Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva erfarenheter hos personer med psykisk ohälsa av att delta i Supported Employment och dess betydelse för dem. Designen innebär ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som analyserats och presenterats och metoden valdes då författaren hade för avsikt att kartlägga aktuellt kunskapsläge inom området. Data insamlades genom sökning i databaser samt genom citation tracking. 11 kvalitativa artiklar valdes ut att ingå i litteraturöversikten. Artiklarna analyserades vilket resulterade i 4 huvudkategorier: behov av förberedande praktiskt stöd i att söka arbete, arbetsmiljöns inverkan på arbetsförmågan, vikten av individanpassat stöd samt betydelsen av arbete för det psykiska välmåendet. Resultatet visar på vikten av att deltagaren får rätt stöd och medel för att möjliggöra anställning. Resultatet speglar även deltagarnas erfarenheter av arbetsmiljöns inverkan på arbetsförmågan samt vikten av att deltagarna fick individanpassat stöd av specialisten. Slutligen visade resultatet på arbetets betydelse för det psykiska välmåendet för deltagarna. Slutsatsen var att arbetsterapeuter med sin unika kompetens om aktivitet är lämpliga kandidater för titeln supported employment specialist men att mer studier behöver göras för att tydligare koppla ihop arbetsterapi med Supported Employment.

Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt. De upplever en större delaktighet, handlingskraft, en bättre självkänsla samt ett ökat psykiskt välbefinnande. Slutsatsen utifrån denna studie är att det emotionella stödet från arbetskonsulenten är en viktig grund för att lyckas med SE och konsulentens förmåga att balansera mängden stöd är centralt för deltagarens självständighet och möjlighet att nå empowerment. / Lack of participation in the open labor market is highly prevalent for people with mental illness. Vocational rehabilitation through Supported employment (SE) has shown to be an effective approach to improve employment outcomes. Research generally centres upon the effectiveness of the method. This study focuses on the support from the SE-coach and the aim is to investigate the meaning of this support to the participants. Semi-structured interviews were conducted with three participants and a group interview with three coaches. The emotional, tailored and instrumental supports were pointed out as being helpful. They interact and lead to empowerment for two of the participants who are now in work practice. They show satisfaction with their occupational situation and with being part of a social context. The participants express improvement in psychiatric symptoms, global functioning and self-esteem. The findings of this study highlight the importance of the emotional support from the SE-coach, and stress the ability of the coach to balance the amount of support given. This is crucial in order to facilitate the empowerment of the participants.

ABSTRAKT Personer med psykiskt funktionshinder ärden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer är Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige är ännu bristfällig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som påverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom två IPS-program i norraSverige.  Metoden som användes var attanalysera åtta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt två år med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ”Motivation och förmåga att se värdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering”, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ”Klientcentrerat arbetssätt för att skapa ochupprätthålla klientens motivation, ”Klientens hälsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning”, ”Betingelser för lämplig arbetsplats” och ”Spelregler i samarbetet”. Upprätthållandetav motivation visade sig vara mycket komplext då det påverkas av så mångaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvårt. En slutsats är att metoden IPS och arbetsterapi delar flera centralavärderingar. Framför allt att meningsfull aktivitet påverkar människans hälsaoch bidrar till utveckling, men också att ett klientcentrerat arbetssättmöjliggör skapandet av flexibla strategier som fungerar för den enskildeklienten i det sammanhang där han eller hon ska utföra sina aktiviteter.

No description available.

