SammanfattningDet övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr. på sociologiska institutionen i Göteborg, samt De kallar oss unga (2003), en attityd- och värderingsstudie genomförd av Ungdomsstyrelsen på uppdrag av regeringen. Examensarbetet bygger dessutom på tre genusteoretiska perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är Genussystemet av Yvonne Hirdman, boken Det andra könet av Simone de Beauvoir samt Könsmärkningsprocessen av Hanna Westberg-Wolgemuth. Metoden som har använts är empirisk och omfattar en enkätstudie som genomförts i gymnasiets årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. 64 elever har fyllt i enkäten, varav 40 tjejer (62,5 %) och 24 (37,5 %) killar. Resultaten visar att yrkenas status överensstämmer med tidigare studier. De yrken som värderades ha högst status är så gott som helt mansdominerade. När respondenterna får ange status som de anser att yrken borde ha i samhället tenderar de till att uppvärdera yrkenas status. Respondenternas värderingar kring yrkens genus speglar verklighetens siffror då statistiken kring yrkens könssammansättning i stor grad överensstämmer med respondenternas värderingar. Respondenternas värderingar kring vilka yrken som är bra respektive inte bra för en ung kvinna och en ung man visar att genuspåverkan i svaren är stor. Yrkets genus är av största betydelse gällande om det anses vara bra/inte bra för en ung kvinna/ung man. Det är främst kvinnodominerad yrken som anses vara bra för en ung kvinna samt mansdominerade för en ung man. Flertalet av de yrken som anses vara bra för en ung kvinna återfinns i de yrken som inte anses vara bra för en ung man och vice versa. I den avslutande diskussionen reflekterar jag över förhållandet arbetsliv – familjeliv som är av stor vikt för den könssegregerade arbetsmarknaden och samhället, samt ger min bild av genusperspektivets betydelse i vägledningen.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker kvinnors känslor och upplevelser av att hantera kunder inom en mansdominerad bransch som IT- och teknikservicebranschen. Syftet med denna studie är att förstå hur kvinnliga arbetstagare erfar kundinteraktioner i arbetet inom en mansdominerad bransch med fokus på emotionellt arbete. Teorier från Goffman (1995) och Hochschild (2012) samt tidigare forskning belyser utmaningar och strategier som kvinnor står inför i att arbeta i en mansdominerad bransch som IT- och teknikbranschen. Utifrån studiens syfte har tidigare forskning och teori sammanställts i syfte att skapa förståelse för de utmaningar och känslor som kvinnorna står inför i arbetet i en mansdominerad bransch. I samband med detta undersöks även kvinnors känslostrategier för att hantera kunder i en mansdominerad bransch. Resultatet visar att kvinnor upplever fördomar från kunder vilket påverkar deras dagliga arbete och genererar känslor som ångest, sorg och frustration. Känslorna är starkt sammanlänkade med rådande mansdominerade normer inom branschen som härstammar från samhället. Kvinnorna uppvisar en medvetenhet om dessa normer som de ifrågasätter, vilket resulterar i olika emotionella och praktiska strategier som kan ses som ett motstånd till den rådande mansdominansen. Avslutningsvis skildras vikten av att förstå de utmaningar kvinnorna möter i IT- och teknik servicebranschen för att få legitimitet som kvinnlig tekniker och hur de kan komma att påverka samhällets utveckling inom IT- och teknik.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad det innebär att män och kvinnor i hög utsträckning arbetar i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Denna uppsats behandlar män som gjort gränsöverskridande yrkesval och arbetar i yrken dominerade av kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dessa män har gemensamma bakgrundsfaktorer vilka skiljer dem från män som arbetar i balanserade eller mansdominerade yrken. Kvantitativ metod har varit tillvägagångssättet och våra mätningar har gjorts med data från LNU 2010. Totalt har 10 variabler använts i våra analyser. För att förstå kvinnligt och manligt samt den segregerade arbetsmarknaden utgår vi från socialkonstruktivistiska teorier. Socialisationsteori och den tidigare forskningen har varit vägvisare i val av variabler och metod. Genom logistisk regression har vi fått ett resultat som tyder på att vissa faktorer ökar sannolikheten för att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Bland annat har uppväxtvillkor som faderns närvaro och socioekonomiska status tyckts påverka liksom om man är född utanför Sverige. Studiens resultat kan kopplas till tidigare internationell forskning samt förklaras av socialkonstruktivistiska teorier.  Då både internationella och svenska studier tenderar att lägga mycket fokus på kvinnor i mansdominerande yrken, kan denna uppsats bidra med mer undersökning om män som tagit sig över könsbarriären samt vara en ingång till vidare diskussion om den segregerade arbetsmarknaden. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att män väljer kvinnodominerande yrken och andra vinklar och faktorer bör undersökas.

