No description available.

Disputats, Umeå 2007. / Sammanfattning på engelska.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.

This study aims to investigate what factors that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions. The study investigates when women is no longer considered different in male dominated professions because of their gender, but instead are considered as equal because of their profession. The question of the inclusion of women in male dominated professions is inspired by the classical question of gender integration in workplaces. In this study the question of inclusion is considered a possible cultural consequence of integration. The theoretical framework of the study consists of Randall Collin’s thoughts on group affiliation, and Rosabeth Moss Kanter’s theory about tokenism. These theories are used to analyze the data of the study. The study was conducted through a survey that was distributed between three different male dominated companies in southern Sweden. The companies where representative of three different types of branches: one technical, one electrical and the third an industrial company. The study demonstrates that organizational factors are the primary causes that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions.

Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa handledarens roll vid grupphandledning av yrkesverksamma inom människohjälpande yrken, då detta är ett område som endast är sparsamt utforskat. Materialet inhämtades genom semi-­strukturerade intervjuer med nio verksamma handledare med socionom­ eller psykologutbildning. De transkriberade  intervjuerna bearbetades med tematisk analys. Resultatet kan övergripande beskrivas i form av  en modell med fem huvudteman: handledarrollen i modellens centrum, som påverkar och påverkas av förutsättningar, förväntningar, arbetssätt och utvärderingar. Modellen illustrerar hur handledarrollen i all dess komplexitet är produkten av en hel samling olika påverkansfaktorer och beslut, där vissa har sitt ursprung i handledarens egen bakgrund, men många är beroende av det sammanhang i vilket handledaren verkar. Resultatet visar även att handledarna skiljer sig gällande fokus samt prioritering av olika funktioner i handledningen. Det formuleras sällan konkreta mål i handledningen utan innehållet styrs utifrån syfte och förväntningar, och det varierar hur och i vilken grad utvärderingar genomförs.

Background The word cancer is a term used to describe about 200 different diseases. Cancer patients often receive palliative care, where the purpose is to relive suffering and promote quality of life. Previous research shows that nurses often have a negative approach towards cancer, especially because the lack of knowledge and insecurity in how to communicate with these patients. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with cancer receiving palliative care in a hospital ward. Method The method used in this study was a literature review based on qualitative studies. Fourteen articles were analysed according to Friberg's (2006) qualitative content analyse in five steps for literature-based studies. Results The result showed that nurses have mixed feelings about meeting patients with cancer in a palliative phase. They had feelings of inadequacy and they felt a great responsibility, many nurses experienced feelings of gratitude towards working with palliative patients with cancer. Nurses also expressed that communication and a trusting relationship with the patients were important. The nurses often felt that they didn't have enough time to give the care that the patients deserved because of a high workload. Conclusion Patients with cancer in a palliative phase are a complex area. Nurses may experience providing care to patients in palliative care as emotionally stressful. To be able to provide high quality care trusting relationships were essential between nurses and patients. Patients with cancer are in need of support from the nurse, but the nurses experienced that time is not enough.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Several studies shows that the dominant norms of masculinity are a hinder for boys to perform in school and a hinder for men to choose female-dominated occupations. Moreover, selecting a career can be a complex decision for young adult men´s to choose a female-dominated higher education - and this dilemma has been a topic of much reports and research. However, there is still a lack of understanding regarding the influence of social capital on young people as they transition to higher education. Not many studies have been made on the male student´s experience of the impact of social capital on their gender-breaking higher education choices.Therefore the aim of this study is to understand which social capital and social network relations are of importance to young male students´ gender-breaking higher education choices. Furthermore, this study aims to examine the conditions that have broadened the informants' motive to choose a higher education.A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the purpose of this essay and the method of choice for analysis were social networks analysis of ego-net, which is a method on studying social relations. The result is being analyzed by using a conceptional model based on Lent el. al (1994) Social Cognitive Careers Theory, Pierre Bourdieu’s (1986) Theory of social capital and Ego-net (Crossley et. al 2015).The results of this study show that social background and gender have a limited significance in relation to the informants' gender-breaking choice of higher education and career path. There are various motives that have encouraged and motivated the informants' gender-breaking choices. Three different motives appears that has affected their gender-breaking educational and professional choices; (I) Making a difference (II) Security in working-life and (III) Skills and knowledge seeking. These motives challenge notions of gender as well as other aspects of an “ideal” job and career for men.The study concludes that the informants' gender-breaking higher education choices have been preceded by a process of different types of events in the transition to working life, as well as connections and networking with other individuals in the adult life who have influenced their career and decision-making. It is found that social capital and heterogeneous network has a significant role for the informant’ gender-breaking education and careers choices - e.g. male role models, inspirers such as professionals in primay and secondary education and colleagues in the world of work, who have contributed to changing their stereotypical notions of female-dominated professions, new preferences and altruistic goals such as helping others, themselves and their future.

