Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska, tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som har dessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, men blir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser. Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet som förmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svensk dagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar. För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialet omfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken. Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligt och känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket. De män som känner en motsättning mellan manlighet och yrket var äldre. I artiklarna framhålls det att männen trivs med yrket, att de är ovanliga på arbetsplatsen och är omvårdande som personer.

Den har studien har undersökt tre läromedel för spanska som moderna språk, två för årskurs 9 samt ett för gymnasieskolan. Då läromedel använder sig av så väl bild som text, har studien utgått från ett multimodalt perspektiv. Syftet var att skapa förståelse kring hur kvinnor och män porträtteras i läromedel för spanska som moderna språk. Genusrepresentationen har beräknats och analyserats utifrån ett kodningsschema, vilket grundades i antal individer, placering i hemmiljö samt yrkestillhörighet. Empirin har betraktats utifrån tidigare forskning kring ämnet, Connells genusteori och Lukes tredje maktdimenson som syftar till det undermedvetna. Ur Connells har fokus lagts på genusrelationerna, då dessa blir synliga utifrån hur män och kvinnor porträtteras. Genusrepresentationen i de insamlade data kan förstås utifrån ett maktperspektiv där män är överordnade kvinnan i arbetslivet, samtidigt som den visar en jämnare bild av det totala antalet manliga och kvinnligare individer än vad som presenterats tidigare. Därtill kan den förstås utifrån en samhällelig kontext, där den bild som visas i läromedel inte stämmer överens med verklighetens yrkesfördelning.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa. Studien stödjer sig främst på genusteorier bl.a. på Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Denna studie genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom intervjuer med fem kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Resultatet presenteras i form av en huvudtolkning som visar att kvinnor trivs bra i mansdominerade yrken men att de behöver anpassa sig och hantera vissa svårigheter.

På den svenska arbetsmarknaden beskrivs det idag finnas en tydlig könssegregering där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher, och där vissa arbeten anses lämpade för kvinnor medan andra anses lämpade för män. Att kvinnor söker sig till mansdominerade yrken är idag mer vanligt än tidigare. Syftet och frågeställningarna i denna studie var att undersöka en grupp kvinnors egna upplevelser av att arbeta inom olika typer av mansdominerade yrken, samt att undersöka hur de kommit dit och vilka vägar de tagit under resans gång. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer och urvalet bestod av åtta kvinnor som alla arbetade inom mansdominerade yrken. För att kunna förstå och analysera vårt material använde vi oss av tidigare forskning inom ämnet, samt teoretiska utgångspunkter som kön och genus, genusordning, uppfattningen om manligt och kvinnligt, könsmärkningsprocessen samt homosocialitet. Studiens resultat visade att intresset för yrket och dess arbetsuppgifter varit betydande i kvinnornas val av yrke, men att deras vägar till det valda yrket skilt sig åt. Flertalet lyfte svårigheter och hinder utifrån att vara i minoritet inom ett mansdominerat yrke, och kvinnorna redogjorde för hur de ibland använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att kunna hantera dessa situationer. Trots upplevda hinder redogjorde dock samtliga kvinnor för hur de trivs med sitt yrke och på arbetsplatsen.

There has been a dramatic increase in long-term sick leave in Sweden, which largely depends on occupational stress. Occupational stress applies particularly in relationship-intensive jobs, which means that the individual works with a lot of contact or responsibility for other people. Research has shown that attachment is relevant to the choice of coping style and perception of stress in the workplace. The aim of the present study was to investigate the relationships between attachment patterns, coping styles and occupational stress in relationship-intensive jobs and to extend previous studies by adding the variables age, work experience and education in relation to coping styles and occupational stress. The study was in quantitative form in which 186 participants from various relationship-intensive jobs across Sweden participated. The results showed that insecure-anxiety and insecure-avoidance attachment was correlated with a higher level of occupational stress. The results also showed that the higher the use of problem-focused coping style, the lower the level of occupational stress. The study’s results contradicted previous research, in the way that emotion-focused coping style had a negative correlation with insecure-avoidance attachment and occupational stress. Finally, the study's results showed that the higher the age of the individual, the lower the level of occupational stress. The result of this study is important for working-life research and highlights the importance of attachment patterns and coping styles effect on occupational stress. / Det har skett en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar i Sverige som till stor del beror på arbetsrelaterad stress. Den arbetsrelaterade stressen gäller framförallt relationsintensiva yrken som innebär att individen arbetar med mycket kontakt eller ansvar för andra människor. Forskning har visat att anknytning har betydelse för valet av copingstil och upplevelsen av stress i arbetslivet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambanden mellan anknytningsmönster, copingstilar och arbetsrelaterad stress inom relationsintensiva yrken samt att utvidga tidigare studier genom att lägga till variablerna ålder, arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå i relation till copingstilar och arbetsrelaterad stress. Studien var i kvantitativ form där 186 deltagare från olika relationsintensiva yrken runt om i Sverige deltog. Resultatet visade att otrygg-ångest och otrygg-undvikande anknytning var korrelerat med en högre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visade även att ju högre användning av problemfokuserad copingstil desto lägre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat gick emot tidigare forskning då emotionsfokuserad copingstil hade ett negativt samband med otrygg-undvikande anknytning och arbetsrelaterad stress. Till sist visade studiens resultat att ju högre ålder individen har desto lägre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat är viktigt för arbetslivsforskning och belyser betydelsen av att ta hänsyn till anknytningsmönstret och copingstilarnas påverkan på arbetsrelaterad stress.

