökte även vad företaget gjorde för att få människor anställningsbara och hur den privata aktören motiverade de arbetslösa till arbetsträning. För denna studie användes en kvalitativ ansats, där vi använde oss av både observationer och semistrukturerade intervjuer. Observationer gjordes för att få en överblick över hur arbetsträningsprocessen går till, vidare intervjuades fem nyckelpersoner från organisationen. Resultatet från undersökningen visar att organisationen försöker få de individer som arbetstränar att växa som människor samt att individerna ska bli anställningsbara. Studien visar även att motivationen är viktig för att bryta eventuella destruktiva beteenden i arbetslösheten. Detta för att inte behöva känna att man ligger andra till last genom bidragssystemet.

<p>Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.</p><p>Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen.</p><p>Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.</p>

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet. Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen. Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.

No description available.

Psykisk ohälsa är den primära anledningen till sjukfrånvaro i Sverige och ger i snitt längre sjukskrivningar än fysiska diagnoser. Det behövs mer kunskap gällande vilka insatser som kan främja återgång i arbete vid pågående sjukskrivning och arbetsträning kan tillämpas, om det bedöms ha en främjande effekt på möjligheten att återgå i arbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser av arbetsträning hos individer med pågående sjukskrivning för psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades sex kvinnor och en man som var sjukskrivna för psykisk ohälsa med pågående arbetsträning i en kommun i Sverige. Intervjuerna ägde rum mellan februari och april 2023 och varade mellan 25–30 minuter. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Främjande faktorer, Svårigheter och rädslor och Mål med arbetsträningen. Sjukskrivning skapade utanförskap och arbetsträning var ett sätt att bryta det. Det var viktigt att känna trygghet och att få förståelse för sina svårigheter. Handledarens och arbetskonsulentens kunskap och insikt för processen, likaså att ha en öppen dialog kring nödvändiga anpassningar som behövdes för att arbetsträningen skulle fungera, var viktigt. En önskan att ingå i ett sammanhang och dessutom att försörja sig själv utan hjälp från myndigheter, uttrycktes. Konklusion: Arbetsträning har en positiv inverkan på återgång i arbete vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Ofta förekommer samtidiga negativa aspekter som ökad ångest eller rädsla att göra fel, men de positiva effekterna uppväger de negativa. Trygghet, kommunikation och förståelse är viktiga faktorer för en lyckad återgång i arbete. / <p>Betyg i Ladok 230601.</p>

This study was the foundation for an evaluation of an employment project in Sweden. The project offers occupations in carpentry as well as kitchen work for people with psychiatric disorders, substance abuse and other social difficulties. This studies purpose was to analyze the projects significance to its participants and also to distinguish weather the project influences the participant’s life in a professional or private way. The methodological tool was five qualitative interviews with the participants and three qualitative interviews with the employees. The theoretical framework was Bronfenbrenner’s bioecological model of human development.  Results of the study showed that the employment project has had a notable value for its participants, in a professional as well as in a private way. By using the bioecological model of human development, we have also gained an understanding of how the project creates new roles for the participants. We found that interpersonal relationships emerged throughout the project. These relationships, which had a positive influence on the participants, were established between the participants and the employees as well as among the members themselves. In conclusion, the support given by the employees has had a deep impact on the participants’ developmental processes.