<p>Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.</p><p>Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används för att undersöka hemsidornas genre och relation till Balls slutsatser. Materialet har även dekonstruerats enligt valda delar av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori med syftet att beskriva hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras.</p><p>Studien visar att det undersökta materialet bygger på marknadsdiskurs och att detta påverkar hur kunskapssynen, elev- och läraridentitet konstrueras. Förenklat uppvisar materialet två skilda diskurser. Den ena diskursen är centrerad kring kunskapens ändamål, att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta ändamål spelar en viktig roll i konstruktionen av läraridentiteten som i hög utsträckning bygger på branscherfarenhet, praktisk målmedvetenhet och nyfikenhet. Elevens identitet konstrueras som passiv kunskapskonsumerande. Den andra diskursen har vissa elitistiska undertoner. Kunskapssynen är centrerad kring identitetsdaning med syftet att möjliggöra elevens framtidsdrömmar. Konstruktionen av elevidentiteten bygger inom denna diskurs på beskrivningar av eleven som ansvarstagande, målmedveten och kunskapshungrande. Konstruktionen av läraridentiteten bygger på beskrivningar av lärarna som ansvarstagande, underhållande, motiverande, och prestationsinriktade.</p><p>Uppsatsen lyfter även fram att materialet genom sin marknadsförande genre och sina utförliga konstruktioner av kunskapssyn samt elev- och läraridentitet har stor potential att påverka den sociala praktiken på respektive skola. Detta förhållande aktualiserar frågan om hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet bör konstrueras. I den avslutande diskussionen diskuteras detta utifrån olika problemområden härledda ur slutsatser dragna i analysen.</p>

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige. Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används för att undersöka hemsidornas genre och relation till Balls slutsatser. Materialet har även dekonstruerats enligt valda delar av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori med syftet att beskriva hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras. Studien visar att det undersökta materialet bygger på marknadsdiskurs och att detta påverkar hur kunskapssynen, elev- och läraridentitet konstrueras. Förenklat uppvisar materialet två skilda diskurser. Den ena diskursen är centrerad kring kunskapens ändamål, att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta ändamål spelar en viktig roll i konstruktionen av läraridentiteten som i hög utsträckning bygger på branscherfarenhet, praktisk målmedvetenhet och nyfikenhet. Elevens identitet konstrueras som passiv kunskapskonsumerande. Den andra diskursen har vissa elitistiska undertoner. Kunskapssynen är centrerad kring identitetsdaning med syftet att möjliggöra elevens framtidsdrömmar. Konstruktionen av elevidentiteten bygger inom denna diskurs på beskrivningar av eleven som ansvarstagande, målmedveten och kunskapshungrande. Konstruktionen av läraridentiteten bygger på beskrivningar av lärarna som ansvarstagande, underhållande, motiverande, och prestationsinriktade. Uppsatsen lyfter även fram att materialet genom sin marknadsförande genre och sina utförliga konstruktioner av kunskapssyn samt elev- och läraridentitet har stor potential att påverka den sociala praktiken på respektive skola. Detta förhållande aktualiserar frågan om hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet bör konstrueras. I den avslutande diskussionen diskuteras detta utifrån olika problemområden härledda ur slutsatser dragna i analysen.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning.   Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor.

SammanfattningDettaarbeteämnarfokuserapåhuretttematisktarbetemedinslagavestetiskauttryck,idettafalletfrämstskrivande/sceniskproduktion,kantesigutifrånelevernaslärandeperspektiv.Varförvaletföllpådettaärheltenkeltsåattdetäridenmiljönjagarbetarutifrånmittintressemeddessauttryck.Detövergripandetematvarkönsroller,hederochutanförskap,ochdensceniskaframställningenficknamnet”Kronos–Kairos”.Detmetodiskauppläggetärenobservationsstudiegjordundersammanlagtvåveckorstidochfokuseradepåhurelevernaslärandeskiljersigfrånenmertraditionellundervisning.Samtidigtvillejagocksåsepåhurdetkanfungeraattläsaämnenparallelltutanförtemat.Iarbetetredovisashurundervisningenbedrevsisåväldeteoretiskadelarnaavtemat,såvälsomiarbetetmeddenavslutandescenföreställningen,ochhurelevernapåolikasätttogtillsigdessaundervisningsmoment.Eftersomskolansarbetsmodelländåbyggerpåelevensintressefördetestetiskauttrycketärslutsatsenändådenattnågraeleverpresteradevälitematssamtligadelar,andrakommertillsinrättidenestetiskadelen,ochförytterligarenågrafannsdetstorasvårigheteratttillgodogörasigundervisningensomhelhet,alltberoendepåolikaingångarochförutsättningar

This paper discusses the user requirements and user habits of researchers at the faculties of Arts. Theology and Social Science at Lund University. The first step was to make an account of studies dealing with information science and library science which are to analyse the results which are in accordance with a newer change in paradigm. Using this material, the next step was to analyse the results compiled on the information process and the concept of knowledge. The conclusion are as follows: Researchers place great importance on personal research contacts, and informal sources play an important role in both formal and informal contacts. The use of Internet is quite restricted, the communication possibilities  redominating. Researchers are unaware of the competence of library and its resources. This being so, the essence of matter is thereby to clarify and develop a deep-seated relationship between the user and the intennediary in the cognitive information process. There is no sense of antagonism between the social library and the virtual library, but instead a need for both the nearby social library and the endless global library.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra. Skillnaderna mellan de lokala arbetsplanerna, Montessoriskolorna kontra vanliga skolor, är att alla Montessoriskolor har brutit ner sina arbetsplaner till arbetskort där även Montessorimaterialen står angivna. Vi fann inga skillnader vad gäller hur de olika skolorna i sina lokala arbetsplaner i ämnet svenska tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94. Samtliga skolor har fokuserat på kunskapsbegreppet färdigheter. Vi fann dock att inriktningen i styrdokumenten i dagens läroplan är influerad av Montessoripedagogiken och dess holistiska synsätt.

Persson, Lotta (2007). Lärarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng heltid/distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lärare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frågor om lärares syn på kunskap och hur resonemangen förhåller sig till läroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Arbetet ger en översikt om läroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter på kunskap som är relevanta för studien. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med två gruppintervjuer i två olika lärlag ville jag se vilka tankar och aspekter lärare i grundskolans senare del har på skolans kunskapsbegrepp.Resultatet av undersökningen pekar på att lärarnas kunskapssyn har ungefär samma aspekter som läroplanen, men de använder inte terminologin i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det tycks dessutom finnas viss form av obalans i värderingen av de fyra aspekterna, där faktakunskap är dominerande som en bas och förutsättning för övriga kunskapsformer men att den däremot inte premieras med höga betyg. Resultaten visar också att hierarkin i kunskapsbegreppet blir tydligast i resonemangen kring praktisk kunskap, färdighetsaspekten. Ytterligare ett resultat är samsynen på att den viktigaste kunskapen eleverna måste ha med sig från skolan är förmågan att hantera och värdera all information som finns tillgänglig i samhället och göra rimliga och välgrundade ställningstaganden.