Denna uppsats undersöker hur genuskodade ord används i jobbannonser för mans- och kvinnodominerade yrken i en mellanstor kommun i Sverige. Tidigare forskning visar att genuskodade ord i jobbannonser kan påverka vem som söker till tjänsten och därmed bidra till att det överrepresenterade könet inom yrkeskategorin fortsätter rekryteras till tjänsten och att den ojämna könsfördelningen på arbetsplatsen upprätthålls. I studien analyserades totalt tjugosju jobbannonser från tre kvinnodominerade yrken (undersköterska, förskollärare och grundskollärare) och tre mansdominerade yrken (IT-specialist, systemutvecklare och tekniker) i en mellanstor kommun. Vid analys av annonserna användes kvantitativ innehållsanalys för att undersöka förekomsten samt jämföra antalet genuskodade ord i annonserna. Resultatet visade att fler jobbannonser är kvinnligt kodade och att vissa genuskodade ord förekom betydligt mer än andra. Resultatet visade också att genuskodade ord används på ett sätt som förstärker den traditionella manliga respektive kvinnliga samtalsstilen. Resultatet kan användas för att förstå hur språket i jobbannonser kan bidra till att förstärka eller bryta ner könsstereotyper på arbetsmarknaden.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

I dagens Sverige råder en könssegregerad arbetsmarknad där män och kvinnor förväntas arbeta inom olika sektorer, vilket ofta leder till könsdiskriminering av något slag. Män som arbetar i kvinnodominerade yrken framställs som feminina på grund av de stereotypa föreställningarna som florerar i samhället. Dessa föreställningar kan göra att det är svårt för männen att träda in i kvinnodominerade branscher och därför bibehålls särskiljningen mellan könen på arbetsmarknaden. Att studera män i kvinnodominerade yrken är viktigt då det kan påvisa samt bryta könsnormer i arbetslivet, samt för att få ökad förståelse för hur männen upplever sin vardag som minoritet. Den här uppsatsen har som syfte att få en djupare förståelse för hur män som arbetar inom ett kvinnodominerat yrke upplever sin situation och sina villkor i relation till maskulinitetsnormen. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med 8 deltagande män. För att bearbeta materialet användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att männen upplevde sin situaton och sina villkor som övervägande positiv, däremot märkte männen att de tar omedvetet på sig stereotypa arbetsuppgifter. De upplevde inte att de påverkades av samhällets stereotypa bild av män dock såg de att kollegor, kunder/patienter och ungdomar behandlade dem och sina kvinnliga medarbetade olika beroende på kön.

Förevarande studies är att undersöka elevers uppfattningar om yrken i förhållande till kön och huruvida elevens könstillhörighet har påverkan på deras inställning. Studien ämnar även att studera om litteratur kan inverka på elevers uppfattningar om yrken. Resultatet grundar sig på insamlad empiri från 24 elever samt intervjuer med hälften av de medverkande. Det insamlade materialet består av teckningar där eleverna ritar och namnger tre fiktiva yrkespersoner, brandman, snickare och lärare. Teckningarna och intervjuerna sätts i relation till varandra och analyseras slutligen kvalitativt.  Tidigare forskning beskriver att det finns en stereotyp uppfattning om flertalet yrken och vem som kan arbeta med vad. Forskning belyser även att flickor är underrepresenterade i barnlitteratur, att flickor ofta porträtteras könsstereotypt samt att en bred representation i barnböcker av hur flickor respektive pojkar kan vara är betydelsefullt för barns självbild. Föreliggande studies resultat visar att litteratur kan ha inverkan på elevers uppfattningar om yrken. Det insamlade materialet indikerar även att eleverna är medvetna om att alla kan arbeta med alla yrken, oberoende könstillhörighet, men att de förhåller sig enligt normen vid samtal om deras eget framtida yrke.