Inledning Alltsedan psykiatrins avinstitutionalisering tog fart under 1980- och 1990-talen har en utveckling av samhällsbaserade psykosociala insatser förespråkats för att erbjuda vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatserna förväntas bidra till att brukarna får tillgång till effektiv vård och stöd, samtidigt som de inkluderas i samhället. Vidare förutsätts insatserna baseras på kunskap och evidens, samt bygga på brukarens delaktighet och stödja dennes återhämtning. En annan målsättning är att vissa insatser ges i form av integrerade modeller, så att personer ur målgruppen får tillgång till sammanhållet stöd från inblandade myndigheter. Även om Sverige räknas som ett resursstarkt land som har kommit långt på området, så förekommer kritik mot utvecklingen. Kritiken har berört både planering och styrning på politisk nivå, men även utförandet av de insatser som erbjuds till brukarna. Kritiken har bland annat handlat om bristande samverkan mellan landsting och kommuner, och om stora lokala variationer i den erbjudna servicens kvalitet. I den här avhandlingen studeras dels utformningen av policy på området, dels implementering av specifika insatser. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur svenska policymakare på nationell nivå har hanterat utvecklingen av psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt att analysera möjligheter och svårigheter för organisationer och personal när det gäller att implementera de insatser som förespråkas av beslutsfattare. De frågeställningar som avhandlingen söker besvara är följande: Hur formuleras policy som syftar till att införa samhällsbaserade psykosociala insatser, och vad kan policyns egenskaper innebära för genomförandet av den? Vilka styrstrategier uttrycks i statliga policydokument? Vad hämmar respektive underlättar implementeringen av föreslagna integrerade psykosociala insatser? Hur kan vi förstå vad som påverkar möjligheten att erbjuda integrerade psykosociala insatser, i termer av lokala förutsättningar och strategier för implementering? Metod Policy på området studerades genom en studie av tre av de övergripande dokument som beslutats på regeringsnivå de senaste 20 åren. Riktade kvalitativa innehållsanalyser baserade på relevant litteratur genomfördes. Implementering av insatser studerades genom att 15 program följdes under 3 års tid. 14 av dessa arbetade med att implementera arbetsrehabiliteringsprogram utifrån modellen Individual Placement and Support (IPS). Under samma tidsperiod följdes ett team som implementerade den intensiva samordnings-, vård- och stödmodellen Assertive Community Treatment (ACT). För att bedöma verksamheternas följsamhet till modellerna genomfördes programtrohetsskattningar av samtliga program. Data avseende programmens målgrupp samlades också in. Tre IPS-program deltog i en fördjupningsstudie där kvalitativa intervjuer genomfördes med ledare, personal och samverkanspartners. Implementeringen av dessa program analyserades utifrån implementeringsramverket the Consolidated Framework for Implementation Research. Implementeringen av samtliga 14 IPS-program studerades med hjälp av skattningsskalan the Sustainable Implementation Scale (SIS). När det gäller ACT-teamet genomfördes dels kvalitativa innehållsanalyser av djupintervjuer, och dels skattningar av implementeringskomponenter med hjälp av SIS. Resultat Policy på området har innehållit stora mått av otydlighet och konflikt, både gällande de mål och medel som har formulerats. Regeringen har främst förespråkat så kallade mjuka styrstrategier, vanligen i form av statliga stimulansbidrag. Vissa förtydliganden och konkretioner har skett under tid, vilka ibland går i linje med de internationella rörelserna New Public Management och evidensbaserad praktik. Exempel på försök att strama upp styrningen är målformuleringar som förespråkar riktade och prestationsbaserade stimulansbidrag, samt nationella riktlinjer för att styra utvecklingen mot utvalda specificerade insatser. Trots detta är det fortfarande de berörda myndigheterna som är ansvariga för att välja ut, utforma och implementera psykosociala insatser. På verksamhetsnivå leder detta till att många otydligheter består, vilka ibland är relaterade till svårigheter att avgränsa ansvarsområden och att förändra hindrande regelverk och traditioner. Dessutom förekommer konflikter, exempelvis i form av konkurrerande målsättningar och ojämn resurstilldelning. Studierna av de integrerade modellerna IPS och ACT visar att implementering av dessa är möjlig, även i en sektoriserad välfärdskontext som den svenska. Det finns dock en rad faktorer på såväl organisationsnivå som teamnivå, som försvårar implementeringen. Exempel på dessa är de involverade organisationernas varierande målsättningar och traditioner, regelverkens utformning, samt svårigheter att erhålla långsiktig finansiering. I en del fall beskrivs de arbetssätt som modellerna förespråkar som försvårande, då