Studiens syfte var att bidra med kunskap om faktorer som påverkar arbetssökandetför personer med diagnosen ADHD, samt betydelsen av eventuella stöd såsomutbildning, kompetensutveckling och personlig rådgivning. De frågeställningar somstudien fokuserade på var om tidigare arbetslivserfarenheter har bidragit tilllärdomar för arbetssökandet och om de har fått något stöd samt vilken betydelse deteventuella stödet haft. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutiskmetod med halvstrukturerade intervjuer och det var sex personer som deltog istudien. Sammanfattningsvis visade resultaten på betydelsen av stöd och dessutompekades två viktiga områden ut, som skulle kunna förbättras för att arbetssökandemed ADHD kan få ett mer effektivt stöd i arbetssökarprocessen. Det första är att detfinns ett uttalat behov av att befintliga rådgivare/karriärcoacher utbildas avseendekarriärvägledning för personer med ADHD, för att på ett effektivare sätt stöttaarbetssökande med ADHD, förbättra bemötandet i de individuella mötena ochdärmed bidra med förutsättningar för att korta ner tiden till ett nytt arbete. Det andraär att några av studiens deltagare uppger att det troligtvis hade varit bra för dem atterhålla en ADHD-diagnos i en tidigare fas i livet. Detta är dock ett komplext områdeoch mer forskning behövs, för att säkrare resultat ska erhållas och rådgivning istudier och karriärvägledning ska kunna erbjudas så många som möjligt. Detframgick också att några av studiens deltagare uttryckte att det sannolikt skulle habidragit till att skapa bättre förutsättningar för en utökad självkännedom ochmöjlighet att utveckla sin yrkesidentitet tidigare i livet för att kunna hitta sin framtidaarbetsplats och därmed undvikit att behöva prova sig fram med återkommandemisslyckanden som påverkar självförtroendet och självkänslan i negativ riktning dåpersoner med ADHD kan ha svårigheter att passa in på arbetsmarknaden.

Livslång vägledning är ett förhållandevis nytt och därtill svårfångat begrepp inom vägledningsområdet. Denna undersökning syftar till att analysera nyligen publicerad internationell samhällsvetenskaplig forskning med fokus på livslång vägledning i termer av förståelse, syfte, mål samt komponenter i tillvägagångssätt att realisera livslång vägledning. Med detta ämnar studien bidra till en tydligare förståelse och begreppsdefinition för vad livslång vägledning innebär i relation till vägledarprofessionen. Kopplingen till vägledarprofessionen görs i studien i form av en analys av resultatet i förhållande till vad som skrivs fram i det svenska nationella styrdokumentet Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013). Scoping review har använts som metod, och kvalitativ analys har använts som analysmetod. Studien bekräftar den beskrivna komplexiteten och bredden på konceptet livslång vägledning. Resultatet visar på att den samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på vägledning är mångfacetterad, även om vissa teman går att urskilja. Resultatet visar också att en övervägande del av forskningen har bedrivits inom, författats och knutits till en västerländsk och europeisk kontext där Europeiska unionen (EU) har en tydlig roll.

Med denna studie vill vi med stöd av fokusgruppsintervjuer undersöka vad som har varit av betydelse för unga tjejer som gör gymnasieval inriktat mot mansdominerad bransch. Studiens forskningsfrågor lyder: Vilka orsaker finns och har varit av betydelse i tjejernas val av gymnasieprogram? Vilka uppfattningar om valet som normbrytande kan utrönas hos de tjejer som går El- och energiprogrammet? Hur kan karriärvägledningen utvecklas för att vidga elevernas perspektiv och förbättra förutsättningar för normbrytande karriärval? Intervjuerna genomfördes med två grupper av tjejer som går El- och energiprogrammet på gymnasiet. Det visade sig att de betydande orsakerna var flera men att de mest framträdande var att det fanns en osäkerhet inför gymnasievalet, skoltrötthet och till viss del slumpen. Vidare kunde vi se hur den lokala kontexten möjligtvis påverkat, som till exempel tjejernas vårdnadshavares klasstillhörighet och studieortens förutsättningar. Tjejernas uppfattning om valet som normbrytande kopplades till erkännanden de fått från sin omgivning genom olika uttryck och åsikter. De flesta av dem anspelar på att deras val bryter mot genuskontraktet. Fokus hos omgivningen hamnade på föreställningar om vad som är rimligt för en tjej snarare än det val av karriär som gjorts. Valet upplevdes ändå som fritt och eget av tjejerna. När samtalen i fokusgruppen berörde studie- och yrkesvägledningen framkom att det fanns en önskan om mer tid och stöd inför sina karriärval. Att elever ges möjlighet att undersöka sina egna förutsättningar i förhållande till karriär framkommer som en betydande del i utvecklingen av vägledning både från litteraturen och våra informanter.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie. Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen sälls inför i ett nu- och framtidsperspektiv.

