Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare fördelat på åtta kommuner i Sverige anser om sin rådande lön och löneutveckling. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle och har en mycket lägre ingångslön och lägre löneutveckling jämfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Enkäterna delades ut till 84 stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt på gymnasiet i åtta olika kommuner i Sverige. Merparten av våra respondenter anser att deras lön är alldeles för låg och de känner ingen optimism för att det kommer att ske några större positiva förändringar inom snar framtid. / The purpose of our study is to explore what 84 teachers, in eight different Swedish municipalities, think of their current pay and their wage development. Teaching is one among the most important occupations in our society, but has a much lower salary and lower wage development compared to other academic professions with the same training time. Our survey was conducted using a quantitative method in the form of questionnaires, handed out to 84 active teachers in Primary School, Secondary School and High School in eight Swedish municipalities. Most of our respondents consider their pay to be too low and they do not feel optimism that there will be any major positive changes in the near future.

Trots att Sverige anses vara ett jämställt land finns det stora löneskillnader mellan kvinnor och män. Dessa löneskillnader tycks vara extra stora inom bank-och finansbranschen och kan till viss del förklaras av frånvaroperioder från arbetet då kvinnor tenderar att vara deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande och frånvarande på grund av VAB i större utsträckning än män. Denna studie syftar därmed till att undersöka löneskillnader på Handelsbanken Capital Markets ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnors och mäns löner undersöks med fokus på om det finns ett samband mellan olika sorters frånvaro från arbetet och löneutvecklingen. Studiens teoretiska ramverk baseras på teorierna om statistisk och implicit diskriminering samt teorin om signaleffekt. Dessa utgår från att kvinnor och män drabbas av lönediskriminering på grund av arbetsgivarens antaganden, statistiska erfarenheter och förutfattade meningar om bland annat genusnormer. Av tidigare forskning framgår att mäns löner påverkas mer negativt än kvinnors löner av frånvaro i olika former. Denna studie baseras på Handelsbanken Capital Markets löneregisterdata från 2017, 2018 och 2019. Urvalet består av 691 individer som varit anställda och har haft en månadslön under hela tidsperioden. Resultaten visar att män som varit deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande eller frånvarande på grund av vård av barn tenderar att ha sämre löneutveckling än kvinnor som varit frånvarande av samma anledning. Däremot är det enbart resultatet för sjukfrånvaro som är statistiskt signifikant.

Professionalization is a status to which a complex process is attached. There is no clear definition of a profession and no widely recognized single definition. This paper aims to see if there is a relationship between an occupation trying to reach the status of a profession and the salary development for the profession. The paper examines the processes of professionalization of nurses, teachers and electricians in Sweden between 1880-2015 to see if any of the occupations have reached the status of a profession in terms of Thomas Brantes theory. Analysis shows that nurses have come the furthest in the development towards becoming recognized as a profession as they have asserted themselves a particular field of research and science, gained respect from society and have a system for licenses. Teachers have had the respect from society since the beginning of the 20th century, a license was created during the 21st century and they have had a scientific base for their occupation since middle of 20th century. Electricians have not connected their occupation to a higher education or tried to create a license in the same form as teachers or nurses and can not be considered a profession. The occupations examined here have gone through multiple processes to try to reach the status of a profession but none of these processes have shown any impact on the salary development. Reaching a professional status must therefore give an occupation other benefits than a higher salary why motivation surrounding professional status should be examined further in the future.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.