de upplevs som annorlunda och utmanande för existerande rutiner och uppfattningar om stöd till målgruppen. Ett stort hinder för effektiv implementering är svårigheter att samverka, främst mellan, men även inom inblandade organisationer. De flesta program som lyckades genomföra en hållbar implementering hade personal som var duktiga på att navigera förbi de hinder som orsakades av ogynnsamma regler, och de lyckades även hitta vägar för att etablera samverkan, både horisontellt (med samarbetspartners på samma hierarkiska nivå) och vertikalt (mellan ledning och personal). En verksamhetsledare som har möjlighet att påverka samverkansrelationer i både horisontell och vertikal riktning är gynnande för implementeringen. Andra betydelsefulla komponenter som underlättar implementering är en noggrann planering innan ett program startas, medveten rekrytering av personal, formering av ändamålsenliga styrgrupper, samt att tidigt i processen arbeta strategiskt för att lösa finansieringsfrågan. Även programtrohetsskattningar var betydelsefulla, då de både fungerade som instrument för att identifiera förbättringsområden för programmen, men också hade en legitimerande funktion vid återkoppling till ledningen. Slutsatser Det råder en samstämmighet i övergripande målsättningar som syftar till att utveckla området integrerade psykosociala insatser. På en mer konkret nivå är läget betydligt oklarare, både gällande målsättningar i policy och av vem och hur insatserna ska implementeras. Även om vissa förändringar skett, står regeringen fortsatt för en mjuk styrning vilken lämnar ett stort ansvar till de myndigheter som ska implementera valda insatser. Detta innebär en rad svårigheter för frontlinjepersonalen, vilket leder till att de ofta behöver lägga mycket tid och energi på att hitta vägar för att överkomma dessa svårigheter. I många fall har ledare och personal goda möjligheter att uppnå en hög programtrohet på teamnivå, men för en hållbar implementering krävs det att ett program är väl förankrat både vertikalt och horisontellt. Därför finns ett behov av att forskare och beslutsfattare tar ett tydligare helhetsgrepp, både på området policy och implementering av specifika insatser. Skattningar av programtrohet och implementering kan vara ett stöd i att identifiera vad som fungerar samt vad som behöver förändras i och mellan organisationer. Men för att programmen ska lyckas med en effektiv implementering på organisationsnivå behöver deras legitimitet stärkas vertikalt, och planering för långsiktig lokal finansiering behöver göras i ett tidigt skede. / Introduction Since the deinstitutionalization of psychiatry started in the 1980’s, the field of psychiatry has moved in the direction of community-based psychosocial interventions for people with mental illnesses. The interventions selected should be based on knowledge and evidence, and support the users’ empowerment and recovery. In addition, some of the services should be provided in forms of integrated models, meaning that all agencies involved should provide cohesive care and support. Two examples of such interventions are the occupational rehabilitation program Individual Placement and Support (IPS) and the intensive case management model Assertive Community Treatment (ACT). Although Sweden is considered a high-resource country, the availability of psychosocial services has been criticized. This criticism has been related to policymaking as well as the quality of the services provided. Examples of areas considered problematic include collaboration deficiencies among disparate human service organizations and substantial local variations in available types of services. This thesis aims to examine how national-level policymakers in Sweden have handled the development of psychosocial support and to analyze facilitators and barriers experienced by these organizations in their implementation of community-based and integrated models. The research questions are as follows: -       How have policies concerning community-based psychosocial interventions been formulated and how do the characteristics of these policies affect the implementation of its goals? -       How do different types of steering strategies influence national-level policy implementation proposals? -       Which facilitators and barriers to effective implementation of proposed integrated interventions can be identified? -       How can the ability to provide integrated psychosocial interventions be explained in terms of local conditions and strategies used for implementation? Methods A study of community mental health policy covering three of the major documents published at the national level from the last 20 years was performed. Directed content analysis based on literature relevant for the research area was used. In order to study the implementation of the selected interventions, 15 programs were followed for a three-year period. 