På vuxenutbildningen förväntar sig lärarna att eleverna ska kunna reglera sitt lärande genom att sätta upp rimliga mål, planera hur målen ska nås och genomföra planen. Detta kallas självreglerat lärande (SRL) och är viktigt inom så väl studier som arbetslivet. Det finns däremot elever inom vuxenutbildningen som inte har fått möjligheten att utveckla SRL och därför var syftet med denna studie att studera hur SRL kan utvecklas hos en elev i matematiksvårigheter. Aktionsforskning var metoden för att uppnå detta syfte där aktionen bestod av tolv enskilda lektioner. På dessa lektioner använde läraren olika strategier kopplat till både SRL, motivation och feedback med intentionen att bedöma vilka effekter dessa strategier fick för elevens SRL användes observationer och intervjuer. Strategierna var till exempel enskilda lektioner, tydliggör lärandemål, nivåanpassa uppgifter, introducera en problemlösningsmall och använda självskattningsmatriser, olika former av självbedömning samt feedback. Detta resulterade bland annat i att eleven började reflektera mer över sitt eget lärande samt förändrade synen på inlärning.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2. Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning. I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK. Undervisningsmetoden tycks underlätta för dem att uppmärksamma skillnaden mellan sitt inlärarspråk och målspråket svenska, d.v.s. noticing the gap, vilket är viktigt för att de själva ska bli bättre på att fokusera form i en kommunikativ kontext och bli mer självreglerande.

Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska. Resultatet visar på flera skillnader i vuxenelevers lärande från grundskolan/grundsärskolan, gymnasieskolan/gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen. En skillnad gäller informanternas motivation till skolan vilken har förändrats under skoltiden. Det beror till stor del på lärarens stöd, krav och feedback som eleverna fått alternativt inte fått i skolan. Ytterligare skillnader som resultatet påvisar gäller klassrumsmiljön och studiestrategier. Informanterna anser att vuxenutbildningen är bättre på att tillgodose en inkluderande lärandemiljö som ger dem förutsättningar att lyckas i sina studier. Vuxenutbildningen ger på så sätt ett erkännande till eleverna som leder till att de får en bättre självkänsla. Resultatet belyser likaså situationer som är och har varit betydelsefulla för informanterna men även situationer som försvårade deras lärande. Betydelsefulla situationer berör användningen av goda studiestrategier. Situationer som försvårade berör däremot konsekvenser från kunskapsbedömningar och bedömningar som grundats på informanternas personliga egenskaper, exempelvis epilepsi. / During my time as a teacher in adult education, I have met many students who have negative experience of studying. Several of them have failed in their previous studies for different reasons, but my experience is that many of these students succeed in adult education. The purpose of this study is to illustrate how adult students view their learning in the subject Swedish and during their current studies in adult education, as well as during their previous studies in primary and secondary school. The method that has been used in this study is a qualitative study based on a phenomenological - hermeneutic approach. The study involves seven students who talk about their experiences when studying Swedish. The results show several differences in those learning experiences that stretch from primary school to adult education. One difference concerns the informants' motivation to school which has changed during school time. It largely depends on the teacher’s support, demands and feedback that students did or didn’t receive during their time at school. Further differences that are highlighted in the results are about environment and study strategies. The informants believe that adult education is better at satisfying an inclusive learning environment that gives them the potential to succeed in their studies. Adult education thus gives the students a recognition that eventually increases their self-esteem. The result also highlights situations that are and have been important for the informants but also situations that impeded their learning. Significant situations involved the use of good study strategies while impeding situations originate in knowledge assessments and judgments that were made on the basis of the informants’ personal characteristics, such as epilepsy.

