Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare.

Studien behandlar studie- och yrkesvägledning till elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, där elevgruppen med hörselnedsättning studeras. Ungas övergångar från gymnasiet är extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhället. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledning kan arbeta med stöd i deras karriärutveckling och förklara hur vägledningsprocessen ser ut och på vilket sätt studie- och yrkesvägledning kan stärka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvägledare som arbetade/har arbetat på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsättning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv. Kunskapsbrist och lågt själförtroende var vanligt förekommande hos denna elevgrupp. Samtliga studie- och yrkesvägledare arbetade extra stödjande och samverkade med andra aktörer för att visa på alternativa karriärvägar. Slutsatsen blev att elever med hörselnedsättning ges omfattande stödinsatser och mer tid för enskilda vägledningssamtal. Detta bidrar till elevernas process och förberedelser inför studie- och arbetsliv.

Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.

Syftet med studien har varit att undersöka hur karriärvägledare i grundskolan tänker att individuell karriärvägledning kan utvärderas, samt huruvida individuell karriärvägledning ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Fem intervjuer genomfördes med karriärvägledare i grundskolan, och 22 kommuntäckande dokument rörande systematiskt kvalitetsarbete undersöktes. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna har liknande tankar om hur individuell karriärvägledning kan utvärderas. Intervjupersonernas värderingsgrund, d.v.s. vilka kriterier intervjupersonernas anser att individuell karriärvägledning ska värderas mot, skiljer sig dock. Intervjupersonerna ser flera hinder för utvärdering av individuell karriärvägledning, däribland tidsbrist och bristande intresse från ledningen, Vidare visar vårt resultat att individuell karriärvägledning inte ingår som utvärderingsobjekt i det systematiska kvalitetsarbetet på kommunnivå.

SAMMANFATTNINGDet sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriärvägledning. För att undersöka detta område närmare har jag genomfört gruppintervjuer med fem blivande officerare och fem blivande stridspiloter. Resultatet visar att en majoritet av deltagarna i studien har en marknadsmässig inställning. Karriär, utveckling och privata intressen är i hög grad styrande för deras val, men de visar också tecken på institutionalisering då de har tagit till sig organisationens värderingar som sina egna. Studenterna upplever ett behov av både taktisk och strategisk karriärvägledning.

På den ständigt föränderliga arbetsmarknaden sker emellanåt massuppsägningar. De flesta uppsagda omfattas av en omställningsförsäkring, vilket ger dem rätt till stöd och hjälp på väg mot en ny sysselsättning. Arbetets syfte var att undersöka hur karriärvägledning i omställningsprocesser vid massuppsägningar organiseras och genomförs för tjänstemän respektive arbetare. Målet var också att ta reda på vilken roll studie- och yrkesvägledare skulle kunna ha i ett sådant arbete. Arbetets teoribakgrund utgjordes av hur olika avtal reglerar omställningsprocesser på arbetsmarknaden, samt tidigare erfarenheter av nedskärningar på stora företag. I studien intervjuades rådgivare från Trygghetsrådet och Startkraft samt uppsagda tjänstemän och arbetare i den förestående omställningsprocessen på Ericsson i Borås. Intervjuerna kompletterades därefter med skriftliga källor. Även samtal med en chef för Human Resources (HR) på Ericsson fördes för att få en bild av vad som skett. Resultaten som erhölls visar att Trygghetsrådet och Startkrafts mål är att få de uppsagda att finna ett nytt arbete på kortast möjliga tid. Det uppdraget styr karriärvägledningens alla aktiviteter. De uppsagda som haft karriärvägledning med rådgivarna har fått sina behov tillgodosedda. Den övergripande slutsatsen är att rådgivare och studie- och yrkesvägledare kompletterar varandra på ett fördelaktigt sätt. Rådgivarna har större nätverk och kan erbjuda fler aktiviteter som exempelvis mässor, och har kontakter med näringslivet och företag som behöver rekrytera. Studie- och yrkesvägledare har däremot goda kunskaper om såväl karriärteorier och samtalsmetodik som utbildningar, behörighetskrav och tillträdesregler.

Syftet med min studie var att utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet. Karriärvägledningen genomfördes i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet. Målet med karriärvägledningen var att elever i mindre grupper skulle få chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsättningar för att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess. För att försöka få en djupare förståelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation påverkat elevernas karriärutveckling, intervjuades åtta elever. Som ett sammanfattande svar på min frågeställning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan på elevernas karriärutveckling. Efter genomförd karriärvägledning utvärderades gymnasieelevernas uppfattning om karriärvägledningen. Det framkom att karriärvägledningen upplevdes positiv och skapade tid för eftertanke. I jämförelse med en studie på samhällsprogrammet är dessa elever mer positiva till att börja arbeta då de ser möjligheter till anställning direkt efter gymnasiet. Samtliga intervjuade elever kan på sikt tänka sig att arbeta utomlands.

<p>Problem:</p><p>På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet.</p><p>Syfte:</p><p>Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.</p><p>Metod:</p><p>Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes. Resultatet av intervjuerna tillsammans med sekundärdata låg till grund för utformandet av karriärguidens riktlinjer.</p><p>Riktlinjer:</p><p>Karriärguiden ska vara personlig och interaktion ska stå i centrum. Ett sätt för besökare att interagera med varandra är genom forum. Karriärguiden bör präglas av ett icke-elitistiskt tänkande genom att ge råd gällande hur det är möjligt att få ihop alla delar av livspusslet och därmed inte endast fokusera på faktorer som lön och status. Individer med intressanta karriärer kan lyftas fram och särskilt kvinnor bör få plats på guiden, det kan ske genom till exempel personporträtt. Karriärguiden måste vara lättnavigerad och uppdateras regelbundet för att fortsätta vara levande.</p>

Problem: På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet. Syfte: Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning. Metod: Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes. Resultatet av intervjuerna tillsammans med sekundärdata låg till grund för utformandet av karriärguidens riktlinjer. Riktlinjer: Karriärguiden ska vara personlig och interaktion ska stå i centrum. Ett sätt för besökare att interagera med varandra är genom forum. Karriärguiden bör präglas av ett icke-elitistiskt tänkande genom att ge råd gällande hur det är möjligt att få ihop alla delar av livspusslet och därmed inte endast fokusera på faktorer som lön och status. Individer med intressanta karriärer kan lyftas fram och särskilt kvinnor bör få plats på guiden, det kan ske genom till exempel personporträtt. Karriärguiden måste vara lättnavigerad och uppdateras regelbundet för att fortsätta vara levande.

Syftet med studien är att belysa upplevelsen av vilka faktorer som är av betydelse i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att få ett svar på det användes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher på fyra olika omställningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebär att skapa målbilder, få syn på viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjälp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjuträning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas självförtroende stärktes. Med hjälp av en ansökan med hög kvalitet, att söka ett fåtal arbeten som är relevanta och möjliga att få med tanke på individens situation, får man ett bättre resultat än när man sökt många arbeten utan relevans. Deltagarna återgick snabbt till ny sysselsättning genom att flexibla metoder och strategier individanpassades, vilket gav ett bra utfall.