Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisningen är anpassad för högpresterande elever i årkurserna 4–6 i ämnet svenska, utifrån skolinspektionens fyra utvecklingsområden. Det är en kvalitativ studie med insamlade data från tre semistrukturerade intervjuer med lärare, där följdfrågor har ställts vid behov. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det ligger mer fokus på de lågpresterande eleverna än de högpresterande i undervisningen. Även samverkandet mellan lärarna sker bara för de lågpresterande eleverna. medan det inte sker alls för de högpresterande. Det finns utmaningar i form av nivåanpassade uppgifter, matriser som visar mål och riktlinjer samt att samarbeta med högre årskurser. Motivationshöjande åtgärder visas i mer avancerade uppgifter och i en genomgripande återkoppling som visar eleverna hur och vad de ska arbeta med för att utveckla sina kunskaper. För att motverka stressen sker många diskussioner med både elever och föräldrar. Viljan finns hos de intervjuade lärarna att arbeta mer främjande för de högpresterande eleverna, men oftast motverkas detta av tidsbrist och att det inte finns några resurser.

Syftet med denna studie var att samla kunskap om hur lärare beskriver sina uppfattningar av estetiska lärprocesser i undervisningen i svenska. I studien har lärares uppfattningar framförts genom öppna frågor samt eget berättande. Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats och pragmatism som använd teori för att tolka lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser. John Dewey ses som tillämparen av pragmatismen och därför används även hans idéer angående den estetiska erfarenheten som ett medel för att tyda lärarnas upplevelser. De kvalitativa intervjuerna utfördes med legitimerade lärare som är verksamma i ämnet svenska i årskurserna 4–6. Intervjuerna utfördes enskilt med var och en av respondenterna under en vecka. Resultatet tyder på att flera av lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser stämmer överens med vad tidigare forskning visar vara lämpligt för elevernas lärande och utveckling i svenska. De uppfattningar från lärarna som stämmer överens med forskningen är främst de möjligheter som innefattar elevernas självkänsla och minnesfunktion, förståelse och kunskap samt djupare reflektionsmöjlighet. Resultatet visar de utmaningar som lärarna uppfattar med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. De utmaningarna innefattar bristande struktur under lektionerna, tidsbrist och stress under förberedelserna samt lärarnas egna bristande kunskaper och deras frånvarande intresse och inspiration. En utmaning är även uppfattningen att alla elever inte gynnas av estetiska lärprocesser. Dessa utmaningar som lärarna uppfattar bekräftar vad tidigare forskning visar.

No description available.

Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska. Resultatet visar på flera skillnader i vuxenelevers lärande från grundskolan/grundsärskolan, gymnasieskolan/gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen. En skillnad gäller informanternas motivation till skolan vilken har förändrats under skoltiden. Det beror till stor del på lärarens stöd, krav och feedback som eleverna fått alternativt inte fått i skolan. Ytterligare skillnader som resultatet påvisar gäller klassrumsmiljön och studiestrategier. Informanterna anser att vuxenutbildningen är bättre på att tillgodose en inkluderande lärandemiljö som ger dem förutsättningar att lyckas i sina studier. Vuxenutbildningen ger på så sätt ett erkännande till eleverna som leder till att de får en bättre självkänsla. Resultatet belyser likaså situationer som är och har varit betydelsefulla för informanterna men även situationer som försvårade deras lärande. Betydelsefulla situationer berör användningen av goda studiestrategier. Situationer som försvårade berör däremot konsekvenser från kunskapsbedömningar och bedömningar som grundats på informanternas personliga egenskaper, exempelvis epilepsi. / During my time as a teacher in adult education, I have met many students who have negative experience of studying. Several of them have failed in their previous studies for different reasons, but my experience is that many of these students succeed in adult education. The purpose of this study is to illustrate how adult students view their learning in the subject Swedish and during their current studies in adult education, as well as during their previous studies in primary and secondary school. The method that has been used in this study is a qualitative study based on a phenomenological - hermeneutic approach. The study involves seven students who talk about their experiences when studying Swedish. The results show several differences in those learning experiences that stretch from primary school to adult education. One difference concerns the informants' motivation to school which has changed during school time. It largely depends on the teacher’s support, demands and feedback that students did or didn’t receive during their time at school. Further differences that are highlighted in the results are about environment and study strategies. The informants believe that adult education is better at satisfying an inclusive learning environment that gives them the potential to succeed in their studies. Adult education thus gives the students a recognition that eventually increases their self-esteem. The result also highlights situations that are and have been important for the informants but also situations that impeded their learning. Significant situations involved the use of good study strategies while impeding situations originate in knowledge assessments and judgments that were made on the basis of the informants’ personal characteristics, such as epilepsy.