Detta är ett examensarbete i ämnet Svenska som andraspråk som behandlar genus och heteronormativitet i skolämnet svenska som andraspråks läromedel. Studiens inriktning är mot den grundläggande vuxenutbildningen på Komvux. Den forskning som tidigare bedrivits i området kring genus och queer har länge fokuserat på klassrumsnära innehåll där man bland annat har undersökt talutrymme i klassrummet eller lärares förhållningssätt till genus. Detta har bidragit till att det inte fallit så mycket ljus över de materiel eleverna faktiskt läser i skolan. I denna studie vill jag bredda genus- och queer forskningen i den grundläggande vuxenutbildningen och även koppla in de läromedel som används. Insamlingen av empiri till studien har skett via kriteriebaserad kvalitativ sampling. För att analysera innehållet har jag använt mig av diskursanalys som jag kopplat queerteori till. Resultatet av studien var nedslående. Det märktes tydligt att biologiska kvinnor var underrepresenterade samt att kvinnorna på ett övervägande sätt beskrevs negativt. HBTQ-identiteter är i stor utsträckning marginaliserade och i de fall de förekommer är de totalt andrafierade. Den tidigare forskning som finns i ämnet från Norge och Australien visar liknande resultat med min studie. Slutsatsen är att vi i den svenska skolan behöver samla oss och göra läromedelsanalyser med ett queerperspektiv för att faktiskt belysa detta problem. Utan ett krafttag kring dessa frågor kommer vi ha svårt att skapa en jämlik skola som våra styrdokument ställer som krav.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några elever som har läst Sva B och Sva 3 på vuxenutbildningen lyckats i sina studier på högskolenivå och vilka kunskaper och färdigheter de har fått med sig från Sva B/Sva 3 som de har haft användning av i studier på högskola eller universitet. Undersökningen försöker också ta reda på om eleverna önskar att de hade fått träna dessa färdigheter och kunskaper mer i kurserna på gymnasial nivå. Vidare är även syftet att undersöka om högskoleutbildningar och högskolelärare tar hänsyn till att eleverna har svenska som andraspråk. Undersökningen är en kvalitativ studie som gjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem elever som har läst Sva B eller Sva 3 på vuxenutbildningen i en mindre, svensk ort mellan åren 2010 och 2018. Resultatet av studien är att dessa fem elever har lyckats ganska bra med sina högskolestudier då flera av dem har fått höga betyg i sina kurser. De flesta av eleverna upplever också att de har fått träna på de färdigheter och kunskaper de har behövt i sina högskolestudier om än i olika hög grad, men alla uttrycker att de gärna hade övat mer. Gällande utbildningarnas hänsynstagande till att eleverna har svenska som andraspråk menar alla informanterna att de har bedömts på samma grunder som de studenter som har svenska som förstaspråk men att en del språkliga brister har förbisetts. Slutsatsen av undersökningen är att Sva B och Sva 3 har förberett de här eleverna för högre studier på ett tillfredställande sätt även om det finns delar som eleverna önskar att de kunde ha blivit ännu bättre förberedda på. Vidare så framkommer att utbildningarna följer de styrdokument de har och bedömer inte elever med svenska som andraspråk på andra sätt än de med svenska som förstaspråk även om viss hänsyn tas till språkliga brister. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Denna uppsats handlar om digitaliseringen på grundläggande nivå på vuxenutbildningen. Den tar upp för- och nackdelar med den digitala undervisningen i svenska som andraspråk. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer av tre lärare och fyra elever. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur den digitala kompetensen ser ut hos lärarna och eleverna. Den ställer också frågan hur de kan förbättra sin kompetens och hur de ser på varandras kunskaper om digitala verktyg. Resultatet visar att lärarna har bra koll på de digitala verktygen och är inte rädda för att ta sig an ny kunskap. Lärarna anser att de flesta eleverna behöver hjälp med digitala verktyg och det anser även eleverna. Med IT-stöd har eleverna blivit tryggare och forskningen visar att tryggheten är viktig för att lära sig och utvecklas. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Studiens syfte var att undersöka sex sfi-lärares syn på integration samt om och hur de arbetar med det i och utanför det fysiska klassrummet. Studien gällde också lärares uppfattningar om styrdokument samt vem som ansvarar för att arbete med integration sker. Metoden som användes var en semi-strukturerad intervju som utfördes enskilt med varje lärare. Resultaten visar att lärarna arbetar med integration i och utanför det fysiska klassrummet och att de anser att det är nödvändigt för att elever ska lyckas i det svenska samhället. Lärarna är positivt inställda till att elever tidigt kommer i kontakt med  yrkeslivet och de är alla överens om att språket är en viktig del av integrationen. Vidare menar lärarna att även om de per automatik arbetar mycket med integration i det fysiska klassrummet, krävs det mycket tid och planering för att planera aktiviteter utanför. Tid är också något som lärarna menar att de inte har tillräckligt av. Resultaten stämmer delvis överens med den tidigare forskning som gjorts gällande elevers uppfattningar om integration inom sfi.