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuundersökningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan yrkena och att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete.

Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Undersökningen har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget.Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument. Målgrupper är svenska skolor, institutioner och privata företag, som alla hjälper vägledningssökande med att göra bra val. Karriärpaketet är ett webbaserat valstöd, uppbyggt som en vägledningsmodell och innehållande flera olika funktioner. Valstödet inbjuder till egenaktivitet och genom olika delar ges individen möjlighet att begrunda sina färdigheter, egenskaper och förmågor, vilka kan kopplas till konkreta yrkes- och arbetsområden. Undersökningen har syftat till att undersöka hur vägledare allmänt ser på ett webbaserat valstöd och hur de använder Karriärpaketet i sitt dagliga arbete.Med hjälp av Howard Gardners inlärningsteori Multipla intelligenser, John D. Krumboltz karriärutvecklingsteori Planned happenstance samt Frank Parsons matchningsteori har jag analyserat resultaten. Metoden har byggts på kvalitativa data. Genom en enkätundersökning som skickats ut till 8 stycken vägledare samt en djupintervju med 2 vägledare har undersökningen genomförts. Resultatet från min undersökning har visat på att Karriärpaketet används av studie- och yrkesvägledare på flera olika sätt i sitt arbete med vägledningssökande. Främst som ett komplement för att ge den sökande ett vidgat perspektiv kring sin valsituation. Valstödet plockas även in som ett hjälpande verktyg inför kommande vägledningssamtal då vägledaren får ett underlag att bygga vidare på. / A web-based test for career choices –Complement? In which way and for who?

Syftet med studien är att identifiera betydande skillnader mellan vägledningsverksamheterna på University of Wisconsin-Whitewater och Umeå universitet. Ytterligare ett huvudsyfte är att ge förslag på hur studie- och yrkesvägledarna kan utveckla sina vägledningsverksamheter med utgångspunkt i de skillnader vi identifierat. Detta är en komparativ fältstudie med kvalitativa intervjuer. Informanterna är sex studie- och yrkesvägledare som ger en bild av hur vägledningsverksamheterna är organiserade. De berättar om sina arbetsuppgifter och arbetssätt samt vilka utvecklingsbehov de ser inom respektive verksamhet och redogör för sin kompetens. De teoretiska utgångspunkterna är vägledningsmetoder som visat sig vara effektiva internationellt, förklaringar av vägledningstraditionerna som format vägledarkåren i olika länder samt redogörelse för studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Sverige och USA. Resultatet visade att det förekom stora skillnader. Av störst betydelse bedöms vara att Umeå universitet har en välutvecklad e-vägledning och drop-in vägledning men saknar karriärvägledning tillgänglig för alla studenter. University of Wisconsin-Whitewater saknar e- vägledning med personlig kontakt öga mot öga samt drop-in vägledning, men lägger stort fokus på karriärvägledning. Slutsatsen är att båda vägledningsverksamheterna kan utveckla sin vägledning genom att lära av dessa skillnader via ett utbyte av vägledningskompetens. / The purpose of the study is to identify significant differences between the counseling centers at University of Wisconsin-Whitewater and Umeå University. Another main objective is to provide suggestions on how study and career counselors can develop their counseling centers on the basis of the differences identified. This study is a comparative field study with qualitative interviews. The informants are six study and career counselors that provide a picture of how the counseling centers are organized. They talk about their jobs and working practices as well as the need to develop their organizations. They also point out their counseling skills. Counseling methods proven effective internationally, counseling traditions influencing the practice of counseling today and the differences between the Study and Career Counseling Program in Sweden and USA are the theoretical points from where we take our support. The results show that there are in fact big differences. The differences considered to be of most importance is that Umeå University has a well-developed online counseling (e- counseling) and drop-in counseling but has no career counseling available to all students. University of Wisconsin-Whitewater is devoid of all face to face e-counseling and drop-in counseling but adds a strong focus on career counseling. The conclusion is that both counseling centers can develop its counseling by learning from these differences through an exchange of counseling skills.

