<p>Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.</p><p>Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen.</p><p>Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.</p>

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet. Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen. Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.

The purpose of this study was to investigate differences in self-perceived abilities of supported employment specialists to perform supported employment processes in relation to their educational backgrounds in South Korea. In order to identify this subject, a research performed survey to 100 supported employment specialist. All supported employment specialists identified were surveyed regarding their self-perceived abilities to perform supported employment processes, along with their demographic characteristics. Two independent variables, education level and academic major, were used in this study. The dependent variable was self-perceived abilities of supported employment specialists to perform seven supported employment processes, such as Job development, Job analysis, Vocational evaluation, Client to job matching, On the job training, Ongoing assessment, and Follow up. The results of this study indicated supported employment specialists who had completed undergraduate degrees perceived their abilities to be significantly higher than supported employment specialists who had completed graduate degree in performing the competencies of each supported employment process, except vocational assessment. However, the significant results in this research hypothesis indicated the opposite outcome to the proposed research hypothesis 2. Next, there is no differences of self-perceived ability relation to performing supported employment between supported employment specialists who had majored (vocational) rehabilitation and supported employment specialists who had majored social work, psychology, and others. Finally, there are no differences of self-perceived ability relation to performing supported employment processes, except job analysis and on-going assessment according to the interaction effect between the education level and major. The findings of this study are discussed in implication for rehabilitation practice and education, and future research.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva erfarenheter hos personer med psykisk ohälsa av att delta i Supported Employment och dess betydelse för dem. Designen innebär ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som analyserats och presenterats och metoden valdes då författaren hade för avsikt att kartlägga aktuellt kunskapsläge inom området. Data insamlades genom sökning i databaser samt genom citation tracking. 11 kvalitativa artiklar valdes ut att ingå i litteraturöversikten. Artiklarna analyserades vilket resulterade i 4 huvudkategorier: behov av förberedande praktiskt stöd i att söka arbete, arbetsmiljöns inverkan på arbetsförmågan, vikten av individanpassat stöd samt betydelsen av arbete för det psykiska välmåendet. Resultatet visar på vikten av att deltagaren får rätt stöd och medel för att möjliggöra anställning. Resultatet speglar även deltagarnas erfarenheter av arbetsmiljöns inverkan på arbetsförmågan samt vikten av att deltagarna fick individanpassat stöd av specialisten. Slutligen visade resultatet på arbetets betydelse för det psykiska välmåendet för deltagarna. Slutsatsen var att arbetsterapeuter med sin unika kompetens om aktivitet är lämpliga kandidater för titeln supported employment specialist men att mer studier behöver göras för att tydligare koppla ihop arbetsterapi med Supported Employment.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där "supported employment". Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ.De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov.Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där ”supported employment”. Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Den här uppsatsen är en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översättas till den svenska kontexten och hur den omsätts i praktiken genom att studera två ESF projekt som fall. Med utgångspunkt från ”Supported Employment” metodiken har två ESF-projekt, som båda ämnar skapa bättre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. Utifrån analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara används som metod, utan också används för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbättrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att målgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nå och få tillbaka ett arbete. Slutsatsen är att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, självkänsla och motivation, i dessa projekt är lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av själva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten läggs på att koordinera själva handläggningen och hanteringen av projektens målgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd.Nyckelord: Region Skåne, ESF projekt, Supported Employment. / This essay is a case study that have tried to explore the background and theoretical foundation for Supported Employment as a method, and how this is applied to a Swedish context by analyzing two European Social Fund projects in southern Sweden that use Supported Employment. The findings indicate that the projects use the basic concepts of the SE method, such as empowerment and self-efficacy, when coordinating support structures that are already in place through a relatively comprehensive welfare state, as much as using the method when designing an adequate work place and surrounding structure.Keywords: ESF projects, Supported Employment, Region Scania

People who are disabled encounter income inequity and employment discrimination. The intersection of disability-based inequity and employment discrimination has increasingly been called the Disability and Employment Conundrum (DEC). Within the last 20 years, the Individual Placement and Support (IPS) model attempts to resolve the DEC. Through a policy-based method called Supported Employment (SE), the IPS model aims to gain employment for people who are disabled and seeking employment. Much of the research that supports the IPS model neglects to look at external factors that impact the DEC. The IPS model's scope focuses on internal factors, or the individuals who are seeking employment, and is thereby narrowed. The IPS model's narrowed scope disproportionately impacts people with cognitive disabilities who are seeking employment. From a social constructionist perspective, this thesis examines how the IPS model became focused on internal factors at the expense of people who are disabled and seeking employment. / Master of Arts

Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt. De upplever en större delaktighet, handlingskraft, en bättre självkänsla samt ett ökat psykiskt välbefinnande. Slutsatsen utifrån denna studie är att det emotionella stödet från arbetskonsulenten är en viktig grund för att lyckas med SE och konsulentens förmåga att balansera mängden stöd är centralt för deltagarens självständighet och möjlighet att nå empowerment. / Lack of participation in the open labor market is highly prevalent for people with mental illness. Vocational rehabilitation through Supported employment (SE) has shown to be an effective approach to improve employment outcomes. Research generally centres upon the effectiveness of the method. This study focuses on the support from the SE-coach and the aim is to investigate the meaning of this support to the participants. Semi-structured interviews were conducted with three participants and a group interview with three coaches. The emotional, tailored and instrumental supports were pointed out as being helpful. They interact and lead to empowerment for two of the participants who are now in work practice. They show satisfaction with their occupational situation and with being part of a social context. The participants express improvement in psychiatric symptoms, global functioning and self-esteem. The findings of this study highlight the importance of the emotional support from the SE-coach, and stress the ability of the coach to balance the amount of support given. This is crucial in order to facilitate the empowerment of the participants.