<p>Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt. Samtidigt uppmärksammas en komplex situation, då männen åt ena sidan inte ser någon skillnad på sig själva gentemot sina kvinnliga kollegor arbetsplatsen, men samtidigt visar resultaten finns en tydlig skiljelinje mellan männen och kvinnorna.</p><p>Det framgår av resultaten att såväl kvinnorna som männen själva är delaktiga i och intresserade av att skapa denna gräns. Männen ser sig själva som skapare av kontroll och ordning, men generaliseras lätt till ”lyftkranar”, eller ”tekniska experter”. Studien visar även på att männen kan uppleva utanförskap, men att detta i viss mån är självvalt. Samtidigt tycks männen uppskatta särartspositionen, då de inte önskar fler manliga kollegor. Resultaten visar att relationen och förhållningssättet gentemot manliga kollegor kan vara väl så komplicerat som med kvinnliga kollegor.</p>

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24–59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval. Trots sin minoritetsposition anser de sig både kunna påverka och ut-veckla verksamheten. Männen upplever ingen direkt skillnad på sig själva och de kvinnliga kollegorna på sin arbetsplats. Samtidigt visar resultatet på att det finns en tyd-lig skiljelinje mellan männen och kvinnorna. Männen upplever att de skapar kontroll och ordning i verksamheten och bidrar med en ”rak kommunikation”. De upplever också att deras roll i verksamheten är viktig, och uttrycker en önskan om att få fler män att utbilda sig och ta arbete i förskolan.

Med anledning av SFF:s (2014) prognos att vartannat jobb kommer automatiseras inom de kommande 20 åren ämnar denna C-uppsats undersöka den teknologiska utvecklingens påverkan på sysselsättningen i Sverige, och mer specifikt, vilka typer av arbeten som gynnas respektive missgynnas av denna utveckling. Detta studerar vi både genom att undersöka vilka som faller ur sysselsättningen, och i en separat regression, vilka som går ner i arbetstid. I båda tidsintervallen vi undersöker, 1990-1999 och 1999-2005, finner vi att sannolikheten att bli icke-sysselsatt är större för individer med rutinjobb än för individer med servicejobb, medan sannolikheten att bli icke-sysselsatt är lägre för individer med abstrakta jobb jämfört med individer i servicebranschen. Detta resultat stöds av Autor, Levy &amp; Murnanes (2003) teori om teknologins förmåga att substituera bort rutinjobb, men komplettera abstrakta jobb. Angående arbetstidsförkortning är det enligt vår studie servicejobb som drabbas hårdast medan abstrakta jobb är minst hotade.

<p>Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare. De flesta barn motiverar sina yrkesval med att yrket verkar roligt, men somliga ville tjäna pengar eller ta hand om djur och människor. Vår undersökning visar att det finns både likheter och olikheter i barns yrkesval beroende på bostadsort. När det gäller flickor och pojkar kan man se stora skillnader i resultatet. Generellt sett är olikheterna större mellan könen än mellan bostadsorterna.</p> / <p>This study focuses on the perceptions of occupations among girls and boys from a cultural geographical perspective. A questionnaire was given to children in fifth grade. They were asked to write their preferred occupation as grown-ups and to give an explanation to the selected occupation. They also considered possible future careers by selecting from a list of pre-set occupations. The survey was carried out in Gimo, a small industrial community, and Uppsala, a town with an old university. The most popular occupations among the children can be grouped in four larger categories: animal related, artist related, professional sportsmen and chef/baker. The majority of the children chose their preferred occupation because it seems enjoyable, but some valued making money or taking care of people or animals. The result shows both differences and similarities in children's career choices depending on their place of residence. There are, however, large discrepancies when comparing gender. The differences are more significant when comparing boys and girls than when comparing location.</p>

<p>Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller. Med detta i åtanke kommer även genusperspektivet i skola och yrkesliv att belysas. Läsaren får också en inblick i hur teknikundervisningen i grundskolan är uppbyggd och hur den genomförs i både teorin och praktiken.</p><p>Genom att intervjuat 6 kvinnliga elever, som går på typiskt manliga gymnasieutbildningar, visar den här studien att teknikundervisningen i grundskolans senare del inte påverkat dessa elevers val av gymnasieutbildning.</p>

Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare. De flesta barn motiverar sina yrkesval med att yrket verkar roligt, men somliga ville tjäna pengar eller ta hand om djur och människor. Vår undersökning visar att det finns både likheter och olikheter i barns yrkesval beroende på bostadsort. När det gäller flickor och pojkar kan man se stora skillnader i resultatet. Generellt sett är olikheterna större mellan könen än mellan bostadsorterna. / This study focuses on the perceptions of occupations among girls and boys from a cultural geographical perspective. A questionnaire was given to children in fifth grade. They were asked to write their preferred occupation as grown-ups and to give an explanation to the selected occupation. They also considered possible future careers by selecting from a list of pre-set occupations. The survey was carried out in Gimo, a small industrial community, and Uppsala, a town with an old university. The most popular occupations among the children can be grouped in four larger categories: animal related, artist related, professional sportsmen and chef/baker. The majority of the children chose their preferred occupation because it seems enjoyable, but some valued making money or taking care of people or animals. The result shows both differences and similarities in children's career choices depending on their place of residence. There are, however, large discrepancies when comparing gender. The differences are more significant when comparing boys and girls than when comparing location.