Många som drabbas av utmattningssyndrom (UMS) upplever en nedsatt kognitiv förmåga och att sjukdomen blir en brytpunkt och ett vägval som kräver en väl fungerande handlingsplan inför framtiden. Denna studie har intervjuat individer med UMS och frågat hur de ser på karriärvägledning, om den behövs och vilken typ av vägledning som de efterfrågar. Resultaten från de kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån careershipteorin och konstruktivistisk teori och visar att personer med UMS är i behov av en livsförändring som kräver ny insikt, utsikt och framsikt för en lyckad återgång till arbetslivet och ett hälsosamt förhållningssätt till arbete och prestation. Vidare framkom det ett behov av ett holistiskt förhållningssätt där individens egen livshistoria sätts i centrum då det inte finns några mediciner eller färdiga lösningar som passar alla. Karriärkompetens och livslångt lärande är centrala delar av denna studie och med en fördjupad kunskap inom detta område kan en studie- och yrkesvägledarens insats, det vill säga karriärvägledning, vara till stor nytta för personer med UMS. / Many people who suffer from fatigue syndrome (UMS) experience a reduced cognitive ability that becomes a turning point, leading to a crossroad that requires a well-functioning action plan for the future. In this study, interviews with people that are or have been diagnosed with UMS have shared their opinions regarding career guidance, whether career guidance is needed, and what type of guidance they perceive as needed. The results from the qualitative interviews were analyzed drawing on careership theory and constructivist theory, showing that people with UMS are in need of a life change that requires new insight, perspective and foresight for a successful return to work and a healthy way of relating to work and accomplishment. Furthermore, the study shows that there is a need for a holistic approach where the individual's own life story is put at the center, since no medications or ready-made solutions that suit everyone exist. Career management skills and lifelong learning are central parts of this study and with an expertise within this area, a career counsellor’s contribution, i.e. career guidance, can be of great benefit to people with UMS.

Denna studie syftar till att undersöka hur de ukrainska flyktingarna i uppsatsen uppleveromställningsprocesser och gör karriärval på den svenska arbetsmarknaden. Det är en kvalitativundersökning som grundas på Careership och KASAM teorierna. Arbetets resultat och analys baseraspå intervjuer av elva ukrainska flyktingar som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Studienundersöker hur de ukrainska flyktingarna gör strategiska val i sina omställningsprocesser och vilkafaktorer som påverkar deras val. Vidare undersöker vi de förutsättningar de ukrainska flyktingarnaanser att de behöver för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiensforskningsresultat visar att ukrainare gör praktiskt rationella val baserade på flera faktorer. Ukrainskaflyktingar har en hög vilja och motivation att hitta arbete. De upplever dock vissa svårigheter med atthitta arbete på grund av bristande språkkunskaper och otillräckligt stöd från myndigheterna varsfunktioner ukrainare upplever som obegripliga. I studien framkom det att många flyktingar behöver få bättre information som ger dem möjlighet att skapa en förståelse för hur det svenska samhälletfungerar. / This study aims to investigate how Ukrainian refugees in the essay experience adjustment processesand make career choices in the Swedish labor market. It is a qualitative research based on the theoriesof Careership and Sense of Coherence. The results and analysis of the work are based on interviewswith eleven Ukrainian refugees who have received a temporary residence permit in Sweden. The studyexamines how Ukrainian refugees make strategic choices in their adjustment process and whichfactors influence their choice. We examine the conditions that the Ukrainian refugees believe theyneed in order to establish themselves in the Swedish labor market. The study's research results showthat Ukrainians make practically rational choices based on several factors. Ukrainian refugees have ahigh will and motivation to find work. However, they experience some difficulties in finding work dueto lack of language skills and insufficient support from the authorities whose functions Ukrainians findincomprehensible. In the study, it emerged that many refugees need to receive better information thatgives them the opportunity to create an understanding of how Swedish society works.

This study wants to investigate internal driving forces of employees who want a career change, what type of career-related support they need to move forward, and how this support can be made available, as well as their thoughts on the potential of career-interventions supporting the career-health of employees. Peavy’s socio-dynamic counseling theory, Antonovsky’s SOC and previous studies on career-counselling and health build the theoretical framework for the study. The CIP-theory was used as a methodological tool to generate empirical evidence. Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with an interview guide built on SOC’s comprehensibility, manageability and meaningfulness. Results show that these employees experience some negative health-effects and difficulties to proceed on their own, hence describes a need for support at different stages of the process. All participants mention meaningfulness as an important driving-force and they express a wish for conversational support to investigate what could be meaningful for them. / Syftet med studien är att undersöka drivkrafter hos anställda som önskar en karriärrelaterad förändring, vilket karriärrelaterat stöd dessa anställda upplever sig ha behov av för att komma vidare och hur stödet kan tillgängliggöras, samt deras tankar kring karriärvägledningens potential för främjandet av karriärhälsa. Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och Antonovskys KASAM har använts som teoretiskt ramverk tillsammans med tidigare forskning kring vägledning och hälsa. CIP-teorin har använts som metodologiskt verktyg för att generera empiri i denna kvalitativa intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med hjälp av en intervjuguide skapad utifrån KASAMs tre begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultaten visar att anställda som önskar förändring kan uppleva negativa hälsoeffekter och svårigheter att på egen hand ta sig vidare och beskriver behov av stöd under olika faser av beslutsprocessen. Samtliga deltagare nämner meningsfullhet som en drivkraft och de önskar samtalsstöd i utforskandet av vad som skulle kunna vara meningsfullt för just dem.