Det råder könsmaktsordning i samhället vilken påverkar barn och ungas identitetsskapande. Genus genomsyrar allt barn och unga får ta del av i sin vardag – allt ifrån hur vuxna tilltalar dem och varandra till hur leksaker presenteras. Redan som treåring vet ett barn vad som förväntas av dess kön och tillrättavisar jämnåriga som bryter mot dessa förväntningar. Vidare gör könsmaktsordningen kvinnor och kvinnlighet underordnade. Det strider mot aktuell läroplan för gymnasieskolan som förespråkar jämställdhet. I och med att skönlitteratur vidgar individers perspektiv finns det en möjlighet att lyfta genusperspektivet med hjälp av skönlitterära verk i svenskundervisningen på gymnasiet. Detta examensarbete undersöker därför ett mindre antal gymnasielärares skönlitterära urvalsprocess till ämnet svenska och synliggör på så sätt huruvida de har något genusperspektiv i åtanke eller inte. Med hjälp av en intervju- och enkätundersökning kan det konstateras att: 1) eleven samt styrdokumenten är huvudsakliga faktorer för det skönlitterära urvalet hos majoriteten av studiens deltagande lärare medan bildning är en huvudsaklig faktor hos minoriteten och 2) förhållningssättet till genusperspektivet i sitt skönlitterära urval skiljer sig mellan lärarna. Genom att diskutera resultatet i relation till det teoretiska ramverket och tidigare studier kan slutsatser relaterade till lärarnas ämneskonception samt förståelse av genus som begrepp dras.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur tjejer upplever att deras plats i klassrummet i ämnet svenska ser ut och om tjejer i årskurs 3 på gymnasiet ser någon skillnad mot tjejerna i årskurs 1. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer av sex informanter, tre från årskurs 1 och tre från årskurs 3 på gymnasiet. Informanternas svar visar att det finns likheter och skillnader mellan introverta och extroverta tjejer. Dessutom finns det svar som överensstämmer med tidigare forskning som visar att tjejerna upplever att de bemöts på ett annat sätt än killar i klassrummet, både av killar och lärare. Förlegade normer och förväntningar på tjejer lever delvis kvar i dagens klassrum. Informanterna har däremot inte reflekterat över om talutrymmet fördelas lika mellan killar och tjejer, utan den som är aktiv och vill ha ordet får enligt informanterna ofta det. Tjejerna i årskurs 3 visar att mognad och självsäkerhet gör att de vågar ta mer plats än tjejerna i årskurs 1. I ett drömklassrum ser tjejerna ökad delaktighet, ökat engagemang och kortare genomgångar av lärare som viktiga komponenter till en bättre undervisning. En didaktisk slutsats är att lärare behöver vara medvetna om hur man beter sig mot tjejer och killar och hela tiden arbeta för ett jämställt klassrum.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra. Skillnaderna mellan de lokala arbetsplanerna, Montessoriskolorna kontra vanliga skolor, är att alla Montessoriskolor har brutit ner sina arbetsplaner till arbetskort där även Montessorimaterialen står angivna. Vi fann inga skillnader vad gäller hur de olika skolorna i sina lokala arbetsplaner i ämnet svenska tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94. Samtliga skolor har fokuserat på kunskapsbegreppet färdigheter. Vi fann dock att inriktningen i styrdokumenten i dagens läroplan är influerad av Montessoripedagogiken och dess holistiska synsätt.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar:Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola?Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut?Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska?Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna. Vid bedömning i svenska används LUS-testet samt ett eget, för just denna skolan framtaget material, vilket samtliga lärare är nöjda med. Min slutsats är att lärarna inte följer kursplanen i svenska som andraspråk och detta beror på att lärarna inte har utbildning i hur undervisningen, för elever med ett annat modersmål än svenska, bör bedrivas.

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt. Trots skolors medvetenhet kring läsnings vikt visar rapporter ochundersökningar från statliga utredningar att läsförståelse överlag försämratshos dagens skolungdomar. Vi ställer oss frågorna hur lärare arbetar medskönlitteratur, vad lässtrategier innebär och hur de arbetar med strategierna.Vår metod var en kvalitativ enkätundersökning ochdeltagare var samtliga svensklärare från samma skola. Vårt resultatvisade att lärarnas kunskaper i och om lässtrategier varierade och så ävenarbetet med skönlitteratur och hur de arbetar med elevernas läsförmåga.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läsning är mer än en aktivitet mellanläsare och text, den kan berika människors liv och bidra till en förståelse förbåde sig själva och andra individer.  Läsning av litteratur är ettarbetsverktyg och hjälpmedel i undervisningen och det kan skapa delaktighet isamhället då förmågor som kritiskt tänkande och ett analytiskt förhållningssättkan uppkomma i samband med boksamtal eller diskussioner. / This paper investigates five teachers work and teaching about literature and reading strategies based on fiction. Fiction turned out to be an important tool in teaching, especially in reading strategies and reading comprehension. Literature is considered tradition bearer of culture, history and intellectual fellowship and human development. The Swedish curriculum and syllabus has clarified the importance of reading and reading strategies in teaching. Students need access to reading strategies so they can read different types of texts in an effective and efficient manner. Despite schools' awareness of the importance of reading, reports and surveys from government investigate reading comprehension in students’ ability to comprehend reading have worsened.  The paper investigates how teachers work with fiction and what reading strategies mean for the participants and how they work with the strategies. Our method is a qualitative survey and the participants are all Swedish teachers from the same school. Our results showed that teachers 'skills and reading strategies varied and so even work with fiction and how they work with students' reading skills. Our conclusions are that reading is more than an activity between readers and the text they have read. Reading can enrich people's lives and contribute to an understanding of both themselves and other individuals. Reading of literature is a tool and a teaching tool which can create participation in society, because students evolve skills such as critical thinking and an analytical approach which can arise when they take part of conversions of books and other types of literary discussions.

Denna fallstudie undersöker om samt hur lärandemålen i ämnet svenska synliggörs, konkretiseras och begripliggörs av en grundskolelärare i årskurs 3. Metodvalen i föreliggande fallstudie är av kvalitativ karaktär där både observationer och semistrukturerade intervjuer använts. En stegvis deduktiv-induktiv analysmetod har sedan tagits i anspråk för att förstå vårt resultat i förhållande till vår teoretiska bakgrund. Resultatet visar att synliggörande av lärandemål förekommer men inte i den utsträckning som vore önskvärt i förhållande till vad forskningen talar för.