14 of these programs were implementing IPS and the other one implemented ACT. In order to monitor the programs’ adherence to the selected models, program fidelity assessments were performed. Data on the programs’ target groups were collected. Three of the IPS-programs participated in an in-depth study where qualitative interviews with leaders, staff, and collaboration partners were performed. The implementation of the three programs were analyzed utilizing the Consolidated Framework for Implementation Research. All of the 14 IPS programs were included in an implementation study where the Sustainable Implementation Scale (SIS) was used to identify facilitators and barriers to implementation. In the study of the ACT team, qualitative directed content analysis of in-depth interviews and SIS-assessments were performed. After three years, the sustainability of all programs was assessed. Results Mental health policies have involved high levels of ambiguity and conflict in relation to both the goals and the means. The government has prioritized soft steering strategies, usually in the form of financial stimulus grants. Over time, these policies have (at least to some degree) been clearer when psychosocial interventions are being described. In addition, the development of policy has led to harder steering strategies, illustrated by targeted and performance-based grants and the advocacy of national guidelines to steer agencies towards preferred interventions. Despite these changes, independent agencies are still responsible for selection, framing, and implementation of the interventions. Implementation of the integrated models IPS and ACT is possible, even in the context of a sectored welfare system such as Sweden.  However, there are a number of implementation barriers at the organizational and team levels. Obstructive factions include involved agencies disparate traditions and regulations, as well as the programs’ difficulties in securing long-term funding. Some of the staff interviewed considered the characteristics of the interventions as problematic since they challenged existing routines and views about support of the target group. Another critical component was the ability to establish collaboration, both horizontally (with partners at the same hierarchical level), and vertically (between management and staff). A team leader with the mandate to influence interactions horizontally and vertically is therefore a facilitating factor. In most of the programs that managed to perform a sustainable implementation of the models, a critical success factor was found to be staffs’ ability to navigate around a variety of barriers. Additional facilitators to successful implementation was careful planning before the start-up of a program, effective staff recruitment, the formation of a dedicated steering group, and a plan for local funding early in the implementation process. Regularly-performed program fidelity assessments were also noted as an important means to identify improvement opportunities for the programs. Collectively, these components served as tools to increase the programs’ legitimacy since the team leaders used them to provide feedback to the local decision makers. Conclusions At an abstract level, there is general agreement of the overarching needs in the area of integrated psychosocial interventions, but there are discrepancies when it comes to how to best convert this shared definition of need into concrete psychosocial interventions. The majority of steering strategies used are still considered ‘soft’, which leaves much of the responsibility to the implementing agencies.  At a grass-root level this leads to several difficulties, including unclear responsibility definitions and collaboration challenges between agencies. Instead of prioritizing the work with their clients, the staff are forced to put a lot of time and energy into solving these problems. In most cases, team leaders and staff are able to reach high program fidelity at a team level. However, a sustainable implementation demands that a program has been anchored both vertically and horizontally. There is a need for a holistic approach by researchers and decision makers, both in the area of policymaking and implementation of selected psychosocial interventions. Assessments of program fidelity and implementation have the potential to help agencies identify strengths and opportunities for growth both within each entity and between involved organizations. In order to implement the selected models successfully at an organizational level, the programs´ vertical legitimacy has to increase, and plans for long-term local funding strategies have to be initiated early in the implementation process.