Denna studie syftar till att ta reda på varför elever i sista året på gymnasiet kan tänka sig att söka sig eller inte söka sig till ett lärarprogram. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning där olika val har gjorts av elever i en medelstor kommun i Sverige. Utgångspunkten är Ludwig von Mises teorier om mänskligt agerande – praxeologi – och dessa ligger till grund för utarbetningen av enkäten och hur denna har analyserats; att ta reda på hur olika individer väljer och resonerar samt vilka slutsatser man kan dra av flertalet människors individuella val. Enligt den praxeologiska synen på incitament kommer folk att sträva efter att förbättra sin nuvarande situation, till exempel kommer de med höga betyg ha en större valmöjlighet när det gäller att välja en universitets- eller högskoleutbildning. Avstamp har tagits i Emil Bertilssons (2014) avhandling om rekryteringens förändrade mönster för lärarprogrammen mellan 1977-2009. Där framkommer det att lärarprogrammen har haft en social förändring gällande rekryteringen under denna tid och flera studenter kommer numera från arbetarhem i stället för akademiska hem, dessutom har lärarstudenternas betyg sjunkit under samma period och yrkets status har naggats i kanten, mitt syfte är att titta på varför det blivit så. I enkätundersökningen framkommer det att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen med motiveringen att de saknar intresse för läraryrket och att lönerna är för låga. Det framkommer också att det är en stor skillnad mellan de två skolorna i undersökningen – privatskolan har en majoritet som inte väljer läraryrket, och det är också denna skola vars svar ligger till grund för det totala resultatet medan den kommunala skolan har en liten majoritet som kan tänka sig något av lärarprogrammen. De som däremot väljer ett av de fyra lärarprogrammen gör det av andra skäl, det vill säga det är ingalunda ekonomiska incitament som dessa val har baserats på utan i stället intresse i barn och ungdomar och att de anser att läraryrket är viktigt samt att det ger en möjlighet att påverka elevernas möjligheter i livet som lockar med yrket. Denna studie kompletterar Emil Bertilssons avhandling genom att den visar på att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen och av vilka orsaker de gör det – bristande intresse för yrket samt dålig lön. Den stärker också Bertilssons tes om rekryteringsbasen där eleverna på den privata skolan i mycket mindre utsträckning kan tänka sig att söka ett lärarprogram än eleverna på den kommunala skolan.

Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare fördelat på åtta kommuner i Sverige anser om sin rådande lön och löneutveckling. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle och har en mycket lägre ingångslön och lägre löneutveckling jämfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Enkäterna delades ut till 84 stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt på gymnasiet i åtta olika kommuner i Sverige. Merparten av våra respondenter anser att deras lön är alldeles för låg och de känner ingen optimism för att det kommer att ske några större positiva förändringar inom snar framtid. / The purpose of our study is to explore what 84 teachers, in eight different Swedish municipalities, think of their current pay and their wage development. Teaching is one among the most important occupations in our society, but has a much lower salary and lower wage development compared to other academic professions with the same training time. Our survey was conducted using a quantitative method in the form of questionnaires, handed out to 84 active teachers in Primary School, Secondary School and High School in eight Swedish municipalities. Most of our respondents consider their pay to be too low and they do not feel optimism that there will be any major positive changes in the near future.