Det uppskattas att ungefär en tredjedel av arbetsmarknaden består av röstkrävande yrken, det vill säga yrken där rösten är ett viktigt och nödvändigt redskap för att utföra sitt arbete. Tidigare forskning har identifierat lärare, sångare och präster som yrken med röstkrävande arbetsuppgifter. Forskningen är dock över 20 år gammal, och aktuell forskning om vilka röstkrav som ställs på arbetsmarknaden, särskilt hos grupper som inte är överrepresenterade vad gäller röstproblem, saknas. Syftet med den här studien är att identifiera vilka röstkrav som ställs inom yrkesgrupper i Sverige idag. Totalt 477 deltagare besvarade en enkät med frågor om uppskattad talartid under en arbetsdag, samt vilka röstkrävande arbetsuppgifter och röstkrävande arbetsmiljöfaktorer som förekom på deras arbetsplats. Resultatet från den här deskriptiva tvärsnittsstudien visar att flera yrken som tidigare blivit identifierade som röstkrävande yrken, även är röstkrävande yrken idag. Ytterligare identifierade yrken i den här studien var till exempel arbetstagare inom museum- och biblioteksverksamhet, sjuksköterskor med vidareutbildning, till exempel barnsjuksköterskor, chefer inom utbildning, och yrkesgruppen ”författare, journalister och tolkar”. De mest förekommande röstkraven var att muntligt instruera eller informera kollegor, prata i telefon och att kommunicera muntligt med kunder eller klienter. Vidare forskning med ett större deltagarantal behövs för att ytterligare identifiera röstkrävande yrkesgrupper och röstkrav på den moderna arbetsmarknaden, där rösten förväntas hålla under allt fler arbetsverksamma år. / It is estimated that approximately one third of the labour market consists of vocally demanding occupations, namely occupations where the voice is an important and necessary tool to execute one’s work. Previous research has identified teachers, singers, and priests as occupations with vocally demanding work. However, the research is over 20 years old, and current research about vocal requirements on the labour market, especially amongst groups that are not overrepresented regarding voice problem, are missing. The purpose of this study is to identify which vocal requirements are essential on the modern Swedish labour market. A total of 477 participants completed a survey with questions about estimated speaking time during a workday, as well as which vocally demanding work tasks and vocally challenging work environmental factors occured at their workplace. The result from the descriptive cross-sectional study shows that several occupations that previously have been identified as vocally demanding occupations, also are vocally demanding occupations today. Further identified occupations in this study were employees working within libraries and museums, nursing professionals with continued education such as pediatric nurses, education managers, and the occupational group “authors, journalists, and interpreters”. The most occurring vocal demands in the Swedish labour market today were verbally instructing or informing colleagues, speaking on the phone, and verbally communicating with customers/clients/patients/users/visitors. Further research with a larger number of participants is needed to identify vocally demanding occupational groups and vocal requirements on the modern Swedish labour market, where the voice is expected to last during an increasing amount of working years.

Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen. / Despite being considered one of the leading countries in gender equality, Sweden has one of the most gender-segregated labour markets in Europe, with a clear division between where a majority of men and a majority of women are found in the workforce. This study interviewed women working in two of the largest forestry companies in Värmland, with the aim of investigating their experiences of entering and working in a male-dominated sector, in order to shed light on factors that contribute to maintaining a gender-segregated labour market. The research questions addressed in this study are: What factors have influenced women's entry into the forest industry and what shapes the experience of being a woman in the forest industry? The study employs a qualitative method using semi-structured interviews as the data collection material. The theoretical framework is based on Berger and Luckmann's (1991) "Social Construction of Reality," West and Zimmerman's (1987) theory of "doing gender," and Kanter's (1993) "Men and Women in the Corporation". The results indicate that participants' journey into the forestry industry has been influenced by family, place of upbringing and education. In addition to the factors encountered upon entering the industry, the individual's self-image in relation to the perception of what kind of person fits into the forestry industry has also been identified as a possible influencing factor in women's entry into the industry. The results reveal that participants perceive the forestry industry as welcoming and accessible to all types of people. However, a certain image of what it takes to thrive in the industry is presented in the material. The image portrayed is closer to a masculine ideal, while feminine qualities are presented as less advantageous. Participants do not perceive any differential treatment based on their gender; however, their narratives about being a woman in a male-dominated industry highlight experiences of encountering resistance, questioning, and pressure to conform to the prevailing ideals. Furthermore, a pattern is identified where women follow other women within the organization, which is presented as both a barrier and a stepping stone for women in these organizations. In summary, the results suggest that old values still persist within the organization and risk perpetuating gender segregation in the labour market, despite the participants themselves not necessarily sharing that perception.