Syftet med den här studien är att undersöka hur några elever som har läst Sva B och Sva 3 på vuxenutbildningen lyckats i sina studier på högskolenivå och vilka kunskaper och färdigheter de har fått med sig från Sva B/Sva 3 som de har haft användning av i studier på högskola eller universitet. Undersökningen försöker också ta reda på om eleverna önskar att de hade fått träna dessa färdigheter och kunskaper mer i kurserna på gymnasial nivå. Vidare är även syftet att undersöka om högskoleutbildningar och högskolelärare tar hänsyn till att eleverna har svenska som andraspråk. Undersökningen är en kvalitativ studie som gjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem elever som har läst Sva B eller Sva 3 på vuxenutbildningen i en mindre, svensk ort mellan åren 2010 och 2018. Resultatet av studien är att dessa fem elever har lyckats ganska bra med sina högskolestudier då flera av dem har fått höga betyg i sina kurser. De flesta av eleverna upplever också att de har fått träna på de färdigheter och kunskaper de har behövt i sina högskolestudier om än i olika hög grad, men alla uttrycker att de gärna hade övat mer. Gällande utbildningarnas hänsynstagande till att eleverna har svenska som andraspråk menar alla informanterna att de har bedömts på samma grunder som de studenter som har svenska som förstaspråk men att en del språkliga brister har förbisetts. Slutsatsen av undersökningen är att Sva B och Sva 3 har förberett de här eleverna för högre studier på ett tillfredställande sätt även om det finns delar som eleverna önskar att de kunde ha blivit ännu bättre förberedda på. Vidare så framkommer att utbildningarna följer de styrdokument de har och bedömer inte elever med svenska som andraspråk på andra sätt än de med svenska som förstaspråk även om viss hänsyn tas till språkliga brister. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om akade-misk skriftspråkskompetens. Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i svenska. Resultatet visar att de till-frågade lärarna uppfattar akademisk skriftspråkskompetens som innefattande både opera-tionell och diskursiv kompetens och två av lärarna uppfattar även kritisk-analytisk kom-petens som en del av den akademiska skriftspråkskompetensen. Den operationella kom-petensen ses av lärarna som något grundläggande för utvecklingen av akademiskt skrift-språk och lärarna har ett stort fokus på den diskursiva kompetensen, där de arbetar med målbilder i form av olika vetenskapliga texttyper som eleverna ska lära sig bemästra. Lärarnas utsagor om vad som utgör akademisk skrivkompetens uppvisar en svag före-komst av kritisk-analytisk kompetens.