Det råder könsmaktsordning i samhället vilken påverkar barn och ungas identitetsskapande. Genus genomsyrar allt barn och unga får ta del av i sin vardag – allt ifrån hur vuxna tilltalar dem och varandra till hur leksaker presenteras. Redan som treåring vet ett barn vad som förväntas av dess kön och tillrättavisar jämnåriga som bryter mot dessa förväntningar. Vidare gör könsmaktsordningen kvinnor och kvinnlighet underordnade. Det strider mot aktuell läroplan för gymnasieskolan som förespråkar jämställdhet. I och med att skönlitteratur vidgar individers perspektiv finns det en möjlighet att lyfta genusperspektivet med hjälp av skönlitterära verk i svenskundervisningen på gymnasiet. Detta examensarbete undersöker därför ett mindre antal gymnasielärares skönlitterära urvalsprocess till ämnet svenska och synliggör på så sätt huruvida de har något genusperspektiv i åtanke eller inte. Med hjälp av en intervju- och enkätundersökning kan det konstateras att: 1) eleven samt styrdokumenten är huvudsakliga faktorer för det skönlitterära urvalet hos majoriteten av studiens deltagande lärare medan bildning är en huvudsaklig faktor hos minoriteten och 2) förhållningssättet till genusperspektivet i sitt skönlitterära urval skiljer sig mellan lärarna. Genom att diskutera resultatet i relation till det teoretiska ramverket och tidigare studier kan slutsatser relaterade till lärarnas ämneskonception samt förståelse av genus som begrepp dras.