Studie- och yrkesvägledning utgör en central funktion för introduktionsprogrammens elever redan på gymnasiet. Men intresset för karriär och vägledning är ofta litet. Forskning visar att det kan vara en effekt av att det finns brister i kompensatoriskt stöd från skola och vägledning där faktorer som dålig självkänsla, psykisk ohälsa och otillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser ofta är vanliga bland dessa elever. Brytpunkten efter gymnasiet är en viktig händelse där både hämmande och främjande faktorer påverkar övergången till vidare studier för introduktionsprogrammets elever och tidigare studier visar att intresset för vägledning blir viktigare för deras karriärval. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vägledares erfarenhet och upplevelser av vägledning och övergången till vuxenutbildningen för elever som gått de olika introduktionsprogrammen på gymnasiet. Detta undersöks i två frågeställningar där den ena är: Faktorer som främjar eller hämmar (motivationen) till vidare studier på vuxenutbildningen och den andra frågeställningen utforskar hur vägledare på vuxenutbildningen använder karriärteorier och modeller i vägledningen av dessa individer. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor till nio verksamma studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning, styrdokument och begrepp från karriärteorierna Careershipteorin och SCCT har använts i resultatanalysen av empirin. Studiens resultat visar att det kompensatoriska stödet från skola och vägledning är en viktig faktor som ofta brister, främst för elever från introduktionsprogrammet. Det visar sig också att det kompensatoriska stödet skiljer sig mellan olika skolformer. Valfriheten på vuxenutbildning är en viktig främjande faktor för dessa individers motivation att studera vidare samtidigt som det egna ansvaret på vuxenutbildningen kan bli för stort.Andra resultat påvisar att karriärteorier sällan används som analysram i vägledningssamtal utan i stället används karriärmodeller och metoder som stöd i vägledningsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring elever med stödbehov på grund av språklig sårbarhet i ämnet engelska i vuxenutbildningen, för att utreda vilka mekanismer som påverkar lärares uppfattningar och därmed vilket stöd eleven faktiskt får.Metoden är semistrukturerad intervju där informanten ges möjlighet att utforma öppna svar. Därefter analyseras lärarnas uppfattningar genom att studera vad som utmärker lärarnas använda språkbruk (diskurs) i sammanhanget, med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell som verktyg och sätts i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att lärare i engelska på en av Sveriges större komvuxenheter har påtagligt bristfälliga kunskaper om språkstörning och språklig sårbarhet och därmed vad diagnosen innebär för svårigheten i skolsituationen, vilken didaktik som krävs och hur stöd utformas. Remittering sker istället till resursteamet (elevhälsovårdsteamet) med motiveringen tidsbrist. Diskursanalysen av intervjusvaren visar två rådande diskurser som styr de intervjuade lärarnas synsätt: den ideala eleven som en föreställning om vad som är normalitet gällande elevens egenskaper, beteende och förhållningssätt, som samverkar med diskursen om den undervisande läraren; en konstruerad sanning om läraruppdragets utformning och utförande. Förställningarna ovan föranleder ett binärt synsätt hos lärarna som bygger på att det i lärarens uppdrag ingår att definiera elever utifrån konstruktioner av normalitet och avvikelse som avgör i vilken mån lärarnas förmåga att lyckas i sitt uppdrag försvåras. Definitionen blir individbunden istället för miljöbunden och sätts i förhållande till vilken grad eleven uppfyller eller kontrasterar från kriterierna för den ideala eleven. Lärarnas egen kompetens blir aldrig en uttalad påverkande faktor i den diskursordning de är inneslutna i. Skolan blir i sammanhanget en socialiserande institution där lärarnas diskursiva praktik och den sociala praktiken om normalitet och avvikelse konstituerar varandra, vilket föranleder exkluderingsprocedurer då elever som avviker från idealet utestängs från att kunna uppnå det.

Denna studie fokuserar på studie och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen i två kommuner i norra Sverige. Där syftet med denna studie är att lyfta fram hur två olika kommuner upplever sin verksamhet utifrån fokusfrågor som berör b.la. arbetsuppgifter, organisation, gråzonsfrågor, kontaktvägar. Samt att titta på skillnader och likheter som finns mellan kommunerna för att se om det kan leda till några slutsatser kring om upplägg gör skillnad för hur stor arbetsbördan upplevs. Med hjälp av frågeställningarna i studien undersöks upplevelsen för vägledarna inom utvalda delar av vuxenutbildningens arbete för att se skillnader och likheter verksamheterna emellan. Frågorna har också varit till grund för den metod som studien valt, vilket är en kvalitativ enkät. Där till största del skriftliga svar gjordes för att fånga in upplevelsen som vägledarna har kring sitt arbete. Enkätsvaren analyserades delvis utifrån institutionell teori för att kunna se på likheter och skillnader mellan verksamheterna, samt utifrån tidigare forskning som lyfte fram likheter och skillnader mot andra myndigheter eller liknande verksamheter. Huvudresultatet som framkommit av denna studie är att vägledare inom båda kommunerna upplever att de utför onödigt arbete, som inte bör ligga på vägledaren att utföra. Som exempel på onödigt arbete är de frågor som vägledarna får som berör andra myndigheter.