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / There is a lack of existing research that investigates the feasibility of using consumers to evaluate the fidelity of evidence-based practices, including supported employment which is an intervention that helps people with severe mental illnesses to obtain competitive employment. Fidelity refers to the extent that the SE program adheres to the Individual Placement and Support (IPS) model of supported employment. The present study was a concordance study that investigated whether or not consumers’ self reports of IPS fidelity information agreed with administrative charts and employment specialists. Additionally, it was hypothesized that consumers’ program satisfaction ratings would be positively correlated with their self reported IPS fidelity scores. An additional purpose of this study was to examine what types of supported employment fidelity items consumers were able to report on. Participants included a volunteer sample of 30 consumers and 5 employment specialists from one IPS program in Indiana. Consumers in the IPS program were interviewed by telephone using a survey that included questions related to their program’s fidelity as well as their satisfaction with the program. Questions were based off of items from the IPS Fidelity Scale and were categorized into the following subscales: work incentives counseling, job search, engagement, organization, staffing, and job support. Similar questions were asked in an employment specialist survey and a chart review. All three sources (consumers, charts, and employment specialists) indicated high IPS fidelity responses on the researcher developed surveys. However, there was a low level of agreement between the sources at both the subscale level and item level. Although there was an overall low level of agreement between sources, there were several items that had a moderate or higher degree of agreement. Additionally, the present study did find a positive correlation between the consumer fidelity score percentage and consumer IPS program satisfaction ratings, supporting the researcher’s hypothesis. Among the items that consumers had difficulty answering were several tapping program level policies such as zero exclusion. Reasons for the discrepancy in agreement between sources as well as clinical implications of the findings are discussed.

Syftet med aktuell studie är att belysa arbetsgivares erfarenheter av arbetsrehabiliteringsmetoden SE/ IPS för personer med psykisk funktionsnedsättning på den svenska konkurrensutsatta arbetsmarknaden. Lämplighetsurval praktiserades och utforskande kvalitativ ansats valdes utifrån studiens syfte, intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Analysen av intervjutexterna utmynnade i ett övergripande tema och fyra kategorier. Det övergripande temat ”arbetsgivarnas engagemang för att inkludera kontra produktionskrav och resurser” visar på en spänning mellan arbetsgivarnas starka drivkraft att inkludera personen i samhället utifrån personens vilja till arbete och svårigheten att finna meningsfulla arbetsuppgifter vars krav svarar mot personens arbetsförmåga. De fyra kategorierna är: ”Skapar egna förutsättningar för arbete trots utmaningar”, ”oklara yttre förutsättningar äventyrar arbetsrehabilitering”, ”ständigt drivande och samordnande vägledare” och ”arbetslivet som en del av vardagen”. Slutsats: Arbetsgivarna har tydliga ambitioner att utgöra en utgöra en stödjande omgivningsfaktor enligt PEO-modellen. Resultatet presenterar arbetsgivarnas behov för att kunna leva upp till sina ambitioner. Det kvalificerade stöd i form av information och vägledning som arbetsgivarna efterfrågar motsvaras av PEO-matchning, en teoretisk modell tillämpad inom arbetsterapi. / The purpose of current study is to highlight employers' experiences of the SE/IPS vocational rehabilitation method for people with mental disabilities in the Swedish competitive labor market. Purposeful sampling was practiced and an exploratory qualitative approach was chosen based on the purpose of the study, interviews were conducted as a data collection method and qualitative content analysis was applied. The analysis of the interviews resulted in an overall theme and four categories. The overall theme "employers 'commitment to include versus production requirements and resources", shows a tension between employers' strong ambition to include the person in society based on the person's willingness to work, and the difficulty in finding meaningful tasks whose demands correspond to the person's work ability. The four categories are: “Creates their own conditions for work despite challenges”, “unclear external conditions jeopardize vocational rehabilitation”, “constantly driving and coordinating coach” and “vocational life as part of everyday life”.                Conclusion: Employers have clear ambitions to constitute a supportive environmental factor according to the PEO-model. The result presents employers' needs to meet their ambitions. The qualified support in terms of information and guidance requested by employers correspond to PEO-matching, a theoretical model applied in occupational therapy.