Syftet med föreliggande studie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om akade-misk skriftspråkskompetens. Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i svenska. Resultatet visar att de till-frågade lärarna uppfattar akademisk skriftspråkskompetens som innefattande både opera-tionell och diskursiv kompetens och två av lärarna uppfattar även kritisk-analytisk kom-petens som en del av den akademiska skriftspråkskompetensen. Den operationella kom-petensen ses av lärarna som något grundläggande för utvecklingen av akademiskt skrift-språk och lärarna har ett stort fokus på den diskursiva kompetensen, där de arbetar med målbilder i form av olika vetenskapliga texttyper som eleverna ska lära sig bemästra. Lärarnas utsagor om vad som utgör akademisk skrivkompetens uppvisar en svag före-komst av kritisk-analytisk kompetens.

The aim of this thesis is threefold. Firstly it will examine what kind of support in academic writing is offered outside classes in higher education in Sweden. Secondly it will investigate what the most valued skills for the personnel working with providing this support are considered to be. Lastly the role of the academic library in connection to these writing support centers will be explored.  The study is conducted through a qualitative survey study with quantitative elements sent to Swedish universities. An inductive approach is taken to the analysis of the data.  The result show, among other things, that all of the answering universities offer this type of academic writing support. It is primarily done through individual support sessions and workshops but a range of other options are often available as well. It is clear that having a pedagogical approach and good language skills are highly valued in a support personnel´s skillset by the respondents. Furthermore the academic libraries were found to take a large part in the academic writing support. They contributed primarily through use of their premises although a number of them also contributed personnel, as well as was in charge of overseeing the writing support services.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares och elevers uppfattningar om akademisk litteracitet och vilka undervisningsstrategier svensklärare på gymnasiet använder för att främja gymnasieelevers akademiska litteracitet. En kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för empirin visar att lärare och elever har olika syn på hur akademisk litteracitet utvecklas. Medan elever har ett färdighetsfokus på akademiskt skrivande, anser lärare att skrivande, läsning och interaktion för förståelse behövs ses som en helhet för att elevers akademiska litteracitet ska utvecklas. Lärare har således ett större fokus på meningsskapande, medan elever främst fokuserar på de skrivnormer som finns inom den akademiska diskursen. Undervisning och respons kring färdigheter går dock till hög grad att se även hos lärare, vilket bidrar till att undervisningen till stor del får ett färdighetsfokus. Slutsatsen är att det meningsskapande och kunskapsbyggande som bör premieras i akademisk litteracitet minskar om färdighetsaspekten tar för mycket av undervisningen i anspråk. Lärare behöver såldes synliggöra sambandet mellan litteracitet och främjande av akademiskt skrivande. Kunskapsbyggande bör få mer utrymme i undervisningen och elevers akademiska litteracitet skulle gynnas av att elever får en tydligare och tidigare introduktion till den akademiska diskursen under gymnasiet.

Syftet med den här masteruppsaten är huvudsakligen att undersöka hur Tisus, ett språkprov som kan ge behörighet i svenska för universitetsstudier, uppfattas av testtagarna. Detta görs medelst en enkät med 227 respondenter, varav drygt hälften hade godkänts på testet och de övriga hade underkänts. Enkäten följdes upp av en intervjustudie med åtta av nämnda respondenter. Två av dem hade underkänts på Tisus men godkänts på annan väg; den ena genom betyg från behörighetsgivande utbildning och den andra genom Swedex B2 vilket accepterades av det finländska universitet hen sökte sig till. I enlighet med fenomenografiska studier fokuserade intervjuerna på hur respondenterna upplevde språkprovet och de universitetsstudier de följde och vilka känslor de hade rörande kraven på Tisus i jämförelse med hur de erfor de språkbehov de hade på universitetet. De åtta respondenterna skiljer sig åt inbördes vad gäller förstaspråk, studieinriktning, studieort och hemland. Även om respondenterna skilde sig något åt i vissa avseenden så var de ändå förvånansvärt lika i det att de, med kanske ett undantag, lyckas oerhört väl med sina studier. Majoriteten av dem tycker också att Tisus fungerar som språkprov inför högskolestudier och att kraven på Tisus stämmer någorlunda väl överens med de krav de upplever på högskolan. Under studiens gång ställde jag mig ofta frågan om den här intervjustudien hade attraherat vissa studenter mer än andra. Enkätsvaren visar nämligen en delvis annan bild, nämligen att det bland de godkända respondenterna finns ett antal individer som menar att de inte har tillräckliga språkfärdigheter för att klara högskolestudier och/eller anger att de inte möter språkkraven för C1 så som de uttrycks i enkäten. Samtidigt uttryckte flera underkända enkätrespondenter att de språkligt skulle ha klarat av att läsa på universitetet, om de bara hade getts chansen. Tydligt är att det finns gott om utrymme för vidare studier inte bara på ämnet high stake-testning inför universitetsstudier, utan fler studier som inkluderar andraspråkstalande högskolestudenters syn på saken måste också genomföras. / The aim of this master's thesis is mainly to investigate how a Swedish language entrance test for university studies, Tisus, is received by the test takers. This is done by a survey study that covers 227 test takers of which little over half have passed the test and the others had not. The survey was followed by interviews involving eight of the test takers, among which two had failed the Tisus test but had been granted admission to university studies after having had their language skills tested and approved by means of other, different language tests. In accordance with phenomenographic studies, the interviews focused on how the respondents perceived the entrance language test and their university studies and how they felt about the requirements for passing the test in comparison with the experienced language demands on students at their university. The eight respondents represented a diverse group regarding their L1, their choice of studies and university, and home country. However, even though they differed slightly in some regards, they were surprisingly similar in that they, with perhaps one exception, all succeeded extraordinary well as students. The majority of the respondents mainly approve of the requirements of the Tisus test and finds it reasonably comparable to the language needs they experience at university. The question arises if an interview study such as this one attracts some students more than others, because from the results of the survey it is clear that not all students who passed the test have the necessary language skills, according to themselves, and many have not yet become students. At the same time, a number of the survey respondents, who had failed at the test, were of the opinion that the requirements were too high and that they, given the opportunity, might well have managed university studies. It is clear that there is a lot of room for more work in this area, looking at the gate keeping task that high stake testing for university studies needs to fulfill. Also, more studies need to be conducted to gain knowledge about student’s views on the matter.

Studiens syfte var att studera hur första- och andraspråkstalande studenter agerar i den akademiska gemenskapen med fokus på hur de inkorporerar röster genom att referera och citera. Studien samlade in data genom enkäter och texter som sedan användes för analys. Urvalet bestod av 10 deltagare varav 5 var svenska som förstaspråkstalare och 5 svenska som andraspråkstalare. Deltagarna var inskrivna och gick kursen Akademiskt skrivande 1SV108 på Linneuniversitetet. De viktigaste resultaten studien fann var att det fanns en individuell variation i val och användning av inkorporering av röster i akademisk skrift. Den individuella variationen bestod av vilka referensmarkörer som användes för att inkorporera källor och skribenternas egna röster och hur och vilka typer av citat som användes för att uttrycka skribentens röst.

No description available.