Preparandutbildningen är relativt nytt på gymnasieskola och det är inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vägledning på gymnasieskolor är studie- och yrkesvägledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan på ett strukturerat och överskådligt sätt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvägledarna kan bli begränsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser.Vår studie syftar till att undersöka vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi använder för att analysera resultatet är självkännedom, kompromiss och begränsningar samt beslutsprocess. För att besvara på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuade fem studie- och yrkesvägledare från olika gymnasieskolor som har preparandutbildning.Resultatet har visat att den vägledningsmetoden som mest används är Egans modell. Andra metoder som används är coaching, MI, Lindhs modell, Trappan och blomman. De gemensamma insatser som de gör i sitt arbete är bland annat att ha vägledningssamtal, studiebesök samt undervisningspass om val och väljande. De metoderna och insatserna som kom fram under resultatet bidrar till att preparandeleverna gör ett väl underbyggt val genom att framför allt de ökar deras självkännedom och att sätta igång deras tankeprocess inför gymnasievalet.

Studie- och yrkesvägledning utgör en central funktion för introduktionsprogrammens elever redan på gymnasiet. Men intresset för karriär och vägledning är ofta litet. Forskning visar att det kan vara en effekt av att det finns brister i kompensatoriskt stöd från skola och vägledning där faktorer som dålig självkänsla, psykisk ohälsa och otillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser ofta är vanliga bland dessa elever. Brytpunkten efter gymnasiet är en viktig händelse där både hämmande och främjande faktorer påverkar övergången till vidare studier för introduktionsprogrammets elever och tidigare studier visar att intresset för vägledning blir viktigare för deras karriärval. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vägledares erfarenhet och upplevelser av vägledning och övergången till vuxenutbildningen för elever som gått de olika introduktionsprogrammen på gymnasiet. Detta undersöks i två frågeställningar där den ena är: Faktorer som främjar eller hämmar (motivationen) till vidare studier på vuxenutbildningen och den andra frågeställningen utforskar hur vägledare på vuxenutbildningen använder karriärteorier och modeller i vägledningen av dessa individer. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor till nio verksamma studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning, styrdokument och begrepp från karriärteorierna Careershipteorin och SCCT har använts i resultatanalysen av empirin. Studiens resultat visar att det kompensatoriska stödet från skola och vägledning är en viktig faktor som ofta brister, främst för elever från introduktionsprogrammet. Det visar sig också att det kompensatoriska stödet skiljer sig mellan olika skolformer. Valfriheten på vuxenutbildning är en viktig främjande faktor för dessa individers motivation att studera vidare samtidigt som det egna ansvaret på vuxenutbildningen kan bli för stort.Andra resultat påvisar att karriärteorier sällan används som analysram i vägledningssamtal utan i stället används karriärmodeller och metoder som stöd i vägledningsprocessen.

Syftet med studien är att identifiera betydande skillnader mellan vägledningsverksamheterna på University of Wisconsin-Whitewater och Umeå universitet. Ytterligare ett huvudsyfte är att ge förslag på hur studie- och yrkesvägledarna kan utveckla sina vägledningsverksamheter med utgångspunkt i de skillnader vi identifierat. Detta är en komparativ fältstudie med kvalitativa intervjuer. Informanterna är sex studie- och yrkesvägledare som ger en bild av hur vägledningsverksamheterna är organiserade. De berättar om sina arbetsuppgifter och arbetssätt samt vilka utvecklingsbehov de ser inom respektive verksamhet och redogör för sin kompetens. De teoretiska utgångspunkterna är vägledningsmetoder som visat sig vara effektiva internationellt, förklaringar av vägledningstraditionerna som format vägledarkåren i olika länder samt redogörelse för studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Sverige och USA. Resultatet visade att det förekom stora skillnader. Av störst betydelse bedöms vara att Umeå universitet har en välutvecklad e-vägledning och drop-in vägledning men saknar karriärvägledning tillgänglig för alla studenter. University of Wisconsin-Whitewater saknar e- vägledning med personlig kontakt öga mot öga samt drop-in vägledning, men lägger stort fokus på karriärvägledning. Slutsatsen är att båda vägledningsverksamheterna kan utveckla sin vägledning genom att lära av dessa skillnader via ett utbyte av vägledningskompetens. / The purpose of the study is to identify significant differences between the counseling centers at University of Wisconsin-Whitewater and Umeå University. Another main objective is to provide suggestions on how study and career counselors can develop their counseling centers on the basis of the differences identified. This study is a comparative field study with qualitative interviews. The informants are six study and career counselors that provide a picture of how the counseling centers are organized. They talk about their jobs and working practices as well as the need to develop their organizations. They also point out their counseling skills. Counseling methods proven effective internationally, counseling traditions influencing the practice of counseling today and the differences between the Study and Career Counseling Program in Sweden and USA are the theoretical points from where we take our support. The results show that there are in fact big differences. The differences considered to be of most importance is that Umeå University has a well-developed online counseling (e- counseling) and drop-in counseling but has no career counseling available to all students. University of Wisconsin-Whitewater is devoid of all face to face e-counseling and drop-in counseling but adds a strong focus on career counseling. The conclusion is that both counseling centers can develop its counseling by learning from these differences through an exchange of counseling skills.